Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 22
a) Objektmarkering i presens

1. L-suffixet i böjning av presens

I G. 21a förklarades att objektet oftast uttrycks genom ordföljden, där det placeras efter verbet. I likhet med preteritum kan L-suffixet (G. 21a.3) läggas till presens för att markera objektet (se G. 16e):

komoyad u ḥawlo w kogorašle han tar repet och drar det (m.) ܟܳܡܳܝܰܕ ܐܘ ܚܰܘܠܐ ܘܟܳܓܳܪܰܫܠܶܗ
aḥuni yo korëḥmalle han är min bror och jag älskar honom ܐܰܚܘܢܝ ܝܐ ܟܳܪܷܚܡܰܠܠܶܗ
kobeli u kṯowo han ger mig boken ܟܳܐܒܶܠܝ ܐܘ ܟܬ݂ܳܘܐ
aṭ ṭayre komaḥtënne baq qlubye fåglarna, de håller dem i burar ܐܰܛ ܛܰܝܪܶܐ ܟܳܡܰܚܬܷܢܢܶܗ ܒܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ
komarle u xabrano han säger detta ord till honom ܟܳܐܡܰܪܠܶܗ ܐܘ ܟ݂ܰܒܪܰܢܐ

L-suffixet i presens kan markera både det direkta objektet (DO) och det indirekta objektet (IO), som följande exempel visar:

komoyadli (A) cam ruḥe han tar mig med sig ܟܳܡܳܝܰܕܠܝ ܥܰܡ ܪܘܚܶܗ
komoyadli (D) kṯowo cam ruḥe han tar med en bok till mig ܟܳܡܳܝܰܕܠܝ ܟܬ݂ܳܘܐ ܥܰܡ ܪܘܚܶܗ
komasalmënne (A) lu polis de överlämnar dem till polisen ܟܳܡܰܣܰܠܡܷܢܢܶܗ ܠܘ ܦ݁ܳܠܝܣ
komasalmënne (D) i egarṯo du Faṭëryarxo de överlämnar Patriarkens brev till dem ܟܳܡܰܣܰܠܡܷܢܢܶܗ ܐܝ ܐܶܓܰܪܬ݂ܐ ܕܘ ܦܰܛܷܪܝܰܪܟ݂ܐ
aṭ ṭayre komaḥtënne (A) baq qlubye fåglarna, de placerar dem i burarna ܐܰܛ ܛܰܝܪܶܐ ܟܳܡܰܚܬܷܢܢܶܗ ܒܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ
komaḥtënne (D) u calofo baq qlubye de placerar fodret i burarna till dem ܟܳܡܰܚܬܷܢܢܶܗ ܐܘ ܥܰܠܳܦܐ ܒܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ

2. Böjning i presens med tillägg av L-suffix

När L-suffixet läggs till de böjda presensformerna smälter böjningssuffixen och L-suffixet samman. Presensböjningen utan objektssuffixen har följande paradigm:

  Presens före L-suffix före L-suffix Presens
3.m.Sg. goraš goraš- ܓܳܪܰܫ‍ـ ܓܳܪܰܫ
3.f.Sg. guršo guršo-/a- ܓܘܪܫܳ‍ـ/ܓܘܪܫܰ‍ـ ܓܘܪܫܐ
2.Sg. guršat guršat- ܓܘܪܫܰܬ ܓܘܪܫܰܬ
1.m.Sg. gorašno gorašn-/a- ܓܳܪܰܫܢ‍ـ/ܓܳܪܰܫܢܰ‍ـ ܓܳܪܰܫܢܐ
1.f.Sg. guršono guršan-/al- ܓܘܪܫܰܢ‍ـ/ܓܘܪܫܰܠ‍ـ ܓܘܪܫܳܢܐ
3.Pl. gurši gurši-/ë- ܓܘܪܫܝ‍ـ/ܓܘܪܫܷ‍ـ ܓܘܪܫܝ
2.Pl. guršitu guršitu- ܓܘܪܫܝܬܘ ܓܘܪܫܝܬܘ
1.Pl. guršina guršina- ܓܘܪܫܝܢܰ‍ـ ܓܘܪܫܝܢܰܐ

Objektsuffixet i 2 pl. och 3 pl. har, beroende på böjningens bas i presens, tre olika varianter (2.Pl: -xu ـܟ݂ܘ, -lxuـܠܟ݂ܘ, -nxuـܢܟ݂ܘ respektive 3.Pl: -Ke ـܶـ, -lle ـܠܠܶܗ, -nneـܢܢܶܗ), vilket paradigmet nedan visar. Notera förändringen i presensbasen:

  Presens 3.Pl. 2.Pl. 2.Pl. 3.Pl. Presens
3.m.Sg. goraš -še -xu ‍‍ـܟ݂ܘ ‍‍ـܫܶܗ ܓܳܪܰܫ‍ـ
3.f.Sg. gurša -lle -lxu ‍ـܠܟ݂ܘ ‍‍ـܠܠܶܗ ܓܘܪܫܰ‍ـ
2.Sg. guršat -te / / ـܬܶܗ ܓܘܪܫܰܬ
1.m.Sg. gorašna -nne -nxu ‍ـܢܟ݂ܘ ـܢܢܶܗ ܓܳܪܰܫܢܰ‍ـ
1.f.Sg. guršan -ne -xu ‍ـܟ݂ܘ ‍ـܢܶܗ ܓܘܪܫܰܢ‍ـ
3.Pl. guršë -nne -nxu ‍ـܢܟ݂ܘ ‍ـܢܢܶܗ ܓܘܪܫܷ‍ـ
2.Pl. guršitu -nne / / ‍ـܢܢܶܗ ܓܘܪܫܝܬܘ
1.Pl. guršina -nne -nxu ‍ـܢܟ݂ܘ ‍ـܢܢܶܗ ܓܘܪܫܝܢܰ‍ـ

3. Böjningen av första person med L-suffixets tillägg

När objektsuffixen läggs till (här 2 m./f. sg. och 3 m./f. sg.) presensböjningen av 1 sg. bör man beakta följande förändringar:

  Presens 3.m.Sg. 3.f.Sg. 3.f.Sg. 3.m.Sg. Presens
1.m.Sg. gorašn -e -a ـܰܗ ـܶܗ ܓܳܪܰܫܢ‍
1.f.Sg. guršal -le -la ‍ـܠܰܗ ‍ـܠܶܗ ܓܘܪܫܰܠ‍ـ
  Presens 2.m.Sg. 2.f.Sg. 2.f.Sg. 2.m.Sg. Presens
1.m.Sg. gorašn -ux -ax ـܰܟ݂ ‍ـܘܟ݂ ܓܳܪܰܫܢ‍
1.f.Sg. guršal -lux -lax ‍‍ـܠܰܟ݂ ‍‍ـܠܘܟ݂ ܓܘܪܫܰܠ‍ـ

Förutom formerna ovan, kan 1 sg. förbli oförändrad i presens. I dessa fall har vi att göra med långa former, d.v.s. att objektsuffixet är ett fullfjädrat L-suffix:

  Presens 3.m.Sg. 3.f.Sg. 3.f.Sg. 3.m.Sg. Presens
1.m.Sg. gorašno -le -la ‍ـܠܰܗ ‍‍ـܠܶܗ ܓܳܪܰܫܢܳ‍ـ
1.f.Sg. guršono -le -la ‍ـܠܰܗ ‍‍ـܠܶܗ ܓܘܪܫܳܢܳ‍ـ
  Presens 2.m.Sg. 2.f.Sg. 2.f.Sg. 2.m.Sg. Presens
1.m.Sg. gorašno -lux -lax ‍ـܠܰܟ݂ ‍ـܠܘܟ݂ ܓܳܪܰܫܢܳ‍ـ
1.f.Sg. guršono -lux -lax ‍ـܠܰܟ݂ ‍ـܠܘܟ݂ ܓܘܪܫܳܢܳ‍ـ
  Presens 1.Sg. 1.Pl. 1.Pl. 1.Sg. Presens
1.m.Sg. gorašno -li -lan ‍ـܠܰܢ ‍ـܠܝ ܓܳܪܰܫܢܳ‍ـ
1.f.Sg. guršono -li -lan ‍ـܠܰܢ ‍ـܠܝ ܓܘܪܫܳܢܳ‍ـ

Både de långa och de korta formerna återger samma betydelse. Dock är de kortare, ihopdragna, formerna vanligare:

           kogorašnolux ܟܳܓܳܪܰܫܢܳܠܘܟ݂ = kogorašnux ܟܳܓܳܪܰܫܢܘܟ݂ „jag (m.) drar dig/ jag drar åt/till/för dig (m.)“

           kogorašnolxu ܟܳܓܳܪܰܫܢܳܠܟ݂ܘ = kogorašnanxu ܟܳܓܳܪܰܫܢܰܢܟ݂ܘ „jag (m.) drar er/ jag drar åt/till/för er“

           koguršonole ܟܳܓܘܪܫܳܢܳܠܶܗ = koguršalle ܟܳܓܘܪܫܰܠܠܶܗ „jag (f.) drar honom/ jag drar åt/till/för honom“

           koguršonolxu ܟܳܓܘܪܫܳܢܳܠܟ݂ܘ = koguršanxu ܟܳܓܘܪܫܰܢܟ݂ܘ „jag (f.) drar er/ jag drar åt/till/för er“

4. Särskilda funktioner för verbet ʾmr ܐܡܪ I „att säga, berätta“ med L-suffix

Det mycket vanliga verbet ʾmr ܐܡܪ I „att säga, berätta“ genomgår flera förändringar när objektsuffixet läggs till. Detta beror på en assimilering av /m/ till /r/ i kombinationerna /mr ܡܪ/ och /rl ܪܠ‍/ Nedan följer en översikt:

Presens → 3.m.Sg. 3.f.Sg. 2.Sg. 1.m.Sg.
L-Suff. ↓
3.m.Sg omarle ëmmole ëmmatle omarne
ܐܳܡܰܪܠܶܗ ܐܷܡܡܳܠܶܗ ܐܷܡܡܰܬܠܶܗ ܐܳܡܰܪܢܶܗ
3.f.Sg omarla ëmmola ëmmatla omarna
ܐܳܡܰܪܠܰܗ ܐܷܡܡܳܠܰܗ ܐܷܡܡܰܬܠܰܗ ܐܳܡܰܪܢܰܗ
2.m.Sg. omarlux ëmmolux / omarnux
ܐܳܡܰܪܠܘܟ݂ ܐܷܡܡܳܠܘܟ݂ ܐܳܡܰܪܢܘܟ݂
2.f.Sg. omarlax ëmmolax / omarnax
ܐܳܡܰܪܠܰܟ݂ ܐܷܡܡܳܠܰܟ݂ ܐܳܡܰܪܢܰܟ݂
1.Sg. omarli ëmmoli ëmmatli /
ܐܳܡܰܪܠܝ ܐܷܡܡܳܠܝ ܐܷܡܡܰܬܠܝ
3.Pl. omarre ëmmalle ëmmatte omarnanne
ܐܳܡܰܪܪܶܗ ܐܷܡܡܰܠܠܶܗ ܐܷܡܡܰܬܬܶܗ ܐܳܡܰܪܢܰܢܢܶܗ
2.Pl. omarxu ëmmalxu / omarnanxu
ܐܳܡܰܪܟ݂ܘ ܐܷܡܡܰܠܟ݂ܘ ܐܳܡܰܪܢܰܢܟ݂ܘ
1.Pl. omarlan ëmmolan ëmmatlan /
ܐܳܡܰܪܠܰܢ ܐܷܡܡܳܠܰܢ ܐܷܡܡܰܬܠܰܢ
Presens → 1.f.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
L-Suff. ↓
3.m.Sg ëmmalle ëmmile ëmmitule ëmminale
ܐܷܡܡܰܠܠܶܗ ܐܷܡܡܝܠܶܗ ܐܷܡܡܝܬܘܠܶܗ ܐܷܡܡܝܢܰܠܶܗ
3.f.Sg ëmmalla ëmmila ëmmitula ëmminala
ܐܷܡܡܰܠܠܰܗ ܐܷܡܡܝܠܰܗ ܐܷܡܡܝܬܘܠܰܗ ܐܷܡܡܝܢܰܠܰܗ
2.m.Sg. ëmmallux ëmmilux / ëmminalux
ܐܷܡܡܰܠܠܘܟ݂ ܐܷܡܡܝܠܘܟ݂ ܐܷܡܡܝܢܰܠܘܟ݂
2.f.Sg. ëmmallax ëmmilax / ëmminalax
ܐܷܡܡܰܠܠܰܟ݂ ܐܷܡܡܝܠܰܟ݂ ܐܷܡܡܝܢܰܠܰܟ݂
1.Sg. / ëmmili ëmmituli /
ܐܷܡܡܝܠܝ ܐܷܡܡܝܬܘܠܝ
3.Pl. ëmmanne ëmmënne ëmmitunne ëmminanne
ܐܷܡܡܰܢܢܶܗ ܐܷܡܡܷܢܢܶܗ ܐܷܡܡܝܬܘܢܢܶܗ ܐܷܡܡܝܢܰܢܢܶܗ
2.Pl. ëmmanxu ëmmënxu / ëmminanxu
ܐܷܡܡܰܢܟ݂ܘ ܐܷܡܡܷܢܟ݂ܘ ܐܷܡܡܝܢܰܢܟ݂ܘ
1.Pl. / ëmmilan ëmmitulan /
ܐܷܡܡܝܠܰܢ ܐܷܡܡܝܬܘܠܰܢ

De långa respektive de korta formerna för 1 m. sg. är:

         omarne ܐܳܡܰܪܢܶܗ = omarnole ܐܳܡܰܪܢܳܠܶܗ „jag säger till honom“

         omarna ܐܳܡܰܪܢܰܗ = omarnola ܐܳܡܰܪܢܳܠܰܗ „jag säger till henne“

         omarnux ܐܳܡܰܪܢܘܟ݂ = omarnolux ܐܳܡܰܪܢܳܠܘܟ݂ „jag säger till dig (m.)“

         omarnax ܐܳܡܰܪܢܰܟ݂ = omarnolax ܐܳܡܰܪܢܳܠܰܟ݂ „jag säger till dig (f.)“

De långa respektive de korta formerna för 1 f. sg. är:

         ëmmalle ܐܷܡܡܰܠܠܶܗ = ëmmonole ܐܷܡܡܳܢܳܠܶܗ „jag säger till honom“

         ëmmalla ܐܷܡܡܰܠܠܰܗ = ëmmonola ܐܷܡܡܳܢܳܠܰܗ „jag säger till henne“

         ëmmallux ܐܷܡܡܰܠܠܘܟ݂ = ëmmonolux ܐܷܡܡܳܢܳܠܘܟ݂ „jag säger till dig (m.)“

         ëmmallax ܐܷܡܡܰܠܠܰܟ݂ = ëmmonolax ܐܷܡܡܳܢܳܠܰܟ݂ „jag säger till dig (f.)“

5. Indirekt objekt med prepositionen l- ܠ‍ـ „för/till“

Slutligen kan det indirekta objektet uttryckas i presens, på samma sätt som i preteritum (G.21a.3), med hjälp av självständiga personliga pronomen följda av prepositionen l- ܠ‍ـ (G.11b) tillsammans med pronominalsuffxen:

Kokoṯaw ele egarṯo. Han skriver ett brev till honom. ܟܳܟܳܬ݂ܰܘ ܐܶܠܶܗ ܐܶܓܰܪܬ݂ܐ.
Kolozam mšadritu alle zuze. Ni måste skicka pengar till dem. ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܫܰܕܪܝܬܘ ܐܰܠܠܶܗ ܙܘܙܶܐ.
Gëd kurxina alxu cal raḏayto ḥreto. Vi ska leta efter en annan bil till er. ܓܷܕ ܟܘܪܟ݂ܝܢܰܐ ܐܰܠܟ݂ܘ ܥܰܠ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܚܪܶܬܐ.

 

b) Konditionalsatser

Villkors- eller konditionalsatser är bisatser som introduceras med hjälp av konjunktionerna d ܕ, häka ܗܱܟܰܐ, iḏa ܐܝܕ݂ܰܐ, iḏa d ܐܝܕ݂ܰܐ ܕ, inaqla d ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕ, gud ܓܘܕ, ënkan (d) ܐܷܢܟܰܐܢ (ܕ), och en d ܐܶܢ ܕ där samtliga uttrycker betydelsen ”om, ifall, när, förutsatt att” etc. I normalfallet inleds en villkorssats av bisatsen och följs sedan av huvudsatsen. Villkorssatser förekommer som reella (möjliga att förverkliga) och irreella (omöjliga att förverkliga) i surayt.

1. Reella konditionalsatser

I reella villkors- eller konditionalsatser uttrycks huvudsatsens verb alltid i futurum, medan det villkorade verbet står i presens konjunktiv (d.v.s. i presens utan verbmodifikator) eller i preteritum. Exempel:

Iḏa ucdo ṭacina mede, bëṯër gëd oṯe l bolan. Om vi har glömt något nu, kommer vi att komma ihåg det senare. ܐܝܕ݂ܰܐ ܐܘܥܕܐ ܛܰܥܝܢܰܐ ܡܶܕܶܐ، ܒܷܬ݂ܷܪ ܓܷܕ ܐܳܬ݂ܶܐ ܠܒܳܠܰܢ.
Häka mucdo l šabṯo lo nayëḥlux, gëd mitawblat lu taxtor. Ifall du (m.) inte blir frisk inom en vecka, kommer du (m.) att föras till läkaren. ܗܱܟܰܐ ܡܐܘܥܕܐ ܠܫܰܒܬ݂ܐ ܠܐ ܢܰܝܷܚܠܘܟ݂، ܓܷܕ ܡܝܬܰܘܒܠܰܬ ܠܘ ܬܰܟܬܳܪ.
D lo howalxu šwole ḥrene, gëd cëbrina šotina qaḥwa. Om ni inte har andra frågor, ska vi gå in och dricka kaffe. ܕܠܐ ܗܳܘܰܠܟ݂ܘ ܫܘܳܠܶܐ ܚܪܶܢܶܐ، ܓܷܕ ܥܷܒܪܝܢܰܐ ܫܳܬܝܢܰܐ ܩܰܚܘܰܐ.
D howeli zabno, gëd koṯawno kṯowo. Om jag får tid, kommer jag (m.) att skriva en bok. ܕܗܳܘܶܠܝ ܙܰܒܢܐ، ܓܷܕ ܟܳܬ݂ܰܘܢܐ ܟܬ݂ܳܘܐ.
Iḏa u Afrem latle wacde aw mede lë syomo, gëd oṯina. Om Afrem inte har några möten eller något att göra, så kommer vi. ܐܝܕ݂ܰܐ ܐܘ ܐܰܦܪܶܡ ܠܰܬܠܶܗ ܘܰܥܕܶܐ ܐܰܘ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ، ܓܷܕ ܐܳܬ݂ܝܢܰܐ.

I följande mening står huvudsatsen först och följs sedan av bisatsen:

Gëd howe ṭawwo, d mitawmar ëšmo mi ṣluṯo bu Holandoyo. Det vore bra om en liten del av bönen kunde tas på nederländska. ܓܷܕ ܗܳܘܶܐ ܛܰܘܘܐ ܕܡܝܬܰܘܡܰܪ ܐܷܫܡܐ ܡܝ ܨܠܘܬ݂ܐ ܒܘ ܗܳܠܰܢܕܳܝܐ.

2. Irreella konditionalsatser

I irreella villkorssatser står verbet i bisatsen i imperfekt (G12.b) respektive i pluskvamperfekt (G12.c) och verbet i huvudsatsen i konditionalis. Konditionalis bildas genom att imperfektformen föregås av futurumpartikeln gëd ܓܷܕ. Morfologiskt sett härleds konditionalis från imperfekt, på samma sätt som futurum härleds från presens:

presens goraš ܓܳܪܰܫ han drar
futurum gëd goraš ܓܷܕ ܓܳܪܰܫ han kommer att dra
imperfekt gorašwa ܓܳܪܰܫܘܰܐ an drog
konditionalis gëd gorašwa ܓܷܕ ܓܳܪܰܫܘܰܐ han skulle dra/ han skulle ha dragit

Exempel på irreella konditionalsatser:

D howewayli zabno, gëd koṯawwayno kṯowo. Om jag hade haft tid, skulle jag (m.) ha skrivit en bok. ܕܗܳܘܶܘܰܝܠܝ ܙܰܒܢܐ، ܓܷܕ ܟܳܬ݂ܰܘܘܰܝܢܐ ܟܬ݂ܳܘܐ.
Iḏa d ëṯyatwa lu šuġlo, gëd hoziwayna hḏoḏe. Om du (f.) hade kommit till arbetet, skulle vi ha sett varandra. ܐܝܕ݂ܰܐ ܕܐܷܬ݂ܝܰܬܘܰܐ ܠܘ ܫܘܓ݂ܠܐ، ܓܷܕ ܚܳܙܝܘܰܝܢܰܐ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.
D oṯewa ḥa mënxu lu knušyo, gëd mšadriwayna alxu kṯowo acme. Om en av er hade kommit till mötet, så skulle vi ha skickat med vederbörande en bok till er. ܕܐܳܬ݂ܶܘܰܐ ܚܰܐ ܡܷܢܟ݂ܘ ܠܘ ܟܢܘܫܝܐ، ܓܷܕ ܡܫܰܕܪܝܘܰܝܢܰܐ ܐܰܠܟ݂ܘ ܟܬ݂ܳܘܐ ܐܰܥܡܶܗ.
D ṭorënwa mëštace u Afrem, annaqla ste gëd sëlqowa i gudayḏan darġo. Om de hade låtit Afrem spela, skulle vårt lag ha avancerat i serien. ܕܛܳܪܷܢܘܰܐ ܡܷܫܬܰܥܶܐ ܐܘ ܐܰܦܪܶܡ، ܐܰܢܢܰܩܠܰܐ ܣܬܶܐ ܓܷܕ ܣܷܠܩܳܘܰܐ ܐܝ ܓܘܕܰܝܕ݂ܰܢ ܕܰܪܓ݂ܐ.
En d zërwalxu Ṭurcabdin, gëd ëḏcituwa d layto tamo yamo lu sḥoyo. Ifall ni hade besökt Ṭurcabdin, skulle ni ha vetat att det inte finns ett hav där som man kan bada i. ܐܶܢ ܕܙܷܪܘܰܠܟ݂ܘ ܛܘܪܥܰܒܕܝܢ، ܓܷܕ ܐܷܕ݂ܥܝܬܘܘܰܐ ܕܠܰܝܬܐ ܬܰܡܐ ܝܰܡܐ ܠܘ ܣܚܳܝܐ.

 

c) Negerade satser

1. Nominalfraser

Nominalfraser är meningar som bildas med ett kopula och som inte har ett verb. Dessa negeras med hjälp av den negerade formen av kopula:

I raḏayto ḥaṯto yo. Bilen är ny. ܐܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܚܰܬ݂ܬܐ ܝܐ.
I raḏayto latyo ḥaṯto. Bilen är inte ny. ܐܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܠܰܬܝܐ ܚܰܬ݂ܬܐ.
U Abrohëm kayiwo yo. Abrohëm är sjuk. ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ ܟܰܝـܝܘܐ ܝܐ.
U Abrohëm latyo kayiwo. Abrohëm är inte sjuk. ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ ܠܰܬܝܐ ܟܰܝـܝܘܐ.
Aš šuqone rwiḥe ne. Vägarna är breda. ܐܰܫ ܫܘܩܳܢܶܐ ܪܘܝܚܶܐ ܢܶܐ.
Aš šuqone latne rwiḥe. Vägarna är inte breda. ܐܰܫ ܫܘܩܳܢܶܐ ܠܰܬܢܶܐ ܪܘܝܚܶܐ.

2. Verbalfraser

Verbalfraser negeras med hjälp av negationspartikeln lo ܠܐ som placeras före verbet.

Lašan di asiruṯo lo mëqṭoco, me zabno l zabno komtalfëni lë ḥḏoḏe. Så att kontakten/ relationen inte upphör, så ringer de varandra då och då. ܠܰܫܰܢ ܕܐܝ ܐܰܣܝܪܘܬ݂ܐ ܠܐ ܡܷܩܛܳܥܐ، ܡܶܐ ܙܰܒܢܐ ܠܙܰܒܢܐ ܟܳܡܬܰܠܦܷܢܝ ܠܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.
Šërke lu tëcmiro lo mqafalle. De hittade inget byggföretag. ܫܷܪܟܶܐ ܠܘ ܬܷܥܡܝܪܐ ܠܐ ܡܩܰܦܰܠܠܶܗ.
I Saro w u Aday lo raḏën cal u plan du bayto. Saro och Aday accepterade inte planritningen till huset. ܐܝ ܣܰܪܐ ܘܐܘ ܐܰܕܰܝ ܠܐ ܪܰܕ݂ܷܢ ܥܰܠ ‌ܐܘ ܦ݁ܠܰܐܢ ܕܘ ܒܰܝܬܐ.
B ceḏo zcuro u Aday lo zёrle u aḥunayḏe bu Swed. Aday besökte inte sin bror i Sverige under julen.

ܒܥܶܕ݂ܐ ܙܥܘܪܐ ܐܘ ܐܰܕܰܝ ܠܐ ܙܷܪܠܶܗ ܐܘ ܐܰܚܘܢܰܝܕ݂ܶܗ ܒܘ ܣܘܶܕ.

Qašti lo kuxlo basro bu ṣawmo. Min mormor/ farmor äter inte kött under fastan. ܩܰܫܬܝ ܠܐ ܟܐܘܟ݂ܠܐ ܒܰܣܪܐ ܒܘ ܨܰܘܡܐ.

Om predikatet i verbalfrasen består av ett hjälpverb och ett huvudverb, kommer negationspartikeln före hjälpverbet:

I Saro w u Aday lo këbci zawni bayto. Saro och Aday vill inte köpa ett hus. ܐܝ ܣܰܪܐ ܘܐܘ ܐܰܕܰܝ ܠܐ ܟܷܐܒܥܝ ܙܰܘܢܝ ܒܰܝܬܐ.
Ag gamle lo kolozam mitaḥti baq qlubye. Kameler behöver inte sättas i burar. ܐܰܓ ܓܰܡܠܶܐ ܠܐ ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܝܬܰܚܬܝ ܒܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ.
I barṯaṯe lo komajro uxlo mede. Denna flicka (unga kvinna) vågar inte äta någonting. ܐܝ ܒܰܪܬ݂ܰܬ݂ܶܐ ܠܐ ܟܳܡܰܔܪܐ ܐܘܟ݂ܠܐ ܡܶܕܶܐ.

 

d) Negerad futurum

Futurum och presens negeras på samma sätt, d.v.s. med lo ܠܐ + presens. Exemplet lo kosoyam ܠܐ ܟܳܣܳܝܰܡ kan därmed både vara en negation av kosoyam ܟܳܣܳܝܰܡ „han gör“ alltså „han gör inte“ eller som en negation av gëd soyam ܓܷܕ ܣܳܝܰܡ „han kommer att göra“ alltså „han kommer inte att göra“. Meningen, eller den korrekta svenska översättningen, framträder ur kontexten i varje enskilt fall.

 

e) Negationspartikeln lo ܠܐ i kombination med verb som har initialvokal:

Negationspartikeln lo ܠܐ smälter samman med den initiala vokalen i verbet och blir l- ܠ‍ـ. I syrisk skrift skrivs dessa verb med Olaf /ܐ/, som alltså är den första radikalen i roten, även i dess kontraherade form. Även verb med initialt h- som howe - hawi ܗܳܘܶܐ – ܗܰܘܝ ”att vara, bliva” och obe - hule ܐܳܒܶܐ – ܗܘܠܶܗ  ”att ge, giva” följer samma mönster:

        lo abëc  ܠܐ ܐܰܒܷܥ> labëc ܠܰܐܒܷܥ „han vill inte“

        lo aḏëc ܠܐ ܐܰܕ݂ܷܥ > laḏëc ܠܰܐܕ݂ܷܥ „han visste inte“

        lo ai ܠܐ ܐܰܬ݂ܝ > lai ܠܰܐܬ݂ܝ „han kom inte“

        lo hawi ܠܐ ܗܰܘܝ lawi ܠܰܘܝ „det/han blev inte“

        lo hule ܠܐ ܗܘܠܶܗ lule ܠܘܠܶܗ „han gav inte“

 

        lo omar ܠܐ ܐܳܡܰܪ > lomar ܠܳܐܡܰܪ „han kommer inte säga“

        lo oe ܠܐ ܐܳܬ݂ܶܐ loṯe ܠܳܐܬ݂ܶܐ „han kommer inte komma“

        lo oxal ܠܐ ܐܳܟ݂ܰܠ loxal ܠܳܐܟ݂ܰܠ „han kommer inte äta“

        lo obac ܠܐ ܐܳܒܰܥ lobac ܠܳܐܒܰܥ „han kommer inte vilja“

        lo oḏac ܠܐ ܐܳܕ݂ܰܥ loḏac ܠܳܐܕ݂ܰܥ „han kommer inte veta“

        lo howe ܠܐ ܗܳܘܶܐ lowe ܠܳܘܶܐ „han kommer inte vara“

Exempel:

Iḏa d lobac d oṯe, ṭro loṯe! Om han inte vill komma, så ska han inte komma! ܐܝܕ݂ܰܐ ܕܠܳܐܒܰܥ ܕܐܳܬ݂ܶܐ، ܛܪܐ ܠܳܐܬ݂ܶܐ.
I bälädiye lula fsoso lu tëcmiro. Kommunen (här: stadsplaneringskontoret) gav inte bygglov. ܐܝ ܒܱܠܱܕܝـܝܶܐ ܠܘܠܰܗ ܦܣܳܣܐ ܠܘ ܬܷܥܡܝܪܐ.