| I Marta mërla lan nacimayḏa: “Ramḥël xliṯo no, yawme d šabṯo yo, kiban mašafcina u yawmayḏan bi ganṯo daḥ ḥäyewën. Mën këmmitu nacime?” |
Marta sade till sina barn: ”I morgon är jag ledig, det är lördag och vi skulle kunna tillbringa dagen på djurparken. Vad säger ni, barn?“ |
ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܡܷܪܠܰܗ ܠܰܢ ܢܰܥܝܡܰܝܕ݂ܰܗ: ܪܰܡܚܷܠ ܟ݂ܠܝܬ݂ܐ ܢܐ، ܝܰܘܡܶܗ ܕܫܰܒܬ݂ܐ ܝܐ، ܟܝܒܰܢ ܡܰܫܰܦܥܝܢܰܐ ܐܘ ܝܰܘܡܰܝܕ݂ܰܢ ܒܝ ܓܰܢܬ݂ܐ ܕܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ. ܡܷܢ ܟܷܐܡܡܝܬܘ ܢܰܥܝܡܶܐ؟ |
| “Eeeeeee”, mazcaqqe an nacime. |
„Jaaaaaa”, ropade barnen. |
ܐܶܐܐܐܐܐܐܐ ، ܡܰܙܥܰܩܩܶܗ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ. |
| Yawme d šabṯo i Marta mëdla an nacimayḏa w azzën li ganṯo daḥ ḥäyewën. |
På lördagen tog Marta sina barn och de åkte till djurparken. |
ܝܰܘܡܶܗ ܕܫܰܒܬ݂ܐ ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܡܷܕܠܰܗ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܰܝܕ݂ܰܗ ܘܐܰܙܙܷܢ ܠܝ ܓܰܢܬ݂ܐ ܕܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ. |
| I ganṯaṯe daḥ ḥäyewën ġäläbe rabṯo w rwëḥto yo. Kit eba ḥäyewën rabe w nacime, soruḥe w mšayne. |
Den här djurparken är väldigt stor och omfångsrik. I den finns stora och små djur, vilda och tama. |
ܐܝ ܓܰܢܬ݂ܰܬ݂ܶܐ ܕܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ ܓ݂ܱܠܱܒܶܐ ܪܰܒܬ݂ܐ ܘܪܘܷܚܬܐ ܝܐ. ܟܝܬ ܐܶܒܰܗ ܚܱܝܶܘܷܢ ܪܰܒܶܐ ܘܢܰܥܝܡܶܐ، ܣܳܪܘܚܶܐ ܘܡܫܰܝܢܶܐ. |
| Bu darbo an nacime mšayliwa šwole. I Marta mfanyowa b karyo karyo. |
På väg till djurparken ställde barnen frågor. Marta svarade på frågorna i korthet. |
ܒܘ ܕܰܪܒܐ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܡܫܰܝܠܝܘܰܐ ܫܘܳܠܶܐ. ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܡܦܰܢܝܳܘܰܐ ܒܟܰܪܝܐ ܟܰܪܝܐ. |
| Ëmmowalle: “Me d cabirina li ganṯo gëd ḥozitu kul mede b caynayxu. D howalxu šwole tamo kiban mšaylina w yëlfina.” |
Hon sade till dem: ”När vi kommer in till parken kommer ni att se allt med egna ögon. Om ni har frågor kan vi ställa dem där och lära oss.“ |
ܐܷܡܡܳܘܰܠܠܶܗ: ܡܶܐ ܕܥܰܒܝܪܝܢܰܐ ܠܝ ܓܰܢܬ݂ܐ ܓܷܕ ܚܳܙܝܬܘ ܟܘܠ ܡܶܕܶܐ ܒܥܰܝܢܰܝܟ݂ܘ. ܕܗܳܘܰܠܟ݂ܘ ܫܘܳܠܶܐ ܬܰܡܐ ܟܝܒܰܢ ܡܫܰܝܠܝܢܰܐ ܘܝܷܠܦܝܢܰܐ. |
| Maṭën li ganṯo daḥ ḥäyewën. I emo zwënla fëtqe w xariṭa di ganṯo ste. |
De kom fram till djurparken. Mamman köpte biljetter och en karta över parken också. |
ܡܰܛܷܢ ܠܝ ܓܰܢܬ݂ܐ ܕܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ. ܐܝ ܐܶܡܐ ܙܘܷܢܠܰܗ ܦܷܬܩܶܐ ܘܟ݂ܰܪܝܛܰܐ ܕܝ ܓܰܢܬ݂ܐ ܣܬܶܐ. |
| Ḥërre cal i xariṭa w mšaralle d kurxi bi ganṯo. |
De tittade på kartan och började strosa runt i parken. |
ܚܷܪܪܶܗ ܥܰܠ ܐܝ ܟ݂ܰܪܝܛܰܐ ܘܡܫܰܪܰܠܠܶܗ ܕܟܘܪܟ݂ܝ ܒܝ ܓܰܢܬ݂ܐ. |
| Tamo ḥzalle ḥäyewën d lo ḥzanwanne hawxa me qariwo. Baynoṯayye këtwa soruḥe w mšayne. |
Där såg de djur som de tidigare inte hade sett på så nära håll. Bland dessa fanns vilda och tama. |
ܬܰܡܐ ܚܙܰܠܠܶܗ ܚܱܝܶܘܷܢ ܕܠܐ ܚܙܰܢܘܰܢܢܶܗ ܗܰܘܟ݂ܰܐ ܡܶܐ ܩܰܪܝܘܐ. ܒܰܝܢܳܬ݂ܰܝـܝܶܗ ܟܷܬܘܰܐ ܣܳܪܘܚܶܐ ܘܡܫܰܝܢܶܐ. |
| Hën bë sṭabile, b kurḥe w bë qlubye w hën šarye wayne. |
Vissa var placerade i stall, i inhängnader och i burar, medan andra kunde röra sig fritt, |
ܗܷܢ ܒܷܣܛܰܒܝܠܶܐ، ܒܟܘܪܚܶܐ ܘܒܷܩܠܘܒܝܶܐ ܘܗܷܢ ܫܰܪܝܶܐ ܘܰܝܢܶܐ. |
| Maṯlo: qufe, zorife, gamle, gomuše, file, croḏe, sësye, ḥmore, arye, dewe, dëbbat, nëmre, tacle, fahde, kurfe, babġe, bume, nune, dulfine, pingwine, ayle, kangure w ġer ḥaywane. |
Till exempel: apor, giraffer, kameler, bufflar, elefanter, vildåsnor, hästar, åsnor, lejon, vargar, björnar, tigrar, rävar, leoparder, ormar, papegojor, ugglor, fiskar, delfiner, pingviner, rådjur, kängurur och andra djur. |
ܡܰܬ݂ܠܐ: ܩܘܦܶܐ، ܙܳܪܝܦܶܐ، ܓܰܡܠܶܐ، ܓܳܡܘܫܶܐ، ܦܝܠܶܐ، ܥܪܳܕ݂ܶܐ، ܣܷܣܝܶܐ، ܚܡܳܪܶܐ، ܐܰܪܝܶܐ، ܕܶܘܶܐ، ܕܷܒܒܰܬ، ܢܷܡܪܶܐ، ܬܰܥܠܶܐ، ܦܰܗܕܶܐ، ܟܘܪܦܶܐ، ܒܰܒܓ݂ܶܐ، ܒܘܡܶܐ، ܢܘܢܶܐ، ܕܘܠܦܝܢܶܐ، ܦ݁ܝܢܓܘܝܢܶܐ، ܐܰܝܠܶܐ، ܟܰܢܓܘܪܶܐ ܘܓ݂ܶܪ ܚܰܝܘܰܢܶܐ. |
| An nacime mšayalle mi emaṯṯe: “Qay hën maḥ ḥäyewën baq qlubye w bak kurḥe ne w hën šarye ne?” |
Barnen frågade sin mamma: ”Varför är vissa djur i burar och inhängnader, medan andra kan röra sig fritt?“ |
ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܡܫܰܝܰܠܠܶܗ ܡܝ ܐܶܡܰܬ݂ܬ݂ܶܗ: ܩܰܝ ܗܷܢ ܡܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ ܒܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ ܘܒܰܟ ܟܘܪܚܶܐ ܢܶܐ ܘܗܷܢ ܫܰܪܝܶܐ ܢܶܐ؟ |
| I emo madcarla aclayye: “Hën maḥ ḥäyewën qënṭo ne lan nose, maṯlo: an arye w an nëmre ḥäyewën soruḥe ne. Majbur d howën b dukṯo mamanto. |
Modern svarade dem: ”Vissa djur är farliga för människor, till exempel är lejon och tigrar vilda djur. De måste finnas på ett säkert ställe. |
ܐܝ ܐܶܡܐ ܡܰܕܥܰܪܠܰܗ ܐܰܥܠܰܝـܝܶܗ: ܗܷܢ ܡܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ ܩܷܢܛܐ ܢܶܐ ܠܰܢ ܢܳܫܶܐ، ܡܰܬ݂ܠܐ: ܐܰܢ ܐܰܪܝܶܐ ܘܐܰܢ ܢܷܡܪܶܐ ܚܱܝܶܘܷܢ ܣܳܪܘܚܶܐ ܢܶܐ. ܡܰܔܒܘܪ ܕܗܳܘܷܢ ܒܕܘܟܬ݂ܐ ܡܐܰܡܰܢܬܐ. |
| Elo ag gamle, as sësye w aṭ ṭayre mšayne ne, xud hani këppe fayši šarye.” |
Kameler, hästar och fåglar är däremot tama, så de kan förbli obundna/röra sig fritt". |
ܐܶܠܐ ܐܰܓ ܓܰܡܠܶܐ، ܐܰܤ ܣܷܣܝܶܐ ܘܐܰܛ ܛܰܝܪܶܐ ܡܫܰܝܢܶܐ ܢܶܐ، ܟ݂ܘܕ ܗܰܢܝ ܟܷܦ݁ܦ݁ܶܗ ܦܰܝܫܝ ܫܰܪܝܶܐ. |
| “Man kowe moro lah ḥäyewën?”, mšayalle an nacime. |
„Vem tar hand om djuren?”, frågade barnen. |
ܡܰܢ ܟܳܘܶܐ ܡܳܪܐ ܠܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ؟ ܡܫܰܝܰܠܠܶܗ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ. |
| I emo madcarla: “Kit noše dilonoye dë qralle cal aḥ ḥäyewën aw d korëḥmi cawdi cam aḥ ḥäyewën, hani kowënne moro. Kobënne muklo w štoyo, komnaḏfi aq qlubye w ak kurḥaṯṯe.” |
Mamman svarade: ”Det finns människor som är specialutbildade för detta, och som tycker om att arbeta med djur. Det är dessa som tar hand om dem. De ger dem mat och vatten, och rengör deras burar eller inhängnader”. |
ܐܝ ܐܶܡܐ ܡܰܕܥܰܪܠܰܗ: ܟܝܬ ܢܳܫܶܐ ܕܝܠܳܢܳܝܶܐ ܕܷܩܪܰܠܠܶܗ ܥܰܠ ܐܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ ܐܰܘ ܕܟܳܪܷܚܡܝ ܥܰܘܕܝ ܥܰܡ ܐܰܚ ܚܱܝܶܘܷܢ، ܗܰܢܝ ܟܳܘܷܢܢܶܗ ܡܳܪܐ. ܟܳܐܒܷܢܢܶܗ ܡܘܟܠܐ ܘܫܬܳܝܐ، ܟܳܡܢܰܕ݂ܦܝ ܐܰܩ ܩܠܘܒܝܶܐ ܘܐܰܟ ܟܘܪܚܰܬ݂ܬ݂ܶܗ. |
| An nacime heš lo barimi cal ruḥayye, aṯi u zabno d nëfqi w ducri lu bayto. |
Barnen hann knappt börja njuta av parken, när det blev dags att åka hem. |
ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܗܶܫ ܠܐ ܒܰܪܝܡܝ ܥܰܠ ܪܘܚܰـܝـܝܶܗ، ܐܰܬ݂ܝ ܐܘ ܙܰܒܢܐ ܕܢܷܦܩܝ ܘܕܘܥܪܝ ܠܘ ܒܰܝܬܐ. |
| “Yawmo ġäläbe basimo wa, mama, tawdi”, mërre. (~ lan nacime.) |
”Det var en underbar dag, mamma. Tack!”, sade de. |
ܝܰܘܡܐ ܓ݂ܱܠܱܒܶܐ ܒܰܣܝܡܐ ܘܰܐ، ܡܰܡܰܐ، ܬܰܘܕܝ، ܡܷܪܪܶܗ. |
