Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 24

a) Direkta frågesatser

1. Direkta frågesatser med frågeord

Direkta frågesatser inleds oftast av ett frågeord. Det finns enkla och sammansatta frågeord i surayt.

1) Enkla frågeord

De viktigaste enkla frågeorden är följande:

1. aydarbo hur? ܐܰܝܕܰܪܒܐ
2. ayko var? ܐܰܝܟܐ
3. ayna vilken/-t/-a? ܐܰܝܢܰܐ
4. ema när? ܐܶܡܰܐ
5. kmo / mëqqa hur många/mycket? ܟܡܐ / ܡܷܩܩܰܐ
6. man vem? ܡܰܢ
7. mën vad? ܡܷܢ
8. qay varför? ܩܰܝ

Exempelmeningar där frågeorden ovan inleder direkta frågesatser:

1.

Aydarbo hat? Hur mår du? ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܗܰܬ؟
Aydarbo këzzux li madrašto? Hur går du (m.) till skolan? ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܟܷܐܙܙܘܟ݂ ܠܝ ܡܰܕܪܰܫܬܐ؟

2.

Ayko fayišat? Var blev du av? ܐܰܝܟܐ ܦܰܝـܝܫܰܬ؟
Ayko koquryo i Maryam? Var studerar Maryam? ܐܰܝܟܐ ܟܳܩܘܪܝܐ ܐܝ ܡܰܪܝܰܡ؟

3.

Ayna yo aḥunax? Vilken (av dem) är din (f.) bror? ܐܰܝܢܰܐ ܝܐ ܐܰܚܘܢܰܟ݂؟
Ayna zmarto korëḥmi ac clayme? Vilken sång tycker ungdomarna om? ܐܰܝܢܰܐ ܙܡܰܪܬܐ ܟܳܪܷܚܡܝ ܐܰܥ ܥܠܰܝܡܶܐ؟

4.

Ema gëd oṯat sidan? När kommer du (m.) till oss? ܐܶܡܰܐ ܓܷܕ ܐܳܬ݂ܰܬ ܣܝܕܰܢ؟
Ema yo u muroyo?

När är spelet/ matchen?

ܐܶܡܰܐ ܝܐ ܐܘ ܡܘܪܳܝܐ؟

5.

Kmo ëšne hawëlxu b Almanya? Hur många år har ni varit i Tyskland? ܟܡܐ ܐܷܫܢܶܐ ܗܰܘܷܠܟ݂ܘ ܒܐܰܠܡܰܐܢܝܐ؟
Kmo kore mšaḥlaflax u password adšato? Hur många gånger har du (f.) bytt lösenordet i år? ܟܡܐ ܟܳܪܶܐ ܡܫܰܚܠܰܦܠܰܟ݂ ܐܘ ܦ݁ܰܣܘܳܪܕ ܐܰܕܫܰܬܐ؟
Mëqqa yo u ṭimo du bërġël? Vad är priset på bulgur? ܡܷܩܩܰܐ ܝܐ ܐܘ ܛܝܡܐ ܕܘ ܒܷܪܓ݂ܷܠ؟
Mëqqa zabno këtlux? Hur mycket tid har du (m.)? ܡܷܩܩܰܐ ܙܰܒܢܐ ܟܷܬܠܘܟ݂؟

Notera att i frågor med räknebara substantiv används ”hur många” kmo ܟܡܐ, och i frågor med oräknebara substantiv, ”hur mycket” mëqqa ܡܷܩܩܰܐ. Användningen av dessa två frågeord motsvarar den för engelska mellan how much (=mëqqa ܡܷܩܩܰܐ) och how many (=kmo ܟܡܐ).

6.

Man hat? Vem är du? ܡܰܢ ܗܰܬ؟
Man yo u Yacqub? Vem är Yacqub? ܡܰܢ ܝܐ ܐܘ ܝܰܥܩܘܒ؟

7.

Mën kosaymat? Vad gör du? ܡܷܢ ܟܳܣܰܝܡܰܬ؟
Mën koquryo i Maryam? Vad studerar Maryam? ܡܷܢ ܟܳܩܘܪܝܐ ܐܝ ܡܰܪܝܰܡ؟

8.

Qay komšaylat? Varför frågar du? ܩܰܝ ܟܳܡܫܰܝܠܰܬ؟
Qay këbcat yëlfat Surayt? Varför vill du lära dig surayt? ܩܰܝ ܟܷܐܒܥܰܬ ܝܷܠܦܰܬ ܣܘܪܰܝܬ؟

Notera att kopulan (G4.b; G12.a), som i exemplet Man yo u Yacqub? ܡܰܢ ܝܐ ܐܘ ܝܰܥܩܘܒ؟, ”Vem är Yacqub?”, hamnar direkt efter frågeordet, vilket även framgår av exemplen ovan.

2) Sammansatta frågeord

Frågeorden ovan kann kombineras med prepositionerna b ܒـ „i“, l ܠـ „för, till, dit“, m ܡـ „från, därav“ och cal ܥܰܠ „på, på grund av, eftersom“, och bildar då sammansatta frågeord. De vanligaste är:

layko (<l+ayko) vart? till var? ܠܰܝܟܐ (ܠـ + ܐܰܝܟܐ)
mayko (<m+ayko) varifrån? ܡܰܝܟܐ (ܡـ + ܐܰܝܟܐ)
b ayna i vilken/-t/-a? ܒܐܰܝܢܰܐ
l ayna för vem/vilka? ܠܐܰܝܢܰܐ
m ayna från vilken/vilka? ܡܐܰܝܢܰܐ
l ema till när, hur länge? ܠܐܶܡܰܐ
m ema sedan när? ܡܐܶܡܰܐ
l man för/till/åt vem, vem? ܠܡܰܢ
me man från vem? ܡܶܐ ܡܰܢ
b mën i vad, genom vilken? ܒܡܷܢ
cal mën varför, hur så? ܥܰܠ ܡܷܢ
l mën för vad, varför då? ܠܡܷܢ

Exempelmeningar:

Layko gëd ëzza? Vart ska hon? ܠܰܝܟܐ ܓܷܕ ܐܷܙܙܰܗ
Layko azzën b ceḏo zcuro? Vart åkte de i julas? ܠܰܝܟܐ ܐܰܙܙܷܢ ܒܥܶܕ݂ܐ ܙܥܘܪܐ؟
Mayko koṯat? Var kommer du (m.) ifrån? ܡܰܝܟܐ ܟܳܐܬ݂ܰܬ؟
Mayko këḏcole? Hur (varifrån) känner hon honom? ܡܰܝܟܐ ܟܷܐܕ݂ܥܳܠܶܗ؟

Notera att frågeorden layko ܠܰܝܟܐ och mayko ܡܰܝܟܐ har lexikaliserats, alltså etablerats som ett enda ord, och skrivs därför ihop. 

B ayna šato maxlaṣlux i madrašto? Under (i) vilket år avslutade du (m.) skolan? ܒܐܰܝܢܰܐ ܫܰܬܐ ܡܰܟ݂ܠܰܨܠܘܟ݂ ܐܝ ܡܰܕܪܰܫܬܐ؟
L ayna beṯṣawbo d Berlin këzza i Marta? Vid vilket universitet i Berlin studerar Marta? ܠܐܰܝܢܰܐ ܒܶܝܬ݂ܨܰܘܒܐ ܕܒܶܪܠܝܢ ܟܷܐܙܙܰܗ ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ؟
M ayna mḏito koṯe u Aday? Från vilken stad kommer Aday? ܡܐܰܝܢܰܐ ܡܕ݂ܝܬܐ ܟܳܐܬ݂ܶܐ ܐܘ ܐܰܕܰܝ؟
L ema gëd fayšat bu Swed? Hur länge stannar du i Sverige? ܠܐܶܡܰܐ ܓܷܕ ܦܰܝܫܰܬ ܒܘ ܣܘܶܕ؟
M ema koyëlfat Surayt? Sedan när studerar du surayt? ܡܐܶܡܰܐ ܟܳܝܷܠܦܰܬ ܣܘܪܰܝܬ؟

Notera att frågeordet l ema ܠܐܶܡܰܐ „tills när?“ kan förlängas med prepositionen hul ܗܘܠ „till“ för att få hul l ema ܗܘܠ ܠܐܶܡܰܐ med betydelsen ”till när?”. Detta ändrar dock inte betydelsen. Hul l ema fayiši bu Swed? ܗܘܠ ܠܐܶܡܰܐ ܦܰܝـܝܫܝ ܒܘ ܣܘܶܕ؟ „hur länge (tills när) stannade de i Sverige?“

L man šqila i Saro dёšne? Till vem köpte Saro presenter? ܠܡܰܢ ܫܩܝܠܰܗ ܐܝ ܣܰܪܐ ܕܷܫܢܶܐ؟
Me man aṯi u ṭebano? Från vem kom denna nyhet? ܡܶܐ ܡܰܢ ܐܰܬ݂ܝ ܐܘ ܛܶܒܰܢܐ؟
B mën azzax lu cwodo? Med vad (vilket färdmedel) åkte du (f.) till jobbet? ܒܡܷܢ ܐܰܙܙܰܟ݂ ܠܘ ܥܘܳܕܐ؟
Cal mën aṯyo l Berlin? Vad kom hon till Berlin för (i vilket syfte)? ܥܰܠ ܡܷܢ ܐܰܬ݂ܝܐ ܠܒܶܪܠܝܢ؟
L mën mtalfanle u Aday lu Swed? Varför ringde Aday till Sverige? ܠܡܷܢ ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ ܐܘ ܐܰܕܰܝ ܠܘ ܣܘܶܕ؟

 

2. Direkta frågesatser utan frågeord

I surayt kan frågesatser även bildas utan ett frågeord. I dessa fall är det betoningen som tydliggör att det rör sig om en fråga. Ett påstående kan alltså göras till en fråga genom att betoningen läggs i slutet av meningen. Då rör det sig oftast om ja/nej-frågor eller flervalsfrågor:

1) Ja/nej-frågor:

Sëmlaxlax ḥawrone? Har du (f.) skaffat dig vänner? ܣܷܡܠܰܟ݂ܠܰܟ݂ ܚܰܘܪܳܢܶܐ؟
Bac csar ṭawwo yo? Är det bra kl. 10? ܒܰܥ ܥܣܰܪ ܛܰܘܘܐ ܝܳܐ؟
Fayëš mede? Var det något mer? ܦܰܝܷܫ ܡܶܕܶܐ؟
Ḥaḏiro hat? Är du (m.) klar? ܚܰܕ݂ܝܪܐ ܗܰܬ؟

Frågepartikeln ma ܡܰܐ „om“, kan användas för att inleda en ja/nej-fråga. Denna partikel har dock ingen motsvarighet på svenska:

Ma sëmlaxlax ḥawrone? Har du (f.) skaffat dig vänner? ܡܰܐ ܣܷܡܠܰܟ݂ܠܰܟ݂ ܚܰܘܪܳܢܶܐ؟
Ma ḥaḏiro hat? Är du (m.) klar? ܡܰܐ ܚܰܕ݂ܝܪܐ ܗܰܬ؟

2) Flervalsfrågor:

Šotina ucdo qaḥwa, aw qamayto kurxina bi mazracto? Ska vi dricka kaffe nu eller ska vi gå runt på bondgården först? ܫܳܬܝܢܰܐ ܐܘܥܕܐ ܩܰܚܘܰܐ، ܐܰܘ ܩܰܡܰܝܬܐ ܟܘܪܟ݂ܝܢܰܐ ܒܝ ܡܰܙܪܰܥܬܐ؟
Gëd šotina Campari aw šampanya meqëm mu muklo? Ska vi dricka Campari eller Champagne före maten? ܓܷܕ ܫܳܬܝܢܰܐ ܟܰܡܦ݁ܰܪܝ ܐܰܘ ܫܰܡܦ݁ܰܐܢܝܰܐ ܡܶܩܷܡ ܡܘ ܡܘܟܠܐ؟
Gëd fayšitu aw gëd ëzzoxu? Ska ni stanna eller gå? ܓܷܕ ܦܰܝܫܝܬܘ ܐܰܘ ܓܷܕ ܐܷܙܙܳܟ݂ܘ؟

 

b) Indirekta frågesatser

Indirekta frågesatser inleds med partikeln be ܒܶܐ:

Lo mërlelan be gëd oṯe acman l Ṭurcabdin. Han sade inte till oss ifall han skulle följa med oss till Turabdin. ܠܐ ܡܷܪܠܶܠܰܢ ܒܶܐ ܓܷܕ ܐܳܬ݂ܶܐ ܐܰܥܡܰܢ ܠܛܘܪܥܰܒܕܝܢ.
Ḥzay be kit noše bu bayto. Se efter om det finns någon hemma. ܚܙܰܝ ܒܶܐ ܟܝܬ ܢܳܫܶܐ ܒܘ ܒܰܝܬܐ.
Mšayeli mënne be maṭi u e-mailayḏi. Jag frågade dem ifall mitt mejl hade kommit fram. ܡܫܰܝܶܠܝ ܡܷܢܢܶܗ ܒܶܐ ܡܰܛܝ ܐܘ ܐܝܡܰܝܠܰܝܕ݂ܝ.
Kibux d ëmmatli be këtla smartphone i barṯayḏux? Kan du (m.) säga mig ifall din dotter har en smartphone? ܟܝܒܘܟ݂ ܕܐܷܡܡܰܬܠܝ ܒܶܐ ܟܷܬܠܰܗ ܣܡܰܐܪܬܦܳܢ ܐܝ ܒܰܪܬ݂ܰܝܕ݂ܘܟ݂؟
Lo këḏcina be košote ḥamro aw bira. Vi vet inte ifall han dricker vin eller öl. ܠܐ ܟܷܐܕ݂ܥܝܢܰܐ ܒܶܐ ܟܳܫܳܬܶܐ ܚܰܡܪܐ ܐܰܘ ܒܝܪܰܐ.

I kombination med ovannämnda frågesatser kan partikeln be ܒܶܐ utelämnas i indirekta frågesatser:

Lo koḏacno (be) man gëd oṯe. Jag (m.) vet inte vem som kommer. ܠܐ ܟܳܐܕ݂ܰܥܢܐ (ܒܶܐ) ܡܰܢ ܓܷܕ ܐܳܬ݂ܶܐ.
Lo šamicina (be) mën mërle u mëjġalyono. Vi hörde inte vad talaren sa. ܠܐ ܫܰܡܝܥܝܢܰܐ (ܒܶܐ) ܡܷܢ ܡܷܪܠܶܗ ܐܘ ܡܷܔܓ݂ܰܠܝܳܢܐ.
Kibax ëmmatli (be) ema gëd ḥozina ḥḏoḏe? Kan du (f.) säga mig när vi ska träffas? ܟܝܒܰܟ݂ ܐܷܡܡܰܬܠܝ (ܒܶܐ) ܐܶܡܰܐ ܓܷܕ ܚܳܙܝܢܰܐ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ؟
Fahimat (be) qay aṯyo i Marta l Berlin? Har du förstått varför Marta kom till Berlin? ܦܰܗܝܡܰܬ (ܒܶܐ) ܩܰܝ ܐܰܬ݂ܝܐ ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܠܒܶܪܠܝܢ؟

 

c) Presentativmarkören (presensmarkören?) kale

Presentativmarkören kale ܟܰܠܶܗ „sem här är han/den/det“ böjs med hjälp av L-suffixen:

Sg. 3. m. kale ܟܰܠܶܗ
3. f. kala ܟܰܠܰܗ
2. m. kalux ܟܰܠܘܟ݂
2. f. kalax ܟܰܠܰܟ݂
1. kali ܟܰܠܝ
Pl. 3. kalën ܟܰܠܷܢ
2. kaloxu ܟܰܠܳܟ݂ܘ
1. kalan ܟܰܠܰܢ

Till skillnad från de vanliga L-suffixen (G8.a) tar detta suffix i 2 pl. formen loxu ܠܳܟ݂ܘ. Betoningen ligger alltid på sista stavelsen. Kale ܟܰܠܶܗ förekommer både i verbal- och nominalfraser. I båda fallen ligger fokus på den iakttagna situationen i presens.

1.  kale ܟܰܠܶܗ i nominalfraser

I nominalfraser ersätter kale ܟܰܠܶܗ den motsvarande kopulan och syftar då till att bekräfta uttalandet:

Kale bu bayto. (= Bu bayto yo.)

Han är (verkligen) hemma. ܟܰܠܶܗ ܒܘ ܒܰܝܬܐ. (= ܒܘ ܒܰܝܬܐ ܝܐ.)
Kalën ġäläbe šafire ab bënyonani.
(= Ab bënyonani ġäläbe šafire ne.)
Dessa hus är (faktiskt) väldigt vackra. ܟܰܠܷܢ ܓ݂ܱܠܱܒܶܐ ܫܰܦܝܪܶܐ ܐܰܒ ܒܷܢܝܳܢܰܢܝ. (= ܐܒ ܒܷܢܝܳܢܰܢܝ ܓ݂ܱܠܱܒܶܐ ܫܰܦܝܪܶܐ ܢܶܐ.)
Kali harke. (= Harke no.) Jag är här. ܟܰܠܝ ܗܰܪܟܶܐ. (= ܗܰܪܟܶܐ ܢܐ.)

kale ܟܰܠܶܗ kombineras ofta tillsammans med particip (infinita verbformer) av tillståndsverb och rörelseverb:

Kale mžido cal u taxt.
(= mžido yo ...)
Han ligger på sängen. ܟܰܠܶܗ ܡܙ̰ܝܕܐ ܥܰܠ ‌ܐܘ ܬܰܟ݂ܬ.
= ܡܙ̰ܝܕܐ ܝܐ
Kale yatiwo cal u kursi.
(= yatiwo yo ...)
Han sitter på stolen.

ܟܰܠܶܗ ܝܰܬܝܘܐ ܥܰܠ ܐܘ ܟܘܪܣܝ.

= ܝܰܬܝܘܐ ܝܐ
Kalën azole l Ṭurcabdin.
(= azole ne ...)
De är på väg till Turabdin. ܟܰܠܷܢ ܐܰܙܳܠܶܐ ܠܛܘܪܥܰܒܕܝܢ. 
= ܐܰܙܳܠܶܐ ܢܶܐ...
Kala aṯayto l Almanya.
(= aṯayto yo ...)
Hon är på väg  till Tyskland. ܟܰܠܰܗ ܐܰܬ݂ܰܝܬܐ ܠܐܰܠܡܰܐܢܝܰܐ.
= ܐܰܬ݂ܰܝܬܐ ܝܐ

2.  kale ܟܰܠܶܗ i verbalfraser 

Kale ܟܰܠܶܗ kan användas i kombination med verb i presens och preteritum, för att uttrycka en pågående handling eller en handling som precis har avslutats:

Kale koṯe. Han är på väg hit (han kommer just nu). ܟܰܠܶܗ ܟܳܐܬܶܗ
Kalën kuxli. De håller på och äter. ܟܰܠܷܢ ܟܐܘܟ݂ܠܝ
Kalan xilan. Vi har precis ätit färdigt. ܟܰܠܰܢ ܟ݂ܝܠܰܢ
Kala maḥkela be mën hawi acmi. Hon har just berättat vad som hänt mig. ܟܰܠܰܗ ܡܰܚܟܶܠܰܗ ܒܶܐ ܡܷܢ ܗܰܘܝ ܐܰܥܡܝ.
Kale sxërle u tarco. Han har just stängt dörren. ܟܰܠܶܗ ܣܟ݂ܷܪܠܶܗ ܐܘ ܬܰܪܥܐ.

 

d) Andra negationspartiklar

1. haw ܗܰܘ och law ܠܰܘ „inte mer/inte längre“

Negationspartiklarna haw ܗܰܘ och law ܠܰܘ har betydelsen „inte mer/ inte längre“. Partiklarna är synonymer och följer samma regler som lo ܠܐ (se G22.c):

Haw/law kocawdo adyawma. Hon arbetar inte mer idag. ܗܰܘ/ܠܰܘ ܟܳܥܰܘܕܐ ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ.
Haw/law koxal basro. Han äter inte längre kött. ܗܰܘ/ܠܰܘ ܟܳܐܟ݂ܰܠ ܒܰܣܪܐ.
Nošo haw/law foraqwa d latyo Berlinayto. Ingen märkte längre, att hon inte var Berlinbo. ܢܳܫܐ ܗܰܘ/ܠܰܘ ܦܳܪܰܩܘܰܐ ܕܠܰܬܝܐ ܒܶܪܠܝܢܰܝܬܐ.

2. Kombinationer med lo ܠܐ.

För att förstärka en negation med lo ܠܐ (G22.c) kan partiklarna hič ܗܝܫ̰, të ܬܷܐ och bë ḥḏo naqla ܒܷܚܕ݂ܐ ܢܰܩܠܰܐ användas.

1) Exempel med hič ܗܝܫ̰:

Caṣriyawoṯe hič lo koxal muklo. Han äter inte alls på kvällarna. ܥܰܨܪܝـܝܰܘܳܬ݂ܶܐ ܗܝܫ̰ ܠܐ ܟܳܐܟ݂ܰܠ ܡܘܟܠܐ.
B lalyo hič lo komadcar cal u täläfon. På natten svarar han aldrig i telefon. ܒܠܰܠܝܐ ܗܝܫ̰ ܠܐ ܟܳܡܰܕܥܰܪ ܥܰܠ ‌ܐܘ ܬܱܠܱܦܳܢ.

2) Exempel med bë ḥḏo naqla ܒܷܚܕ݂ܐ ܢܰܩܠܰܐ:

U qaloco du bësëklet bë ḥḏo naqla lo ḥzelan. Vi såg inte cyklisten över huvud taget. ܐܘ ܩܰܠܳܥܐ ܕܘ ܒܷܣܷܟܠܶܬ ܒܷܚܕ݂ܐ ܢܰܩܩܰܐ ܠܐ ܚܙܶܠܰܢ.
Bë ḥḏo naqla lo kokoṯawno bu Facebook. Jag (m.) skriver inte på Facebook över huvud taget. ܒܷܚܕ݂ܐ ܢܰܩܠܰܐ ܠܐ ܟܳܟܳܬ݂ܰܘܢܐ ܒܘ ܦܰܝܣܒܘܟ.

Notera att negationspartiklarna hič ܗܝܫ̰ och bë ḥḏo naqla ܒܷܚܕ݂ܐ ܢܰܩܠܰܐ kan bytas ut sinsemellan utan att det uppstår någon skillnad i betydelse.

3) Exempel med  ܬܷܐ:

B Berlin të nošo lo mcawanlelan. Ingen alls hjälpte oss i Berlin. ܒܒܶܪܠܝܢ ܬܷܐ ܢܳܫܐ ܠܐ ܡܥܰܘܰܢܠܶܠܰܢ.
mede lo fahimitu mi kṯawtayḏi. Ni har inte förstått ett dugg av min skrivelse. ܬܷܐ ܡܶܕܶܐ ܠܐ ܦܰܗܝܡܝܬܘ ܡܝ ܟܬ݂ܰܘܬܰܝܕ݂ܝ.
mede lo yalëf lašan u buḥrono. Han lärde sig ingenting alls inför provet. ܬܷܐ ܡܶܕܶܐ ܠܐ ܝܰܠܷܦ ܠܰܫܰܢ ܐܘ ܒܘܚܪܳܢܐ.
An nacime të ḥalwo lo štalle. Barnen drack ingen mjölk alls. ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܬܷܐ ܚܰܠܘܐ ܠܐ ܫܬܰܠܠܶܗ.

Notera att negationspartikeln  ܬܷܐ endast används tillsammans med substantiv, och kan alltid bytas ut mot hič ܗܝܫ̰.