Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 16

a) Verb med fyra eller fler rotkonsonanter

1. Regelbundna verb

Verb med fyra rotkonsonanter bildas enligt mönstret för stam II. Vanligt förekommande neologismer hör till denna klass, såsom mtalfan - mtalfanle ܡܬܰܠܦܰܢ - ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ „att telefonera, ringa“, mparkar – mparkarle ܡܦ݁ܰܪܟܰܪ - ܡܦ݁ܰܪܟܰܪܠܶܗ „att parkera“, mrašmal – mrašmele ܡܪܰܫܡܰܠ - ܡܪܰܫܡܶܠܶܗ „att finansiera“, mšawša - mšawšale ܡܫܰܘܫܰܛ - ܡܫܰܘܫܰܛܠܶܗ „att utveckla (tr.)“ därtill gamla lånord, såsom msayar - msayarle ܡܣܰܝܛܰܪ - ܡܣܰܝܛܰܪܠܶܗ „att kontrollera“, mqayzan - mqayzanle  ܡܩܰܝܙܰܢ - ܡܩܰܝܙܰܢܠܶܗ „att vinna“, mpartak – mpartakle ܡܦ݁ܰܪܬܰܟ - ܡܦ݁ܰܪܬܰܟܠܶܗ „att plocka (fjäder, hår)“.

Genom att använda exemplet mtalfan – mtalfanle  ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ – ܡܬܰܠܦܰܢ illustreras nedan böjningsparadigmet för presens och preteritum:

1) Presens

  Singular Plural
3. Person (m.) mtalfan ܡܬܰܠܦܰܢ mtalfni ܡܬܰܠܦܢܝ
3. Person (f.) mtalfno ܡܬܰܠܦܢܐ
2. Person mtalfnat ܡܬܰܠܦܢܰܬ

mtalfnitu

ܡܬܰܠܦܢܝܬܘ
1. Person (m.) mtalfanno ܡܬܰܠܦܰܢܢܐ mtalfnina ܡܬܰܠܦܢܝܢܰܐ
1. Person (f.) mtalfnono ܡܬܰܠܦܢܳܢܐ

 2) Preteritum

  Singular Plural
3. Person (m.) mtalfanle ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ mtalfanne ܡܬܰܠܦܰܢܢܶܗ
3. Person (f.) mtalfanla ܡܬܰܠܦܰܢܠܰܗ
2. Person (m.) mtalfanlux ܡܬܰܠܦܰܢܠܘܟ݂ mtalfanxu ܡܬܰܠܦܰܢܟ݂ܘ
2. Person (f.) mtalfanlax ܡܬܰܠܦܰܢܠܰܟ݂
1. Person mtalfanli ܡܬܰܠܦܰܢܠܝ mtalfanlan ܡܬܰܠܦܰܢܠܰܢ

 

b) Oregelbundna verb

Historiskt har oregelbundna verb minst en svag konsonant i roten. Vi betraktar i första hand konsonanten /ʾ/ (olaf ܐ), /w/ (waw ܘ), /y/ (yuܝ), som svaga, vilka till en viss grad inte längre är igenkännliga i surayt. Beroende på den svaga konsonantens position i roten, kan tre typer av svaga verb urskiljas: 1. verb med svag initial rotkonsonant (radikal), 2. verb med andra radikalen svag, och 3. verb med tredje radikalen svag. Det finns även verb som innehåller två svaga radikaler i roten. Många av de vanligast förekommande verben i surayt hör till den här kategorin.

Verb med /l/ ܠ‍ som slutkonsonant genomgår mindre förändringar när l-suffixet läggs till dem i preteritum, och inkluderas därför i kategorin oregelbundna verb.

Böjning av oregelbundna verb behandlas endast under nivå B av den här kursen. En översikt finns redan här under delen "verbböjning" i appendix.

 

c) Moderna konstruktioner och lån av verb

Nödvändigheten för surayt att skaffa sig en plats som vardagsspråk tvingar sina användare att konstruera neologismer. Konstruktionen av nya verb är inte tillämpad överallt på samma sätt och kan manifesteras genom ett antal former.

1. Som regel, nya verb bildas enligt stam II schemata, såsom tidigare nämnda verb mtalfan – mtalfanle ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ – ܡܬܰܠܦܰܢ „att telefonera, ringa“ och mparkar – mparkarle ܡܦ݁ܰܪܟܰܪ - ܡܦ݁ܰܪܟܰܪܠܶܗ „att parkera“. Vidare, sådana verb inkluderar mšamas – mšamasle ܡܫܰܡܰܣ - ܡܫܰܡܰܣܠܶܗ „att sola“, mfakas – mfakasle ܡܦܰܟܰܤ - ܡܦܰܟܰܣܠܶܗ „att skicka fax“, mvayaz – mvayazle ܡܒ݂ܰܝܰܙ - ܡܒ݂ܰܝܰܙܠܶܗ „att ansöka om visum“, mdawaš – mdawašle ܡܕܰܘܰܫ - ܡܕܰܘܰܫܠܶܗ „att duscha“, msafar – msafarle ܡܣܰܦܰܪ - ܡܣܰܦܰܪܠܶܗ „att resa“.

2. En annan och mer vanlig metod att bilda verb presenterar sig som sammansättning av hjälpverbet soyam – sёmle ܣܳܝܰܡ - ܣܷܡܠܶܗ „att göra“ tillsammans med det främmande nomenet, eller infinitivet:

kosoyam talafon han telefonerar, ringer ܟܳܣܳܝܰܡ ܬܰܠܰܦܳܢ
sёmle i raḏayto park han parkerade bilen ܣܷܡܠܶܗ ܐܺܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܦ݁ܰܪܟ
gёd saymono i egaro faks jag (f.) ska faxa brevet ܓܷܕ ܣܰܝܡܳܢܐ ܐܝ ܐܶܓܰܪܬ݂ܐ ܦܰܟܤ
sumu duš meqёm d nёfqitu duscha innan ni går ut! ܣܘܡܘ ܕܘܫ ܡܶܩܷܡ ܕܢܷܦܩܝܬܘ

 

d) Imperativet

1. Imperativ av regelbundna verb

Imperativet har en form för singular och en form för plural respektive. Medan singular formen används utan suffix, kännetecknas pluralformen genom ett –uـܘ på slutet. Regelbundna verb har följande imperativformer:

  Stam I Stam II Stam III
Sg. graš! dra! ܓܪܰܫ mzaban! sälj! ܡܙܰܒܰܢ maqraṭ! ät frukost! ܡܰܩܪܰܛ
Pl. grašu! dra! ܓܪܰܫܘ mzabenu! sälj! ܡܙܰܒܶܢܘ maqreu! ät frukost! ܡܰܩܪܶܛܘ

2. Negerad imperativ

Imperativet negeras med hjälp av lo + basformen i presens i 2. person (sg. och pl. respektive):

ṭcay! ܛܥܰܝ glöm! medan: lo ṭocat! ܠܐ ܛܳܥܰܬ glöm inte!
ṭcayu! ܛܥܰܝܘ glöm! lo ṭocitu ܠܐ ܛܳܥܝܬܘ glöm inte!
dmax! ܕܡܰܟ݂ sov! medan: lo dёmxat! ܠܐ ܕܷܡܟ݂ܰܬ sov inte!
dmaxu! ܕܡܰܟ݂ܘ sov! lo dёmxitu! ܠܐ ܕܷܡܟ݂ܝܬܘ sov inte!
mёḥzan! ܡܷܚܙܰܢ var ledsen! medan: lo mëḥzonat! ܠܐ ܡܷܚܙܳܢܰܬ var inte ledsen!
mёḥzenu! ܡܷܚܙܶܢܘ var ledsna! lo mёḥzonitu! ܠܐ ܡܷܚܙܳܢܝܬܘ var inte ledsna!

 

e) Objektmarkör i presens I

I presens uttrycks objektet med en objekt partikel som följer verbet, vilket ändå kan läggas till verbet som ett suffix. Som en självständig partikel, har objektet följande former.

  Singular Plural
3. Person (m.) le ܠܶܗ alle ܐܠܠܶܗ
3. Person (f.) la ܠܰܗ
2. Person (m.) lux ܠܘܟ݂ lxu ܠܟ݂ܘ
2. Person (f.) lax ܠܰܟ݂
1. Person li ܠܝ lan ܠܰܢ

Objektet förekommer mer ofta som ett suffix som läggs till verbformen. Därmed kan både verbformen och likaså objektmarkören ändras. För att förtydliga, följer här suffixet på presensformen, 1 f. och m. i singular:

1. f.sg. korёḥmono ܟܳܪܷܚܡܳܢܐ + le ܠܶܗ korёḥmalle ܟܳܪܷܚܡܰܠܠܶܗ Jag älskar honom
      + la ܠܰܗ korёḥmalla ܟܳܪܷܚܡܰܠܠܰܗ Jag älskar henne
      + lux ܠܘܟ݂ korёḥmallux ܟܳܪܷܚܡܰܠܠܘܟ݂ Jag älskar dig (m.)
      + lax ܠܰܟ݂ korёḥmallax ܟܳܪܷܚܡܰܠܠܰܟ݂ Jag älskar dig (f.)
      + alle ܐܰܠܠܶܗ korёḥmanne ܟܳܪܷܚܡܰܢܢܶܗ Jag älskar dem (pl.)
      + lxu ܠܟ݂ܘ korёḥmanxu ܟܳܪܷܚܡܰܢܟ݂ܘ Jag älskar er (pl.)
  kёbcono ܟܷܐܒܥܳܢܐ + li ܠܝ kёbcalli ܟܷܐܒܥܰܠܠܝ Jag skulle vilja ha (för mig)
      + lan ܠܰܢ kёbcallan ܟܷܐܒܥܰܠܠܰܢ Jag skulle vilja ha (för) oss
1.m.sg. koroḥamno ܟܳܪܳܚܰܡܢܐ + le ܠܶܗ koroḥamne ܟܳܪܳܚܰܡܢܶܗ Jag älskar honom
      + la ܠܰܗ koroḥamna ܟܳܪܳܚܰܡܢܰܗ Jag älskar henne
      + lux ܠܘܟ݂ koroḥamnux ܟܳܪܳܚܰܡܢܘܟ݂ Jag älskar dig (m.)
      + lax ܠܰܟ݂ koroḥamnax ܟܳܪܳܚܰܡܢܰܟ݂ Jag älskar dig (f.)
      + alle ܐܰܠܠܶܗ koroḥamnanne ܟܳܪܳܚܰܡܢܰܢܢܶܗ Jag älskar dem (Pl.)
      + lxu ܠܟ݂ܘ koroḥamnanxu ܟܳܪܳܚܰܡܢܰܢܟ݂ܘ Jag älskar er
  kobacno ܟܳܐܒܰܥܢܐ + li ܠܝ kobacni ܟܳܐܒܰܥܢܝ Jag skulle vilja ha (för mig)
      + lan ܠܰܢ kobacnan ܟܳܐܒܰܥܢܰܢ Jag skulle vilja ha (för) oss

En detaljerad diskussion av verbets objektmarkör kommer i nivå B av den här kursen.