Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 21
a) Direkt objekt

Direkt objekt uttrycks i de flesta fall genom ordföljden subjekt-verb-objekt, och placeras efter verbet (G.17d).

1. Direkt objekt i preteritum (3 m. sg., 3 f. sg. och 3 pl.)

I preteritum av det transitiva verbet (grëšle ܓܪܷܫܠܶܗ, grëšla ܓܪܷܫܠܰܗ, etc., se G8.a), är det direkta objektet för personerna 3 m. sg., 3 f. sg. och 3 pl. integrerat i böjningsformerna. Följaktligen finns det tre olika baser för böjningsformerna med ett integrerat direktobjekt, till vilka L-suffixen –leـܠܶܗ, -luxـܠܘܟ݂ etc., läggs till. Dessa tre baser är:

         3.m.Sg. grëš- ܓܪܷܫـ: grëš-le ܓܪܷܫܠܶܗ „han drog honom

         3.f.Sg.   grišo- ܓܪܝܫܳـ: grišo-le ܓܪܝܫܳܠܶܗ „han drog henne

         3.Pl.      griši- ܓܪܝܫܝـ: griši-le ܓܪܝܫܝܠܶܗ „han drog dem

Basen i preteritum i 3 m. sg. är densamma också utan att verbet tar ett objekt. Alltså kan grëšle ܓܪܷܫܠܶܗ beroende på kontexten betyda både ”han drog” och ”han drog honom”.

När L-suffixet i 2 och 3 pl. läggs till baserna grišo- ܓܪܝܫܳـ och griši- ܓܪܝܫܝـ skiljer sig detta från de L-suffix som läggs till basen grëš- ܓܪܷܫـ (-xuܟ݂ܘ och –Ke ـܶ, se G8.a). De former som läggs till grišo- ܓܪܝܫܳـ är –lxu ܠܟ݂ܘ och -lleܠܠܶܗ medan de former som läggs till griši- ܓܪܝܫܝـ därmed blir –nxuܢܟ݂ܘ respektive -nne ܢܢܶܗ. Basernas slutvokaler blir –aܰ   i stället för –o ܳ  och -ë ܷ  i stället för –i ـܝـ före dessa L-suffix:

         grišo-+ -lxu= grišalxu ܓܪܝܫܳـ + ‍ܠܟ݂ܘ = ܓܪܝܫܰܠܟ݂ܘ „ni drog henne“

         grišo + -lle=grišalle ܓܪܝܫܳـ + ‍ܠܠܶܗ = ܓܪܝܫܰܠܠܶܗ „de drog henne“

         griši + -nxu ܓܪܝܫܝ‍ـ + ـܢܟ݂ܘ till grišënxu ܓܪܝܫܷܢܟ݂ܘ „ni drog dem“

         griši + -nne ܓܪܝܫܝ‍ـ + ـܢܢܶܗ till grišënne ܓܪܝܫܷܢܢܶܗ „de drog dem“

Former med integrerat objekt används vanligen för att hänvisa till något eller någon som påtalats eller nämnts i en omedelbart närliggande kontext.

Exempel:

Këtwa cal i ṭëbliṯo egarṯo, midole w qëryole. Det låg ett brev på bordet, han tog det (f.) och läste det (f.). ܟܷܬܘܰܐ ܥܰܠ ‌ܐܝ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ ܐܶܓܰܪܬ݂ܐ، ܡܝܕܳܠܶܗ ܘܩܷܪܝܳܠܶܗ.
I barṯo d ḥëzyolux bi šuqo, këtla sohduṯo du qloco. Den unga (ogifta) kvinnan som du (m.) såg på stan, har körkort. ܐܝ ܒܰܪܬ݂ܐ ܕܚܷܙܝܳܠܘܟ݂ ܒܝ ܫܘܩܐ ܟܷܬܠܰܗ ܣܳܗܕܘܬ݂ܐ ܕܘ ܩܠܳܥܐ.
An nošani aṯën sidayna, elo ono lo ḥzalli. Dessa människor kom till oss, men jag såg dem inte. ܐܰܢ ܢܳܫܰܢܝ ܐܰܬ݂ܷܢ ܣܝܕܰܝܢܰܐ، ܐܶܠܐ ܐܳܢܐ ܠܐ ܚܙܰܠܠܝ.
Aj julani qay harke mḥalqe ne, hatu mḥalqënxu w ṭranxu? Varför ligger dessa kläder slängda här, var det ni som slängde dem och lämnade kvar dem? ܐܰܔ ܔܘܠܰܢܝ ܩܰܝ ܗܰܪܟܶܐ ܡܚܰܠܩܶܐ ܢܶܐ، ܗܰܬܘ ܡܚܰܠܩܷܢܟ݂ܘ ܘܛܪܰܢܟ݂ܘ؟
Rḥëmme raḏayto mëstacmalto w zwinalle. De gillade en begagnad bil och köpte den (f.). ܪܚܷܡܡܶܗ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܡܷܣܬܰܥܡܰܠܬܐ ܘܙܘܝܢܰܠܠܶܗ.
Azze u Barṣawmo w mqaydile cal ëšme d ruḥe. Barṣawmo gick och registrerade dem på sitt eget namn. ܐܰܙܙܶܗ ܐܘ ܒܰܪܨܰܘܡܳܐ ܘܡܩܰܝܕܝܠܶܗ ܥܰܠ ‌ܐܷܫܡܶܗ ܕܪܘܚܶܗ.

2. Böjningen av regelbundna verb i preteritum med ett integrerat objekt – en översikt

(a) Regelbundna verb

grš ܓܪܫ I: gorašgrëšle ܓܳܪܰܫ - ܓܪܷܫܠܶܗ „att dra“

Subjekt → 3.Sg.m. 3.Sg.f. 2.Sg.m. 2.Sg.f.
Objekt  ↓
3.m.Sg grëšle grëšla grëšlux grëšlax
ܓܪܷܫܠܶܗ ܓܪܷܫܠܰܗ ܓܪܷܫܠܘܟ݂ ܓܪܷܫܠܰܟ݂
3.f.Sg grišole grišola grišolux grišolax
ܓܪܝܫܳܠܶܗ ܓܪܝܫܳܠܰܗ ܓܪܝܫܳܠܘܟ݂ ܓܪܝܫܳܠܰܟ݂
3.Pl. grišile grišila grišilux grišilax
ܓܪܝܫܝܠܶܗ ܓܪܝܫܝܠܰܗ ܓܪܝܫܝܠܘܟ݂ ܓܪܝܫܝܠܰܟ݂
Subjekt → 1.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
Objekt  ↓
3.m.Sg grëšli grëšše grëšxu grëšlan
ܓܪܷܫܠܝ ܓܪܷܫܫܶܗ ܓܪܷܫܟ݂ܘ ܓܪܷܫܠܰܢ
3.f.Sg grišoli grišalle grišalxu grišolan
ܓܪܝܫܳܠܝ ܓܪܝܫܰܠܠܶܗ ܓܪܝܫܰܠܟ݂ܘ ܓܪܝܫܳܠܰܢ
3.Pl. grišili grišënne grišënxu grišilan
ܓܪܝܫܝܠܝ ܓܪܝܫܷܢܢܶܗ ܓܪܝܫܷܢܟ݂ܘ ܓܪܝܫܝܠܰܢ

(b) Verb med ʾ ܐ som första rotkonsonant:

ʾmr ܐܡܪ I: omarmërle ܐܳܡܰܪ - ܡܷܪܠܶܗ „att säga“

Subjekt → 3.Sg.m. 3.Sg.f. 2.Sg.m. 2.Sg.f.
Objekt  ↓
3.m.Sg mërle mërla mërlux mërlax
ܡܷܪܠܶܗ ܡܷܪܠܰܗ ܡܷܪܠܘܟ݂ ܡܷܪܠܰܟ݂
3.f.Sg mirole mirola mirolux mirolax
ܡܝܪܳܠܶܗ ܡܝܪܳܠܰܗ ܡܝܪܳܠܘܟ݂ ܡܝܪܳܠܰܟ݂
3.Pl. mirile mirila mirilux mirilax
ܡܝܪܝܠܶܗ ܡܝܪܝܠܰܗ ܡܝܪܝܠܘܟ݂ ܡܝܪܝܠܰܟ݂
Subjekt → 1.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
Objekt  ↓
3.m.Sg mërli mërre mërxu mërlan
ܡܷܪܠܝ ܡܷܪܪܶܗ ܡܷܪܟ݂ܘ ܡܷܪܠܰܢ
3.f.Sg miroli miralle miralxu mirolan
ܡܝܪܳܠܝ ܡܝܪܰܠܠܶܗ ܡܝܪܰܠܟ݂ܘ ܡܝܪܳܠܰܢ
3.Pl. mirili mirënne mirënxu mirilan
ܡܝܪܝܠܝ ܡܝܪܷܢܢܶܗ ܡܝܪܷܢܟ݂ܘ ܡܝܪܝܠܰܢ

(c) Verb med y ܝ som andra rotkonsonant (ihåliga verb):

sym ܣܝܡ I: soyamsëmle ܣܳܝܰܡ - ܣܷܡܠܶܗ „att göra“

Subjekt → 3.Sg.m. 3.Sg.f. 2.Sg.m. 2.Sg.f.
Objekt  ↓
3.m.Sg sëmle sëmla sëmlux sëmlax
ܣܷܡܠܶܗ ܣܷܡܠܰܗ ܣܷܡܠܘܟ݂ ܣܷܡܠܰܟ݂
3.f.Sg simole simola simolux simolax
ܣܝܡܳܠܶܗ ܣܝܡܳܠܰܗ ܣܝܡܳܠܘܟ݂ ܣܝܡܳܠܰܟ݂
3.Pl. simile simila similux similax
ܣܝܡܝܠܶܗ ܣܝܡܝܠܰܗ ܣܝܡܝܠܘܟ݂ ܣܝܡܝܠܰܟ݂
Subjekt → 1.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
Objekt  ↓
3.m.Sg sëmli sëmme sëmxu sëmlan
ܣܷܡܠܝ ܣܷܡܡܶܗ ܣܷܡܟ݂ܘ ܣܷܡܠܰܢ
3.f.Sg simoli simalle simalxu simolan
ܣܝܡܳܠܝ ܣܝܡܰܠܠܶܗ ܣܝܡܰܠܟ݂ܘ ܣܝܡܳܠܰܢ
3.Pl. simili simënne simënxu similan
ܣܝܡܝܠܝ ܣܝܡܷܢܢܶܗ ܣܝܡܷܢܟ݂ܘ ܣܝܡܝܠܰܢ

(d) Verb med y ܝ som tredje rotkonsonant:

ḥzy ܚܙܝ I: ḥozeḥzele ܚܳܙܶܐ - ܚܙܶܠܶܗ „att se“

Subjekt → 3.Sg.m. 3.Sg.f. 2.Sg.m. 2.Sg.f.
Objekt  ↓
3.m.Sg ḥzele ḥzela ḥzelux ḥzelax
ܚܙܶܠܶܗ ܚܙܶܠܰܗ ܚܙܶܠܘܟ݂ ܚܙܶܠܰܟ݂
3.f.Sg ḥëzyole ḥëzyola ḥëzyolux ḥëzyolax
ܚܷܙܝܳܠܶܗ ܚܷܙܝܳܠܰܗ ܚܷܙܝܳܠܘܟ݂ ܚܷܙܝܳܠܰܟ݂
3.Pl. ḥzalle ḥzalla ḥzallux ḥzallax
ܚܙܰܠܠܶܗ ܚܙܰܠܠܰܗ ܚܙܰܠܠܘܟ݂ ܚܙܰܠܠܰܟ݂
Subjekt → 1.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
Objekt  ↓
3.m.Sg ḥzeli ḥzalle ḥzalxu ḥzelan
ܚܙܶܠܝ ܚܙܰܠܠܶܗ ܚܙܰܠܟ݂ܘ ܚܙܶܠܰܢ
3.f.Sg ḥëzyoli ḥëzyalle ḥëzyalxu ḥëzyolan
ܚܷܙܝܳܠܝ ܚܷܙܝܰܠܠܶܗ ܚܷܙܝܰܠܟ݂ܘ ܚܷܙܝܳܠܰܢ
3.Pl. ḥzalli ḥzanne ḥzanxu ḥzallan
ܚܙܰܠܠܝ ܚܙܰܢܢܶܗ ܚܙܰܢܟ݂ܘ ܚܙܰܠܠܰܢ

(e) Verb med l ܠ‍ـ som tredje rotkonsonant:

Verb i denna klass är endast oregelbundna i preteritum. Med integrerat direkt objekt i 3 f. sg. och 3 pl., böjs dessa verb på samma sätt som regelbundna verb.

šql ܫܩܠ I: šoqalšqile ܫܳܩܰܠ – ܫܩܝܠܶܗ „att köpa“

Subjekt → 3.Sg.m. 3.Sg.f. 2.Sg.m. 2.Sg.f.
Objekt  ↓
3.m.Sg šqile šqila šqilux šqilax
ܫܩܝܠܶܗ ܫܩܝܠܰܗ ܫܩܝܠܘܟ݂ ܫܩܝܠܰܟ݂
3.f.Sg šqilole šqilola šqilolux šqilolax
ܫܩܝܠܳܠܶܗ ܫܩܝܠܳܠܰܗ ܫܩܝܠܳܠܘܟ݂ ܫܩܝܠܳܠܰܟ݂
3.Pl. šqilile šqilila šqililux šqililax
ܫܩܝܠܝܠܶܗ ܫܩܝܠܝܠܰܗ ܫܩܝܠܝܠܘܟ݂ ܫܩܝܠܝܠܰܟ݂
Subjekt → 1.Sg. 3.Pl. 2.Pl. 1.Pl.
Objekt  ↓
3.m.Sg šqili šqëlle šqëlxu šqilan
ܫܩܝܠܝ ܫܩܷܠܠܶܗ ܫܩܷܠܟ݂ܘ ܫܩܝܠܰܢ
3.f.Sg šqiloli šqilalle šqilalxu šqilolan
ܫܩܝܠܳܠܝ ܫܩܝܠܰܠܠܶܗ ܫܩܝܠܰܠܟ݂ܘ ܫܩܝܠܳܠܰܢ
3.Pl. šqilili šqilënne šqilënxu šqililan
ܫܩܝܠܝܠܝ ܫܩܝܠܷܢܢܶܗ ܫܩܝܠܷܢܟ݂ܘ ܫܩܝܠܝܠܰܢ

3. Direkt objekt för andra personer i preteritum

Det direkta objektet för andra personer uttrycks genom ett tillägg av ett L-suffix till de former som redan böjts i preteritum. De former som skiljer sig från detta är 2 pl. och 3 pl. (se G8.a):

  Böjningsuffix i preteritum Objektsuffix (L-suffix)
3.m.Sg. -le ـܠܶܗ -le ـܠܶܗ
3.f.Sg. -la ـܠܰܗ -la ـܠܰܗ
2.m.Sg. -lux ـܠܘܟ݂ -lux ـܠܘܟ݂
2.f.Sg. -lax ـܠܰܟ݂ -lax ـܠܰܟ݂
1.Sg. -li ـܠܝ -li ـܠܝ
3.Pl. -Ke ـܶܗ -Ke, -lle, -nne ـܶܗ، ‍ـܠܠܶܗ، ‍ـܢܢܶܗ
2.Pl. -xu ـܟ݂ܘ -xu, -lxu, -nxu ـܟ݂ܘ، ‍ـܠܟ݂ܘ، ‍ـܢܟ݂ܘ
1.Pl. -lan ـܠܰܢ -lan ـܠܰܢ

Objektsuffixen i 2 pl. och 3 pl. förekommer i tre olika varianter. När suffixet läggs till, ändras slutvokalen i den böjda L-suffixserien:

  Preteritum 3.Pl. 2.Pl. 3.Pl. 2.Pl. Preteritum
3.m.Sg. grëšla- -lle -lxu ‍ـܠܟ݂ܘ ـܠܠܶܗ ܓܪܷܫܠܑܰـ
3.f.Sg. grëšla- -lle -lxu ‍ـܠܟ݂ܘ ـܠܠܶܗ ܓܪܷܫܠܑܰـ
2.m.Sg. grëšlux- -xe / / ‍ـܟ݂ܶܗ ܓܪܷܫܠܘܟ݂ـ
2.f.Sg. grëšlax- -xe / / ‍ـܟ݂ܶܗ ܓܪܷܫܠܰܟ݂ـ
1.Sg. grëšlë- -lle -lxu ‍ـܠܟ݂ܘ ‍ـܠܠܶܗ ܓܪܷܫܠܷـ
3.Pl. grëšša- -nne -nxu ‍ـܢܟ݂ܘ ‍ـܢܢܶܗ ܓܪܷܫܫܰـ
2.Pl. grëšxu- -nne -nxu ‍ـܢܟ݂ܘ ‍ـܢܢܶܗ ܓܪܷܫܟ݂ܘ
1.Pl. grëšlan- -ne -xu ‍ـܟ݂ܘ ‍ـܢܶܗ ܓܪܷܫܠܰܢ‍ـ

Medan formerna för det integrerade objektet endast anger det direkta objektet, kan formerna med det tillagda L-suffixet uttrycka både det direkta och det indirekta objektet:

         grëšli ܓܪܷܫܠܝ „jag drog (honom)“

                  jämför med grëšli-lux ܓܪܷܫܠܝܠܘܟ݂ „jag drog dig (m.)/jag drog till dig (m.)“

         grëšlax ܓܪܷܫܠܰܟ݂ „du (f.) drog honom/den (m.)“

                  jämför med grëšlax-li ܓܪܷܫܠܰܟ݂ܠܝ „du (f.) drog mig/drog till mig“

         grëšxu ܓܪܷܫܟ݂ܘ „ni drog (honom/den) (m.)“

                  jämför med grëšxu-lan ܓܪܷܫܟ݂ܘܠܰܢ „ni drog oss/drog till oss“

Formerna för 3 m. sg., 3 f. sg. och 3 pl., –le ـܠܶܗ, -la ـܠܰܗ, -nneـܢܢܶܗ kan enbart användas för att uttrycka indirekt objekt, t. ex. grëšle-le ܓܪܷܫܠܶܠܶܗ „han drog till honom“ eller „han drog till sig (själv)“.

Exempel:

grëšlele zuze mu otomat han tog ut pengar (till sig själv) från bankomaten ܓܪܷܫܠܶܠܶܗ ܙܘܙܶܐ ܡܘ ܐܳܬܳܡܰܐܬ
zwënlala fësṭan li mëštuṯo di ḥwarṯayḏa hon köpte sig en klänning till sin vänninas bröllop ܙܘܷܢܠܰܠܰܗ ܦܷܣܛܰܐܢ ܠܝ ܡܷܫܬܘܬ݂ܐ ܕܝ ܚܘܰܪܬ݂ܰܝܕ݂ܰܗ
macmarranne bayto bi qriṯo de byggde sig ett hus i byn ܡܰܥܡܰܪܪܰܢܢܶܗ ܒܰܝܬܐ ܒܝ ܩܪܝܬ݂ܐ

Med hjälp av prepositionen l- ܠ‍ „för, till“ tillsammans med aktuellt pronominalsuffix till det böjda verbet, kan det indirekta objektet ringas in och markeras tydligt:

         grëšluxli ܓܪܷܫܠܘܟ݂ܠܝ = grëšlux eli ܓܪܷܫܠܘܟ݂ ܐܶܠܝ „du drog till/för mig“

         maḥwelalle u plan ܡܰܚܘܶܠܰܠܠܶܗ ܐܘ ܦ݁ܠܰܐܢ = maḥwele u plan alle ܡܰܚܘܶܠܶܗ ܐܘ ܦ݁ܠܰܐܢ ܐܰܠܠܶܗ „han visade planen för dem“

         hiye mërleli ܗܝـܝܶܐ ܡܷܪܠܶܠܝ = hiye mërle eli ܗܝـܝܶܐ ܡܷܪܠܶܗ ܐܶܠܝ „han sade till mig“

 

b) Betoning, en kommentar

För alla böjningsformer som utökats med objektsuffix, går betoningen inte längre än basen. Det blir alltså basens sista stavelse som betonas och framhävs mest, vilket innebär att den allmänna regeln där betoningen hamnar på den näst sista stavelsen, penultima (L 2.4.4), upphör att gälla.

Exempel:

grë́šlux men grë́šluxli
maḥwéle men maḥwélalle
më́rle men më́rleli

c) Fyr- eller flerradikala verb med mё- ܡ‍ܷ‍ـ 

Verb med fyra eller fler rotkonsonanter som börjar med mё- ـܡ‍ och innehåller ett -t-infix, bildar en egen klass. Dessa ska särskiljas från verb i de utökade stammarna II och III som också har ett initialt m- ܡ‍ـ. Verb i denna klass är ofta neologismer (nybildningar) eller lån från arabiska. Bland dessa återfinns:

        mëftakar – mëftakarle - ܡܷܦܬܰܟܰܪܠܶܗ ܡܷܦܬܰܟܰܪ „att tänka“

        mëftaxar – mëftaxarle  ܡܷܦܬܰܟ݂ܰܪ - ܡܷܦܬܰܟ݂ܰܪܠܶܗ„att vara stolt“

        mëḥtaram – mëḥtaramle  ܡܷܚܬܰܪܰܡ - ܡܷܚܬܰܪܰܡܠܶܗ„att respektera, ära“

        mëstafad – mëstafadle  ܡܷܣܬܰܦܰܕ - ܡܷܣܬܰܦܰܕܠܶܗ„att tjäna på, profitera“

        mëtawar – mëtawarle  ܡܷܬܨܰܘܰܪ - ܡܷܬܨܰܘܰܪܠܶܗ„att föreställa (sig)“

        mëttafaq – mëttafaqle  ܡܷܬܬܰܦܰܩ - ܡܷܬܬܰܦܰܩܠܶܗ„att komma/vara överens“

        mëtyaqan – mëtyaqanle  ܡܷܬܝܰܩܰܢ - ܡܷܬܝܰܩܰܢܠܶܗ„att tro“

        mëtwaqac mëtwaqacle  ܡܷܬܘܰܩܰܥ - ܡܷܬܘܰܩܰܥܠܶܗ„att förvänta (sig)“

        mëzdahar – mëzdaharle  ܡܷܙܕܰܗܰܪ - ܡܷܙܕܰܗܰܪܠܶܗ„att vara försiktig/akta sig“

        mёštabhar mёštabharle ܡܷܫܬܰܒܗܰܪ - ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܶܗ „att vara stolt“

        mёštacmarmёštacmarle ܡܷܫܬܰܥܡܰܪ - ܡܷܫܬܰܥܡܰܪܠܶܗ „att kolonisera“

        mёštawar – mёštawarle ܡܷܫܬܰܘܚܰܪ - ܡܷܫܬܰܘܚܰܪܠܶܗ „att vara sen“

        mёštawtafmёštawtafle ܡܷܫܬܰܘܬܰܦ - ܡܷܫܬܰܘܬܰܦܠܶܗ „att ta del (av)“

Samtliga verb böjs i enlighet med dessa mönster:

         štbhr ܫܬܒܗܪ „att vara stolt“

  Presens Preteritum
3.m.Sg. mёštabhar ܡܷܫܬܰܒܗܰܪ mёštabharle ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܶܗ
3.f.Sg. mёštabhro ܡܷܫܬܰܒܗܪܐ mёštabharla ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܰܗ
2.m.Sg. mёštabhrat ܡܷܫܬܰܒܗܪܰܬ mёštabharlux ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܘܟ݂
2.f.Sg. mёštabhrat ܡܷܫܬܰܒܗܪܰܬ mёštabharlax ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܰܟ݂
1.m.Sg. mёštabharno ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܢܐ mёštabharli ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܝ
1.f.Sg. mёštabhrono ܡܷܫܬܰܒܗܪܳܢܐ mёštabharli ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܝ
3.Pl. mёštabhri ܡܷܫܬܰܒܗܪܝ mёštabharre ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܪܶܗ
2.Pl. mёštabhritu ܡܷܫܬܰܒܗܪܝܬܘ mёštabharxu ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܟ݂ܘ
1.Pl. mёštabhrina ܡܷܫܬܰܒܗܪܝܢܰܐ mёštabharlan ܡܷܫܬܰܒܗܰܪܠܰܢ

Verb i denna grupp, men som även har ett l ܠ‍ som sista rotkonsonant, som till exempel stcml ܣܬܥܡܠ (mёstacmal – mёstacmele ܡܷܣܬܰܥܡܰܠ – ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܶܗ „att använda“) och ntql ܢܬܩܠ (mëntaqal – mëntaqele ܡܷܢܬܰܩܰܠ - ܡܷܢܬܰܩܶܠܶܗ „att flytta“) följer böjningsreglerna i preteritum stam I med /l/ ܠ‍ som tredje rotkonsonant (G. 20b).

stcml ܣܬܥܡܠ „att använda, (ut)nyttja“

  Presens Preteritum
3.m.Sg. mёstacmal ܡܷܣܬܰܥܡܰܠ mёstacmele ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܶܗ
3.f.Sg. mёstacmlo ܡܷܣܬܰܥܡܠܐ mёstacmela ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܰܗ
2.m.Sg. mёstacmlat ܡܷܣܬܰܥܡܠܰܬ mёstacmelux ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܘܟ݂
2.f.Sg. mёstacmlat ܡܷܣܬܰܥܡܠܰܬ mёstacmelax ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܰܟ݂
1.m.Sg. mёstacmalno ܡܷܣܬܰܥܡܰܠܢܐ mёstacmeli ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܝ
1.f.Sg. mёstacmlono ܡܷܣܬܰܥܡܠܳܢܐ mёstacmeli ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܝ
3.Pl. mёstacmli ܡܷܣܬܰܥܡܠܝ mёstacmalle ܡܷܣܬܰܥܡܰܠܠܶܗ
2.Pl. mёstacmlitu ܡܷܣܬܰܥܡܠܝܬܘ mёstacmalxu ܡܷܣܬܰܥܡܰܠܟ݂ܘ
1.Pl. mёstacmlina ܡܷܣܬܰܥܡܠܝܢܰܐ mёstacmelan ܡܷܣܬܰܥܡܶܠܰܢ

Verb med en svag slutkonsonant som štcy ܫܬܥܝ (mёštace – mёštacele ܡܷܫܬܰܥܶܐ – ܡܷܫܬܰܥܶܠܶܗ „att spela/leka“) och tnby ܬܢܒܝ (mëtnabe – mëtnabele ܡܷܬܢܰܒܶܐ - ܡܷܬܢܰܒܶܠܶܗ „att förutsäga, förutspå“), följer i sin tur reglerna för stam I verb med en svag tredje rotkonsonant, såsom ḥzy ܚܙܝ (ḥozeḥzele ܚܳܙܶܐ – ܚܙܶܠܶܗ „att se“ s. G.20a).

štcy ܫܬܥܝ (< šcy ܫܥܝ) „att spela/leka“

  Presens Preteritum
Sg. 3.m. mёštace ܡܷܫܬܰܥܶܐ mёštacele ܡܷܫܬܰܥܶܠܶܗ
3.m. mёštacyo ܡܷܫܬܰܥܝܐ mёštacela ܡܷܫܬܰܥܶܠܰܗ
2.m. mёštacat ܡܷܫܬܰܥܰܬ mёštacelux ܡܷܫܬܰܥܶܠܘܟ݂
2.f. mёštacyat ܡܷܫܬܰܥܝܰܬ mёštacelax ܡܷܫܬܰܥܶܠܰܟ݂
1.m. mёštaceno ܡܷܫܬܰܥܶܢܐ mёštaceli ܡܷܫܬܰܥܶܠܝ
1.f. mёštacyono ܡܷܫܬܰܥܝܳܢܐ mёštaceli ܡܷܫܬܰܥܶܠܝ
Pl. 3. mёštacёn ܡܷܫܬܰܥܷܢ mёštacalle ܡܷܫܬܰܥܰܠܠܶܗ
2. mёštacitu ܡܷܫܬܰܥܝܬܘ mёštacalxu ܡܷܫܬܰܥܰܠܟ݂ܘ
1. mёštacina ܡܷܫܬܰܥܝܢܰܐ mёštacelan ܡܷܫܬܰܥܶܠܰܢ