Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 20
a) Verb med tredje rotkonsonanten svag

Verb med y ܝ respektive w ܘ som tredje rotkonsonant hör till denna klass.

1. Verb med y ܝ som tredje rotkonsonant

I dessa verb framträder /y/ ܝ  endast i de feminina böjningsformerna i presens och preteritum av intransitiva verb. På grund av detta är de maskulina och feminina böjningsformerna åtskilda även i andra person, dock endast i denna verbklass.

Ex. transitiva verb:
ḥzy ܚܙܝ I: ḥoze - ḥzele ܚܳܙܶܐ - ܚܙܶܠܶܗ „att se“

  Presens Preteritum
Sg.  3. m. ḥoze ܚܳܙܶܐ ḥzele ܚܙܶܠܶܗ
3. f. ḥёzyo ܚܷܙܝܐ ḥzela ܚܙܶܠܰܗ
2. m. ḥozat ܚܳܙܰܬ ḥzelux ܚܙܶܠܘܟ݂
2. f. ḥёzyat ܚܷܙܝܰܬ ḥzelax ܚܙܶܠܰܟ݂
1. m. ḥozeno ܚܳܙܶܢܐ ḥzeli ܚܙܶܠܝ
1. f. ḥёzyono ܚܷܙܝܳܢܐ ḥzeli ܚܙܶܠܝ
Pl. 3. ḥozёn ܚܳܙܷܢ ḥzalle ܚܙܰܠܠܶܗ
2. ḥozitu ܚܳܙܝܬܘ ḥzalxu ܚܙܰܠܟ݂ܘ
1. ḥozina ܚܳܙܝܢܰܐ ḥzelan ܚܙܶܠܰܢ

Ytterligare exempel:

         šry ܫܪܝ I: šore - šrele ܫܳܪܶܐ – ܫܪܶܠܶܗ „att (upp)lösa (knutar, problem)“

         mḥy ܡܚܝ I: moḥe - mḥele ܡܳܚܶܐ – ܡܚܶܠܶܗ „att slå“

         gly ܓܠܝ I: gole - glele ܓܳܠܶܐ – ܓܠܶܠܶܗ „att avslöja“

         qry ܩܪܝ I: qore – qrele ܩܳܪܶܐ – ܩܪܶܠܶܗ „att läsa, studera, ropa“

Ex. intransitiva verb:
smy ܣܡܝ I: some - sami ܣܳܡܶܐ - ܣܰܡܝ „att förblinda“

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. some ܣܳܡܶܐ sami ܣܰܡܝ
3. f. sёmyo ܣܷܡܝܐ samyo ܣܰܡܝܐ
2. m. somat ܣܳܡܰܬ samat ܣܰܡܰܬ
2. f. sёmyat ܣܷܡܝܰܬ samyat ܣܰܡܝܰܬ
1. m. someno ܣܳܡܶܢܐ samino ܣܰܡܝܢܐ
1. f. sёmyono ܣܷܡܝܳܢܐ samyono ܣܰܡܝܳܢܐ
Pl. 3. somёn ܣܳܡܷܢ samёn ܣܰܡܷܢ
2. somitu ܣܳܡܝܬܘ samitu ܣܰܡܝܬܘ
1. somina ܣܳܡܝܢܰܐ samina ܣܰܡܝܢܰܐ

Notera att böjningsformerna för preteritum skiljer sig från presens genom ett vokalskifte i första stavelsen: där presens har /o/ får preteritumformen /a/.

Ytterligare exempel:

         bxy ܒܟ݂ܝ I: boxe - baxi ܒܳܟ݂ܶܐ – ܒܰܟ݂ܝ „att gråta“

         kly ܟܠܝ I: kole - kali ܟܳܠܶܐ – ܟܰܠܝ „att vänta, stå (still)“

         mṭy ܡܛܝ I: moṭe - maṭi ܡܳܛܶܐ – ܡܰܛܝ „att anlända“

         cly ܥܠܝ I: cole - cali ܥܳܠܶܐ – ܥܰܠܝ „att stiga uppåt, bliva/vara hög, resa sig“

2. Verb med ܘ som tredje rotkonsonant

Till skillnad från /y/ ܝ, är /w/ ܘ synligt i de flesta böjningsformerna.

Ex. transitiva verb:

kṯw ܟܬ݂ܘ (< ktb ܟܬܒ) I: koṯaw - kṯule  ܟܳܬ݂ܰܘ - ܟܬ݂ܘܠܶܗ „att skriva“

  Presens Preteritum
Sg.      3. m. koṯaw ܟܳܬ݂ܰܘ kṯule ܟܬ݂ܘܠܶܗ
3. f. kёṯwo ܟܷܬ݂ܘܐ kṯula ܟܬ݂ܘܠܰܗ
2. m. kёṯwat ܟܷܬ݂ܘܰܬ kṯulux ܟܬ݂ܘܠܘܟ݂
2. f. kёṯwat ܟܷܬ݂ܘܰܬ kṯulax ܟܬ݂ܘܠܰܟ݂
1. m. koṯawno ܟܳܬ݂ܰܘܢܐ kṯuli ܟܬ݂ܘܠܝ
1. f. kёṯwono ܟܷܬ݂ܘܳܢܐ kṯuli ܟܬ݂ܘܠܝ
Pl.   3. kёṯwi ܟܷܬ݂ܘܝ kṯuwe ܟܬ݂ܘܘܶܗ
2. kёṯwitu ܟܷܬ݂ܘܝܬܘ kṯuxu ܟܬ݂ܘܟ݂ܘ
1. kёṯwina ܟܷܬ݂ܘܝܢܰܐ kṯulan ܟܬ݂ܘܠܰܢ

Ytterligare exempel:

         gnw I: gonaw – gnule ܓܳܢܰܘ - ܓܢܘܠܶܗ „att stjäla“ (gnw ܓܢܘ< gnb ܓܢܒ)

         ḥlw I: olaw - lule ܚܳܠܰܘ - ܚܠܘܠܶܗ „att mjölka“

         crw I: coraw - crule ܥܳܪܰܘ - ܥܪܘܠܶܗ „att sikta (mjöl t.ex.), sila“

         ḥšw I: ḥošaw - ḥšule ܚܳܫܰܘ - ܚܫܘܠܶܗ „att räkna, att räkna med, att tänka“

Ex. Intransitiva verb:

ytw ܝܬܘ (< ytb (ܝܬܒ I: yotaw - yatu ܝܳܬܰܘ - ܝܰܬܘ „att sitta“

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. yotaw ܝܳܬܰܘ yatu ܝܰܬܘ
3. f. yёtwo ܝܷܬܘܐ yatiwo ܝܰܬܝܘܐ
2. m. yёtwat ܝܷܬܘܰܬ yatiwat ܝܰܬܝܘܰܬ
2. f. yёtwat ܝܷܬܘܰܬ yatiwat ܝܰܬܝܘܰܬ
1. m. yotawno ܝܳܬܰܘܢܐ yatuno ܝܰܬܘܢܐ
1. f. yёtwono ܝܷܬܘܳܢܐ yatiwono ܝܰܬܝܘܳܢܐ
Pl. 3. yёtwi ܝܷܬܘܝ yatiwi ܝܰܬܝܘܝ
2. yёtwitu ܝܷܬܘܝܬܘ yatiwitu ܝܰܬܝܘܝܬܘ
1. yёtwina ܝܷܬܘܝܢܰܐ yatiwina ܝܰܬܝܘܝܢܰܐ

I stam III och IIIp bildas verbet yotaw – yatu ܝܳܬܰܘ - ܝܰܬܘ ”att sitta” på samma sätt som verb med första rotkonsonanten svag:

         III: mawtaw – mawtawle ܡܰܘܬܰܘ – ܡܰܘܬܰܘܠܶܗ „att låta någon sitta, att sätta någon“

         IIIp: mitawtaw – mtawtaw ܡܝܬܰܘܬܰܘ – ܡܬܰܘܬܰܘ „att vara sittande, ställd“

Ytterligare exempel:

         rkw ܪܟܘ (< rkb ܪܟܒ) I: rokaw - raku ܪܳܟܰܘ - ܪܰܟܘ „att sätta sig ner, att slå sig ner, att slå rot“

         ḥrw ܚܪܘ (<rb ܚܪܒ) I: oraw - aru ܚܳܪܰܘ - ܚܰܪܘ „att bli förbytt, att ändras (intr.)“ (även ”att bli förstörd”)

         kyw ܟܝܘ (<kyb ܟܝܒ < kʾb ܟܐܒ) I: koyaw - kayu ܟܳܝܰܘ - ܟܰܝܘ „att smärtas (intr.)“ (endast i 3:e person!)

         qrw ܩܪܘ (<qrb ܩܪܒ) I: qoraw - qaru ܩܳܪܰܘ - ܩܰܪܘ „att närma sig“

 

b) Verb med /l/ ܠ‍  som tredje rotkonsonant

Till oregelbundna verb räknas också de som har /l/ ܠ‍   som tredje rotkonsonant. Detta /l/ ܠ‍ smälter samman med böjningssuffixets /l/ ܠ‍ i preteritumformen och orsakar därmed förändringar i basen. Se exempel nedan i olika verbstammar:

         šql ܫܩܠ I: šoqal – šqile ܫܳܩܰܠ – ܫܩܝܠܶܗ „att ta, att köpa“

        jämför med det regelbundna: grš ܓܪܫ I: goraš – grёšle ܓܳܪܰܫ - ܓܪܷܫܠܶܗ „att dra“

         qtl ܩܬܠ II: mqatalmqatele ܡܩܰܬܰܠ - ܡܩܰܬܶܠܶܗ „att slåss“

        jämför med det regelbundna: zbn II: mzaban – mzabanle ܡܙܰܒܰܢ - ܡܙܰܒܰܢܠܶܗ „att sälja“

         šql ܫܩܠ III: mašqalmašqele ܡܰܫܩܰܠ - ܡܰܫܩܶܠܶܗ „att låta någon köpa“

        jämför med det regelbundna: grš ܓܪܫ III: magraš – magrašle ܡܰܓܪܰܫ - ܡܰܓܪܰܫܠܶܗ „att låta någon dra“

Nedan följer böjningsformen i preteritum för stam I med exemplen šqile ܫܩܝܠܶܗ ”han köpte”, i jämförelse med grёšle ܓܪܷܫܠܶܗ ”han drog”:

  šql – Preteritum ܫܩܠ grš – Preteritum ܓܪܫ
Sg. 3. m. šqile ܫܩܝܠܶܗ grёšle ܓܪܷܫܠܶܗ
3. f. šqila ܫܩܝܠܰܗ grёšla ܓܪܷܫܠܰܗ
2. m. šqilux ܫܩܝܠܘܟ݂ grёšlux ܓܪܷܫܠܘܟ݂
2. f. šqilax ܫܩܝܠܰܟܼ grёšlax ܓܪܷܫܠܰܟ݂
1. c. šqili ܫܩܝܠܝ grёšli ܓܪܷܫܠܝ
Pl. 3. šqëlle ܫܩܷܠܠܶܗ grёšše ܓܪܷܫܫܶܗ
2. šqëlxu ܫܩܷܠܟ݂ܘ grёšxu ܓܪܷܫܟ݂ܘ
1. šqilan ܫܩܝܠܰܢ grёšlan ܓܪܷܫܠܰܢ

Eftersom böjningssuffixet för 2 pl. och 3 pl. inte börjar med l- ܠ‍, påverkas inte dessa former. I presens och i (halv)passiva stammar, böjs dessa verb som regelbundna verb.

I stam II och III faller rotkonsonanten /l/ ܠ‍ när l-suffixet läggs till i preteritum, samt att basvokalen ändras från /a/ till /e/:

         qtl ܩܬܠ II: mqatal + le = mqatele „han bråkade/krånglade“

         ܡܩܰܬܰܠ + ܠܶܗ = ܡܩܰܬܶܠܶܗ

         šql ܫܩܠ III: mašqal + le = mašqele „han lät köpa“

         ܡܰܫܩܰܠ + ܠܶܗ = ܡܰܫܩܶܠܶܗ

  qtl II – Preteritum ܩܬܠ šql III – Preteritum ܫܩܠ
Sg. 3. m. mqatele ܡܩܰܬܶܠܶܗ mašqele ܡܰܫܩܶܠܶܗ
3. f. mqatela ܡܩܰܬܶܠܰܗ mašqela ܡܰܫܩܶܠܰܗ
2. m. mqatelux ܡܩܰܬܶܠܘܟ݂ mašqelux ܡܰܫܩܶܠܘܟ݂
2. f. mqatelax ܡܩܰܬܶܠܰܟ݂ mašqelax ܡܰܫܩܶܠܰܟ݂
1. c. mqateli ܡܩܰܬܶܠܝ mašqeli ܡܰܫܩܶܠܝ
Pl. 3. mqatalle ܡܩܰܬܰܠܠܶܗ mašqalle ܡܰܫܩܰܠܠܶܗ
2. mqatalxu ܡܩܰܬܰܠܟ݂ܘ mašqalxu ܡܰܫܩܰܠܟ݂ܘ
1. mqatelan ܡܩܰܬܶܠܰܢ mašqelan ܡܰܫܩܶܠܰܢ

Imperativformerna bildas på samma sätt som i regelbundna verb:

         šql ܫܩܠ I: Sg. šqal! ܫܩܰܠ „köp!”

                        Pl. šqalu! ܫܩܰܠܘ „köp!“

         qtl ܩܬܠ II: Sg. mqatal! ܡܩܰܬܰܠ „bråka!“

                         Pl. mqatelu! ܡܩܰܬܶܠܘ „bråka!“

         šql ܫܩܠ III: Sg. mašqal! ܡܰܫܩܰܠ „låt köpa!“

                          Pl. mašqelu! ܡܰܫܩܶܠܘ „låt köpa!“

 

c) Modalitetsmarkörer

I surayt uttrycks modalitet med hjälp av oböjliga och opersonliga modala partiklar eller modala hjälpverb tillsammans med ett huvudverb. Det böjda huvudverbet står då i presens indikativ, det vill säga grundformen i presens, med eller utan partikeln /d/ ܕ:

1. De modala hjälpverben ”måste” eller ”bör”

De modala hjälpverben ”måste” och ”bör” uttrycks med hjälp av de oböjliga modalpartiklarna këbce ܟܷܒܥܶܐ och  kobac ܟܳܐܒܰܥ.

Exempel:

Mëftakarla d këbce saymo mede. (L. 20) Hon tänkte att hon bör göra något. ܡܷܦܬܰܟܰܪܠܰܗ ܕܟܷܒܥܶܐ ܣܰܝܡܐ ܡܶܕܶܐ.
Kobac fayšat adlalyo harke. (L.14) Du måste stanna här inatt. ܟܳܐܒܰܥ ܦܰܝܫܰܬ ܐܰܕܠܰܠܝܐ ܗܰܪܟܶܐ.

Andra modala hjälpverb med samma betydelse, såsom lazëm ܠܰܙܷܡ eller kolozam ܟܳܠܳܙܰܡ, alternativt majbur ܡܰܔܒܘܪ, återfinns också i samma position (i satsen):

Lazëm makaṯwo ruḥa bu beṯṣawbo. Hon måste skriva in sig på universitetet. ܠܰܙܷܡ ܡܰܟܰܬ݂ܘܐ ܪܘܚܰܗ ܒܘ ܒܶܝܬ݂ܨܰܘܒܐ.
Kolozam d soyamno ah hërgayḏi. Jag (m.) måste göra mina läxor. ܟܳܠܳܙܰܡ ܕܣܳܝܰܡܢܐ ܐܰܗ ܗܷܪܓܰܝܕ݂ܝ.
Majbur ëzzino li madrašto. Jag måste gå till skolan. ܡܰܔܒܘܪ ܐܷܙܙܝܢܐ ܠܝ ܡܰܕܪܰܫܬܐ.

De modala partiklarna azëm ܠܰܙܷܡ och majbur ܡܰܔܒܘܪ kan kombineras med kopulan i 3 sg. för att förstärka uttalandet:

Lazëm yo d ëzzux lu bayto. Det är ett måste att du (m.) går hem. ܠܰܙܷܡ ܝܐ ܕܐܷܙܙܘܟ݂ ܠܘ ܒܰܝܬܐ.
Majbur yo d zawnina jule ḥaṯe lu ḥago. Det är nödvändigt att vi köper nya kläder till festen. ܡܰܔܒܘܪ ܝܐ ܕܙܰܘܢܝܢܰܐ ܔܘܠܶܐ ܚܰܬ݂ܶܐ ܠܘ ܚܰܓܐ.

DKopulan för dåtid, också i 3 sg., används för att ange händelser i dåtid:

Majbur wa d nëfqina mu bayto. Vi var tvungna att lämna hemmet. ܡܰܔܒܘܪ ܘܰܐ ܕܢܷܦܩܝܢܰܐ ܡܘ ܒܰܝܬܐ.
Lazëm wa d saymat u buḥrono. Du var tvungen att göra provet. ܠܰܙܷܡ ܘܰܐ ܕܣܰܝܡܰܬ ܐܘ ܒܘܚܪܳܢܐ.

Från huvudverbet lozam - lazëm ܠܳܙܰܡ – ܠܰܙܷܡ ”vara nödvändigt”, uppstår det modala hjälpverbet kolozam ܟܳܠܳܙܰܡ i presens (3 m. sg.), i preteritum är formen lozamwa ܠܳܙܰܡܘܰܐ:

Lozamwa d zawnina jule ḥaṯe lu ḥago. Vi var tvungna att köpa nya kläder till festen. ܠܳܙܰܡܘܰܐ ܕܙܰܘܢܝܢܰܐ ܔܘܠܶܐ ܚܰܬ݂ܶܐ ܠܘ ܚܰܓܐ.

2. De modala hjälpverben ”kunna” och ”förmå”

Suryat gör ingen distinktion mellan de motsvarande svenska modala hjälpverben ”kunna” och ”förmå”. För att uttrycka båda, används kib- ܟܝܒ‍ـ tillsammans med aktuellt pronominalsuffix, där böjningen följer samma som för prepositionen b- (G11.b). I 2 pl. och 3 pl., ändras kib- ܟܝܒ‍ـ till këp- ܟܷܦ݁‍ـ. Den negativa formen av kib- ܟܝܒ‍ـ är layb- ܠܰܝܒ‍ـ (alltså ”att inte kunna/förmå”) och böjs på samma sätt som kib- ܟܝܒ‍ـ, på motsvarande sätt På samma sätt ändras layb- ܠܰܝܒ‍ـ till lap- ܠܰܦ݁‍ـ.

Böjningen av kib- ܟܝܒ‍ـ ”att kunna” och layb- ܠܰܝܒ‍ـ ”att inte kunna” i presens

  att kunna att inte kunna
Sg. 3. m. kibe ܟܝܒܶܗ laybe ܠܰܝܒܶܗ
3. f. kiba ܟܝܒܰܗ layba ܠܰܝܒܰܗ
2. m. kibux ܟܝܒܘܟ݂ laybux ܠܰܝܒܘܟ݂
2. f. kibax ܟܝܒܰܟ݂ laybax ܠܰܝܒܰܟ݂
1. c. kibi ܟܝܒܝ laybi ܠܰܝܒܝ
Pl. 3. këppe ܟܷܦ݁ܦ݁ܶܗ lappe ܠܰܦ݁ܦ݁ܶܗ
2. këpxu ܟܷܦ݁ܟ݂ܘ lapxu ܠܰܦ݁ܟ݂ܘ
1. kiban ܟܝܒܰܢ layban ܠܰܝܒܰܢ

Preteritumformerna böjs utifrån basen këp- ܟܷܦ݁‍ـ för ”att kunna/förmå” och lap- ܠܰܦ݁‍ـ ”att inte kunna/förmå” med tillägget av partikeln way- ܘܰܝ‍ـ, (i 2 pl. och 3 pl. –wa- ܘܰ, jämför G.12c) tillsammans med L-suffixet (G.8a).
Böjningen av kib- ܟܝܒ‍ـ ”att kunna” och layb- ܠܰܝܒ‍ـ ”att inte kunna” i preteritum

  kunna inte kunna
Sg. 3. m. këpwayle ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܶܗ lapwayle ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܶܗ
3. f. këpwayla ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܰܗ lapwayla ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܰܗ
2. m. këpwaylux ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܘܟ݂ lapwaylux ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܘܟ݂
2. f. këpwaylax ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܰܟ݂ lapwaylax ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܰܟ݂
1. c. këpwayli ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܝ lapwayli ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܝ
Pl. 3. këpwalle ܟܷܦ݁ܘܰܠܠܶܗ lapwalle ܠܰܦ݁ܘܰܠܠܶܗ
2. këpwalxu ܟܷܦ݁ܘܰܠܟ݂ܘ lapwalxu ܠܰܦ݁ܘܰܠܟ݂ܘ
1. këpwaylan ܟܷܦ݁ܘܰܝܠܰܢ lapwaylan ܠܰܦ݁ܘܰܝܠܰܢ

Exempel:

Bu surgoḏo kiban ḥozina ay yawme dac ceḏe. (L.9) I kalendern kan vi se helgdagarna. ܒܘ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܟܝܒܰܢ ܚܳܙܝܢܰܐ ܐܰܝ ܝܰܘܡܶܐ ܕܰܥ ܥܶܕ݂ܶܐ.
Ema kiban saymina i mëštuṯayḏan? (L.16) När kan vi fira vårt bröllop? ܐܶܡܰܐ ܟܝܒܰܢ ܣܰܝܡܝܢܰܐ ܐܝ ܡܷܫܬܘܬ݂ܰܝܕ݂ܰܢ؟

Notera:

  1. kib- ܟܝܒ‍ـ och layb- ܠܰܝܒ‍ـ har också betydelsen ”att innehålla något, att inkludera, att vara ungefär (alltså ett uttryck för en ungefärlig mängd)” och deras negerande motsvarigheter.

Exempel:

I qriṯo layba noše. Byn är tom på (innehåller inte) människor. ܐܝ ܩܪܝܬ݂ܐ ܠܰܝܒܰܗ ܢܳܫܶܐ.
I šato kiba tracsar yarḥe. (L.9) Året har tolv månader. ܐܝ ܫܰܬܐ ܟܝܒܰܗ ܬܪܰܥܣܰܪ ܝܰܪܚܶܐ.
Kibe šato d azzino l Ṭurcabdin. Det har gått ungefär ett år sedan jag åkte till Turabdin. ܟܝܒܶܗ ܫܰܬܐ ܕܐܰܙܙܝܢܐ ܠܛܘܪܥܰܒܕܝܢ.

    2. kib- ܟܝܒ‍ـ som modalt hjälpverb kan också ersättas av qodar – qadër ܩܳܕܰܪ – ܩܰܕܷܪ (< qdr ܩܕܪ I) med samma betydelse och funktion.

Lo qadër oṯe sidan. Han kunde inte komma till oss. ܠܐ ܩܰܕܷܪ ܐܳܬ݂ܶܐ ܣܝܕܰܢ.
Gëd qudritu zawnitu bayto? Kommer ni att kunna köpa ett hus/en lägenhet? ܓܷܕ ܩܘܕܪܝܬܘ ܙܰܘܢܝܬܘ ܒܰܝܬܐ؟
Qay i Marta lo qadiro huyo taxtore? Varför kunde inte Marta bli läkare? ܩܰܝ ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܠܐ ܩܰܕܝܪܐ ܗܘܝܐ ܬܰܟ݂ܬܳܪܶܐ؟

3. De modala hjälpverben för ”vilja”

Det modala hjälpverbet för ”vilja” är obac - abëc ܐܳܒܰܥ - ܐܰܒܷܥ i surayt (G.18a).

Mën këbcat huyat bu zabno d oṯe? (L.4) Vad vill du bli i framtiden? ܡܷܢ ܟܷܐܒܥܰܬ ܗܘܝܰܬ ܒܘ ܙܰܒܢܐ ܕܐܳܬ݂ܶܐ؟
Ay yolufe këbci yëlfi Surayt. Studenterna/eleverna vill lära sig surayt. ܐܰܝ ܝܳܠܘܦܶܐ ܟܷܐܒܥܝ ܝܷܠܦܝ ܣܘܪܰܝܬ.
Këbcono fëhmanne. (L.5) Jag (f.) vill förstå dem. ܟܷܐܒܥܳܢܐ ܦܷܗܡܰܢܢܶܗ.
Abicina zayrina i mazracto. Vi ville besöka bondgården. ܐܰܒܝܥܝܢܰܐ ܙܰܝܪܝܢܰܐ ܐܝ ܡܰܙܪܰܥܬܐ.
U Aday lo kobac docar lu aṯro. Aday vill inte återvända till hemlandet. ܐܘ ܐܰܕܰܝ ܠܐ ܟܳܐܒܰܥ ܕܳܥܰܪ ܠܘ ܐܰܬ݂ܪܐ.
I Marta bi qamayto abico d ëzza l Iṭalya aw lë Spanya. (L.20) Från början ville Marta åka till Italien eller Spanien. ܐܝ ܡܰܪܬܰܐ ܒܝ ܩܰܡܰܝܬܐ ܐܰܒܝܥܐ ܕܐܷܙܙܰܗ ܠܐܝܛܰܐܠܝܰܐ ܐܰܘ ܠܷܣܦ݁ܰܐܢܝܰܐ.