Grammatik 20 |
a) Verb med tredje rotkonsonanten svag Verb med y ܝ respektive w ܘ som tredje rotkonsonant hör till denna klass. 1. Verb med y ܝ som tredje rotkonsonant I dessa verb framträder /y/ ܝ endast i de feminina böjningsformerna i presens och preteritum av intransitiva verb. På grund av detta är de maskulina och feminina böjningsformerna åtskilda även i andra person, dock endast i denna verbklass. Ex. transitiva verb:
Ytterligare exempel: šry ܫܪܝ I: šore - šrele ܫܳܪܶܐ – ܫܪܶܠܶܗ „att (upp)lösa (knutar, problem)“ mḥy ܡܚܝ I: moḥe - mḥele ܡܳܚܶܐ – ܡܚܶܠܶܗ „att slå“ gly ܓܠܝ I: gole - glele ܓܳܠܶܐ – ܓܠܶܠܶܗ „att avslöja“ qry ܩܪܝ I: qore – qrele ܩܳܪܶܐ – ܩܪܶܠܶܗ „att läsa, studera, ropa“ Ex. intransitiva verb:
Notera att böjningsformerna för preteritum skiljer sig från presens genom ett vokalskifte i första stavelsen: där presens har /o/ får preteritumformen /a/. Ytterligare exempel: bxy ܒܟ݂ܝ I: boxe - baxi ܒܳܟ݂ܶܐ – ܒܰܟ݂ܝ „att gråta“ kly ܟܠܝ I: kole - kali ܟܳܠܶܐ – ܟܰܠܝ „att vänta, stå (still)“ mṭy ܡܛܝ I: moṭe - maṭi ܡܳܛܶܐ – ܡܰܛܝ „att anlända“ cly ܥܠܝ I: cole - cali ܥܳܠܶܐ – ܥܰܠܝ „att stiga uppåt, bliva/vara hög, resa sig“ 2. Verb med w ܘ som tredje rotkonsonant Till skillnad från /y/ ܝ, är /w/ ܘ synligt i de flesta böjningsformerna. Ex. transitiva verb: kṯw ܟܬ݂ܘ (< ktb ܟܬܒ) I: koṯaw - kṯule ܟܳܬ݂ܰܘ - ܟܬ݂ܘܠܶܗ „att skriva“
Ytterligare exempel: gnw I: gonaw – gnule ܓܳܢܰܘ - ܓܢܘܠܶܗ „att stjäla“ (gnw ܓܢܘ< gnb ܓܢܒ) ḥlw I: ḥolaw - ḥlule ܚܳܠܰܘ - ܚܠܘܠܶܗ „att mjölka“ crw I: coraw - crule ܥܳܪܰܘ - ܥܪܘܠܶܗ „att sikta (mjöl t.ex.), sila“ ḥšw I: ḥošaw - ḥšule ܚܳܫܰܘ - ܚܫܘܠܶܗ „att räkna, att räkna med, att tänka“ Ex. Intransitiva verb: ytw ܝܬܘ (< ytb (ܝܬܒ I: yotaw - yatu ܝܳܬܰܘ - ܝܰܬܘ „att sitta“
I stam III och IIIp bildas verbet yotaw – yatu ܝܳܬܰܘ - ܝܰܬܘ ”att sitta” på samma sätt som verb med första rotkonsonanten svag: III: mawtaw – mawtawle ܡܰܘܬܰܘ – ܡܰܘܬܰܘܠܶܗ „att låta någon sitta, att sätta någon“ IIIp: mitawtaw – mtawtaw ܡܝܬܰܘܬܰܘ – ܡܬܰܘܬܰܘ „att vara sittande, ställd“ Ytterligare exempel: rkw ܪܟܘ (< rkb ܪܟܒ) I: rokaw - raku ܪܳܟܰܘ - ܪܰܟܘ „att sätta sig ner, att slå sig ner, att slå rot“ ḥrw ܚܪܘ (<ḥrb ܚܪܒ) I: ḥoraw - ḥaru ܚܳܪܰܘ - ܚܰܪܘ „att bli förbytt, att ändras (intr.)“ (även ”att bli förstörd”) kyw ܟܝܘ (<kyb ܟܝܒ < kʾb ܟܐܒ) I: koyaw - kayu ܟܳܝܰܘ - ܟܰܝܘ „att smärtas (intr.)“ (endast i 3:e person!) qrw ܩܪܘ (<qrb ܩܪܒ) I: qoraw - qaru ܩܳܪܰܘ - ܩܰܪܘ „att närma sig“
b) Verb med /l/ ܠ som tredje rotkonsonant Till oregelbundna verb räknas också de som har /l/ ܠ som tredje rotkonsonant. Detta /l/ ܠ smälter samman med böjningssuffixets /l/ ܠ i preteritumformen och orsakar därmed förändringar i basen. Se exempel nedan i olika verbstammar: šql ܫܩܠ I: šoqal – šqile ܫܳܩܰܠ – ܫܩܝܠܶܗ „att ta, att köpa“ jämför med det regelbundna: grš ܓܪܫ I: goraš – grёšle ܓܳܪܰܫ - ܓܪܷܫܠܶܗ „att dra“ qtl ܩܬܠ II: mqatal – mqatele ܡܩܰܬܰܠ - ܡܩܰܬܶܠܶܗ „att slåss“ jämför med det regelbundna: zbn II: mzaban – mzabanle ܡܙܰܒܰܢ - ܡܙܰܒܰܢܠܶܗ „att sälja“ šql ܫܩܠ III: mašqal – mašqele ܡܰܫܩܰܠ - ܡܰܫܩܶܠܶܗ „att låta någon köpa“ jämför med det regelbundna: grš ܓܪܫ III: magraš – magrašle ܡܰܓܪܰܫ - ܡܰܓܪܰܫܠܶܗ „att låta någon dra“ Nedan följer böjningsformen i preteritum för stam I med exemplen šqile ܫܩܝܠܶܗ ”han köpte”, i jämförelse med grёšle ܓܪܷܫܠܶܗ ”han drog”:
Eftersom böjningssuffixet för 2 pl. och 3 pl. inte börjar med l- ܠ, påverkas inte dessa former. I presens och i (halv)passiva stammar, böjs dessa verb som regelbundna verb. I stam II och III faller rotkonsonanten /l/ ܠ när l-suffixet läggs till i preteritum, samt att basvokalen ändras från /a/ till /e/: qtl ܩܬܠ II: mqatal + le = mqatele „han bråkade/krånglade“ ܡܩܰܬܰܠ + ܠܶܗ = ܡܩܰܬܶܠܶܗ šql ܫܩܠ III: mašqal + le = mašqele „han lät köpa“ ܡܰܫܩܰܠ + ܠܶܗ = ܡܰܫܩܶܠܶܗ
Imperativformerna bildas på samma sätt som i regelbundna verb: šql ܫܩܠ I: Sg. šqal! ܫܩܰܠ „köp!” Pl. šqalu! ܫܩܰܠܘ „köp!“ qtl ܩܬܠ II: Sg. mqatal! ܡܩܰܬܰܠ „bråka!“ Pl. mqatelu! ܡܩܰܬܶܠܘ „bråka!“ šql ܫܩܠ III: Sg. mašqal! ܡܰܫܩܰܠ „låt köpa!“ Pl. mašqelu! ܡܰܫܩܶܠܘ „låt köpa!“
c) Modalitetsmarkörer I surayt uttrycks modalitet med hjälp av oböjliga och opersonliga modala partiklar eller modala hjälpverb tillsammans med ett huvudverb. Det böjda huvudverbet står då i presens indikativ, det vill säga grundformen i presens, med eller utan partikeln /d/ ܕ: 1. De modala hjälpverben ”måste” eller ”bör” De modala hjälpverben ”måste” och ”bör” uttrycks med hjälp av de oböjliga modalpartiklarna këbce ܟܷܒܥܶܐ och kobac ܟܳܐܒܰܥ. Exempel:
Andra modala hjälpverb med samma betydelse, såsom lazëm ܠܰܙܷܡ eller kolozam ܟܳܠܳܙܰܡ, alternativt majbur ܡܰܔܒܘܪ, återfinns också i samma position (i satsen):
De modala partiklarna azëm ܠܰܙܷܡ och majbur ܡܰܔܒܘܪ kan kombineras med kopulan i 3 sg. för att förstärka uttalandet:
DKopulan för dåtid, också i 3 sg., används för att ange händelser i dåtid:
Från huvudverbet lozam - lazëm ܠܳܙܰܡ – ܠܰܙܷܡ ”vara nödvändigt”, uppstår det modala hjälpverbet kolozam ܟܳܠܳܙܰܡ i presens (3 m. sg.), i preteritum är formen lozamwa ܠܳܙܰܡܘܰܐ:
2. De modala hjälpverben ”kunna” och ”förmå” Suryat gör ingen distinktion mellan de motsvarande svenska modala hjälpverben ”kunna” och ”förmå”. För att uttrycka båda, används kib- ܟܝܒـ tillsammans med aktuellt pronominalsuffix, där böjningen följer samma som för prepositionen b- (G11.b). I 2 pl. och 3 pl., ändras kib- ܟܝܒـ till këp- ܟܷܦ݁ـ. Den negativa formen av kib- ܟܝܒـ är layb- ܠܰܝܒـ (alltså ”att inte kunna/förmå”) och böjs på samma sätt som kib- ܟܝܒـ, på motsvarande sätt På samma sätt ändras layb- ܠܰܝܒـ till lap- ܠܰܦ݁ـ. Böjningen av kib- ܟܝܒـ ”att kunna” och layb- ܠܰܝܒـ ”att inte kunna” i presens
Preteritumformerna böjs utifrån basen këp- ܟܷܦ݁ـ för ”att kunna/förmå” och lap- ܠܰܦ݁ـ ”att inte kunna/förmå” med tillägget av partikeln way- ܘܰܝـ, (i 2 pl. och 3 pl. –wa- ܘܰ, jämför G.12c) tillsammans med L-suffixet (G.8a).
Exempel:
Notera:
Exempel:
2. kib- ܟܝܒـ som modalt hjälpverb kan också ersättas av qodar – qadër ܩܳܕܰܪ – ܩܰܕܷܪ (< qdr ܩܕܪ I) med samma betydelse och funktion.
3. De modala hjälpverben för ”vilja” Det modala hjälpverbet för ”vilja” är obac - abëc ܐܳܒܰܥ - ܐܰܒܷܥ i surayt (G.18a).
|