Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 9

a) ”Det finns” och ”det finns inte”

”Det finns” uttrycks i surayt med partikeln kit ܟܝܬ (långt /i  ܝ  /) eller kito ܟܝܬܐ som har samma betydelse:

bu banyo kit duš det finns en dusch i badrummet ܒܘ ܒܰܐܢܝܐ ܟܝܬ ܕܘܫ
bi šato kit arbco šuḥlofe det finns fyra årstider på året ܒܝ ܫܰܬܐ ܟܝܬ ܐܰܪܒܥܐ ܫܘܚܠܳܦܶܐ
b kul šuḥlofo kit tloṯo yarḥe i varje årstid finns det tre månader ܒܟܘܠ ܫܘܚܠܳܦܐ ܟܝܬ ܬܠܳܬ݂ܐ ܝܰܪܚܶܐ
kito kṯowe tamo det finns böcker där ܟܝܬܐ ܟܬ݂ܳܘܶܐ ܬܰܡܐ
”Det finns inte” uttrycks med layt ܠܰܝܬ eller layto ܠܰܝܬܐ:
layto mede harke det finns inget här ܠܰܝܬܐ ܡܶܕܶܐ ܗܰܪܟܶܐ
layt qëṭro det finns inget problem ܠܰܝܬ ܩܷܛܪܐ
dlo mena layt ḥaye utan henne finns det inget liv ܕܠܐ ܡܶܢܰܗ ܠܰܝܬ ܚܰܝܶܐ

 

b) ”Att ha” och ”att inte ha”

1. ”Att ha”

Verbet ”att ha” fås genom partikeln kët- ܟܷܬ och ett personsuffix (jfr. Grammatik 8a.1):

  Singular Plural
3. Person (m.) këtle han har ܟܷܬܠܶܗ tte de har ܟܷܬܬܶܗ
3. Person (f.) këtla hon har ܟܷܬܠܰܗ
2. Person (m.) tlux du (m.) har ܟܷܬܠܘܟ݂ këtxu ni har ܟܷܬܟ݂ܘ
2. Person (f.) tlax du (f.) har ܟܷܬܠܰܟ݂
1. Person tli jag har ܟܷܬܠܝ tlan vi har ܟܷܬܠܰܢ
Exempel:
kmo yolufe këtxu bu sëdro? hur många elever har ni i klassen? ܟܡܐ ܝܳܠܘܦܶܐ ܟܷܬܟ݂ܘ ܒܘ ܣܷܕܪܐ؟
cal d këtli ḥawrone Suryoye eftersom jag har arameiska vänner ܥܰܠ ܕܟܷܬܠܝ ܚܰܘܪܳܢܶܐ ܣܘܪܝܳܝܶܐ
këtle yolufe Holandoye han har nederländska elever ܟܷܬܠܶܗ ܝܳܠܘܦܶܐ ܗܳܠܰܢܕܳܝܶܐ
kmo aḥunone w ḥoṯoṯe këtlax? hur många bröder och systrar har du (f.)? ܟܡܐ ܐܰܚܘܢܳܢܶܐ ܘܚܳܬ݂ܳܬ݂ܶܐ ܟܷܬܠܰܟ݂؟
aš šurone këtte aḏne väggarna har öron ܐܰܫ ܫܘܪܳܢܶܐ ܟܷܬܬܶܗ ܐܰܕ݂ܢܶܐ
u nošo këtle ḥamšo rëġše människan har fem sinnen ܐܘ ܢܳܫܐ ܟܷܬܠܶܗ ܚܰܡܫܐ ܪܷܓ݂ܫܶܐ
kul hadomo këtle woliṯo varje organ har en uppgift ܟܘܠ ܗܰܕܳܡܐ ܟܷܬܠܶܗ ܘܳܠܝܬ݂ܐ

2. ”Att inte ha”

”Att inte ha” fås på liknande sätt dock med hjälp av partikeln lat-:

  Singular Plural
3. Person (m.) latle han har inte ܠܰܬܠܶܗ latte de har inte ܠܰܬܬܶܗ
3. Person (f.) latla hon har inte ܠܰܬܠܰܗ
2. Person (m.) latlux du (m.) har inte ܠܰܬܠܘܟ݂ latxu ni har inte ܠܰܬܟ݂ܘ
2. Person (f.) latlax du (f.) har inte ܠܰܬܠܰܟ݂
1. Person latli jag har inte ܠܰܬܠܝ latlan vi har inte ܠܰܬܠܰܢ
Exempel:
latte makinat modern de har inte moderna maskiner ܠܰܬܬܶܗ ܡܰܟܝܢܰܬ ܡܳܕܶܪܢ
latli mede lë syomo jag har inget att göra ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ
u Afrem latle wacde Afrem har inga (bokade) tider ܐܘ ܐܰܦܪܶܡ ܠܰܬܠܶܗ ܘܰܥܕܶܐ

 

c) ”Att vara”, ”att icke vara”

Partiklarna kët- ܟܷܬ och lat- ܠܰܬ i kombination med enklitisk kopula (jfr. Grammatik 4b) uttrycker ”att vara” och ”att icke vara”. Dessa former nämns självständiga kopula former:

Singular
3. Person këtyo han/hon är ܟܷܬܝܐ
2. Person këthat du är ܟܷܬܗܰܬ
1. Person këtno jag är ܟܷܬܢܐ
3. Person latyo han/hon är inte ܠܰܬܝܐ
2. Person lathat du är inte ܠܰܬܗܰܬ
1. Person latno jag är inte ܠܰܬܢܐ
Plural
3. Person këtne de är ܟܷܬܢܶܐ
2. Person këthatu ni är ܟܷܬܗܰܬܘ
1. Person këtna vi är ܟܷܬܢܰܐ
3. Person latne de är inte ܠܰܬܢܶܐ
2. Person lathatu ni är inte ܠܰܬܗܰܬܘ
1. Person latna vi är inte ܠܰܬܢܰܐ
Medan këtyo ܟܷܬܝܐ används vanligen i relativa satser:
aḏëc d këtne i Saro w u Aday han visste att det var Saro och Aday ܐܰܕ݂ܷܥ ܕܟܷܬܢܶܐ ܐܝ ܣܰܪܐ ܘܐܘ ܐܰܕܰܝ
cal d këtyo u lišonayḏi eftersom det är mitt språk ܥܰܠ ܕܟܷܬܝܐ ܐܘ ܠܝܫܳܢܱܝܕ݂ܝ
as Suryoye d këtne b Holanda araméerna/assyrierna som är i Nederländerna ܐܣ ܣܘܪܝܳܝܶܐ ܕܟܷܬܢܶܐ ܒܗܳܠܰܢܕܰܐ
uttrycker latyo ܠܰܬܝܐ generellt negativ kopula (jfr. Grammatik 4b):
Kopula positiv
harke ne de är här ܗܰܪܟܶܐ ܢܶܐ
ḥaḏire hatu ni är redo ܚܰܕ݂ܝܪܶܐ ܗܰܬܘ
bu bayto no jag är hemma ܒܘ ܒܰܝܬܐ ܢܐ
ḥoṯi yo hon är min syster ܚܳܬ݂ܝ ܝܐ
nacime na vi är barn ܢܰܥܝܡܶܐ ܢܰܐ
Kopula negiert
latne harke de är inte här ܠܰܬܢܶܐ ܗܰܪܟܶܐ
lathatu ḥaḏire ni är inte redo ܠܰܬܗܰܬܘ ܚܰܕ݂ܝܪܶܐ
latno bu bayto jag är inte hemma ܠܰܬܢܐ ܒܘ ܒܰܝܬܐ
latyo ḥoṯi hon är inte min syster ܠܰܬܝܐ ܚܳܬ݂ܝ
latna nacime vi är inte barn ܠܰܬܢܰܐ ܢܰܥܝܡܶܐ