Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 23
a) Imperativ av oregelbundna verb

Imperativformerna av oregelbundna verb följer generellt mönstret för regelbundna verb (G16.d), det vill säga, sg. graš! ܓܪܰܫ Pl. grašu! ܓܪܰܫܘ.

1. Verb med första rotkonsonanten svag

Imperativformerna för verb med /yܝ som första rotkonsonant har ett initialt /i-/ ܐܝ i stället för /y-/ ܝـ:

ʾbc ܐܒܥ I ibac! ܐܝܒܰܥ begär/önska (sg.)! ibacu! ܐܝܒܰܥܘ begär/önska (pl.)!
ʾḏc ܐܕ݂ܥ I iḏac! ܐܝܕ݂ܰܥ känn till, vet (sg.)! iḏacu! ܐܝܕ݂ܰܥܘ känn till, vet (pl.)!
ylf ܝܠܦ I ilaf! ܐܝܠܰܦ lär dig! ilafu! ܐܝܠܰܦܘ lär er!
ytw ܝܬܘ I itaw! ܐܝܬܰܘ sitt (sg.)! itawu! ܐܝܬܰܘܘ sitt (pl.)!

Verb med Olaf /ܐ/ som första rotkonsonant bildar imperativ utan den första rotkonsonanten, alltså på samma sätt som verb som har andra rotkonsonanten svag (d.v.s. ihåliga verb):

ʾmr ܐܡܪ I mar! ܡܰܪ säg (sg.)! maru! ܡܰܪܘ säg (pl.)!
ʾby/hwy ܐܒܝ/ܗܘܝ I haw! ܗܰܘ ge (sg.)! hawu! ܗܰܘܘ ge (pl.)!
ʾxl ܐܟ݂ܠ I xul! ܟ݂ܘܠ ät (sg.)! xulu! ܟ݂ܘܠܘ ät (pl.)!

2. Imperativ av verben ”att komma” och ”att gå”

Verben ”att komma” (ʾṯy ܐܬ݂ܝ) och ”att gå” (ʾzl ܐܙܠ) är oregelbundna. De har excpetionella imperativformer med distinkta former för maskulinum respektive femininum i singularis:

ʾṯy ܐܬ݂ܝ I tux! ܬܘܟ݂ kom (m.)! tax! ܬܰܟ݂ kom (f.)! toxu! ܬܳܟ݂ܘ kom (pl.)!
ʾzl ܐܙܠ I zux! ܙܘܟ݂ gå (m.)! zax! ܙܰܟ݂ gå (f.)! zoxu! ܙܳܟ݂ܘ gå (pl.)!

3. Verb med /y/ ܝ som andra rotkonsontant

Imperativformen för verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant bildas utan den svaga roten, d.v.s. med endast två synliga rotkonsonanter:

sym ܣܝܡ I sёm! ܣܷܡ gör (sg.)! sumu! ܣܘܡܘ gör (pl.)!
ḥyr ܚܝܪ I ḥur! ܚܘܪ titta/se (sg.)! ḥuru! ܚܘܪܘ titta/se (pl.)!
byz ܒܝܙ I bёz! ܒܷܙ häll ut (sg.)! buzu! ܒܘܙܘ häll ut (pl.)!

Verb med /w/ ܘ som andra rotkonsonant, bildar däremot imperativ på samma sätt som regelbundna verb:

twr ܬܘܪ I twar! ܬܘܰܪ bryt/ha sönder (sg.)! twaru! ܬܘܰܪܘ bryt/ha sönder (pl.)!
nwḥ ܢܘܚ I nwaḥ! ܢܘܰܚ skäll (sg.)! nwaḥu! ܢܘܰܚܘ skäll (pl.)!
gwr ܓܘܪ I gwar! ܓܘܰܪ gift dig! gwaru! ܓܘܰܪܘ gift er!

4. Verb med tredje rotkonsonanten svag

Verb med tredje rotkonsonanten svag, bildar imperativ i alla tre stammar (I, II och II) på samma sätt som regelbundna verb:

ḥzy ܚܙܝ I ḥzay! ܚܙܰܝ titta/se (sg.)! ḥzayu! ܚܙܰܝܘ titta/se (pl.)!
kly ܟܠܝ I klay! ܟܠܰܝ stop! stanna (sg.)! klayu! ܟܠܰܝܘ stop! stanna (pl.)!
kṯw ܟܬ݂ܘ I kṯaw! ܟܬ݂ܰܘ skriv (sg.)! kṯawu! ܟܬ݂ܰܘܘ skriv (pl.)!
crw ܥܪܘ I craw! ܥܪܰܘ sikta (mjöl) (sg.)! crawu! ܥܪܰܘܘ sikta (mjöl) (pl.)!
ṣly ܨܠܝ II mṣalay! ܡܨܰܠܰܝ be (sg.)! mṣaleyu! ܡܨܰܠܶܝܘ be (pl.)!
bny ܒܢܝ II mbanay! ܡܒܰܢܰܝ räkna (sg.)! mbaneyu! ܡܒܰܢܶܝܘ räkna (pl.)!
qrw ܩܪܘ II mqaraw! ܡܩܰܪܰܘ fira mässa (sg.)! mqarewu! ܡܩܰܪܶܘܘ fira mässa (pl.)!
ḥšw ܚܫܘ II mḥašaw! ܡܚܰܫܰܘ betala (sg.)! mḥašewu! ܡܚܰܫܶܘܘ betala (pl.)!
qry ܩܪܝ III maqray! ܡܰܩܪܰܝ undervisa (sg.)! maqreyu! ܡܰܩܪܶܝܘ undervisa (pl.)!
kry ܟܪܝ III makray! ܡܰܟܪܰܝ förkorta (sg.)! makreyu! ܡܰܟܪܶܝܘ förkorta (pl.)!
qrw ܩܪܘ III maqraw! ܡܰܩܪܰܘ för närmare (sg.)! maqrewu! ܡܰܩܪܶܘܘ för närmare (pl.)!
kṯw ܟܬ݂ܘ III makṯaw! ܡܰܟܬ݂ܰܘ låt skriva (sg.)! makṯewu! ܡܰܟܬ݂ܶܘܘ låt skriva (pl.)!

5. Negerat imperativ av oregelbundna verb

Imperativ negeras med hjälp av partikeln lo ܠܐ + presens grundform i 2 sg. respektive 2 pl. (se G16.d):

        graš! ܓܪܰܫ > lo guršat! ܠܐ ܓܘܪܫܰܬ

        grašu! ܓܪܰܫܘ > lo guršitu! ܠܐ ܓܘܪܫܝܬܘ

Det negerade imperativet har sin grund i presensformen av det aktuella verbet. Såsom det redogjorts i avsnitt G22.e, är det negerade imperativet av verb med Olaf ܐ som första rotkonsonant något avvikande. I sådana verb smälter negationspartikeln lo ܠܐ med initialvokalen Olaf ܐ, och resultatet blir l- ܠـ: lo ܠܐ + uxlat ܐܘܟ݂ܠܰܬ = luxlat ܠܐܘܟ݂ܠܰܬ „ät inte (sg.)“. I syrisk skrift bevaras Olaf ܐ  av etymologiska skäl. För fler exempel, se G22.e.

 

b) Objektsuffixe am Imperativ

Ett objekt kan också uttryckas med hjälp av suffix som läggs till imperativformen, således samma objektsuffix som presenterats i avsnittet G22.a. I imperativets singularform görs en åtskillnad mellan det direkta objektet (DO) och det indirekta objektet (IO). För övriga personer finns bara en enda form:

Suffix Imperativ sg. Imperativ pl.
3.m.Sg. A: graše! ܓܪܰܫܶܗ grašule! ܓܪܰܫܘܠܶܗ
D: grašle! ܓܪܰܫܠܶܗ
3.f.Sg. A: graša! ܓܪܰܫܰܗ grašula! ܓܪܰܫܘܠܰܗ
D: grašla! ܓܪܰܫܠܰܗ
1.m.Sg. A/D: grašli! ܓܪܰܫܠܝ grašuli! ܓܪܰܫܘܠܝ
3.Pl. A: grašene! ܓܪܰܫܶܢܶܗ grašunne! ܓܪܰܫܘܢܢܶܗ
D: grašše! ܓܪܰܫܫܶܗ
1.Pl. A/D: grašlan! ܓܪܰܫܠܰܢ grašulan! ܓܪܰܫܘܠܰܢ

Exempel:

A: grašli l Almanya! Ta mig/för mig till Tyskland! ܓܪܰܫܠܝ ܠܐܰܠܡܰܐܢܝܰܐ
D: grašli zuze mu otomat! Ta ut pengar från bankomaten till mig! ܓܪܰܫܠܝ ܙܘܙܶܐ ܡܘ ܐܳܬܳܡܰܬ
A: i luḥo du šqolo, qraya b qolo celoyo! Inköpslistan, läs den med hög röst! ܐܝ ܠܘܚܐ ܕܘ ܫܩܳܠܐ، ܩܪܰܝܰܗ ܒܩܳܠܐ ܥܶܠܳܝܐ
D: qrayla li barṯayḏux ëšmo mu kṯowo! Läs lite ur boken för din dotter! ܩܪܰܝܠܰܗ ܠܝ ܒܰܪܬ݂ܰܝܕ݂ܘܟ݂ ܐܷܫܡܐ ܡܘ ܟܬ݂ܳܘܐ
A: lo koḥëzyono u abrayḏi, krax acle ḥzaye! Jag (f.) hittar inte min son, leta efter honom och hitta honom! ܠܐ ܟܳܚܷܙܝܳܢܐ ܐܘ ܐܰܒܪܰܝܕ݂ܝ، ܟܪܰܟ݂ ܐܰܥܠܶܗ ܚܙܰܝܶܗ
D: zux acme li šuqo ḥzayle mobil ḥaṯo! Följ med honom till stan och hitta en ny mobiltelefon till honom! ܙܘܟ݂ ܐܰܥܡܶܗ ܠܝ ܫܘܩܐ ܚܙܰܝܠܶܗ ܡܳܒܝܠ ܚܰܬ݂ܐ

 

c) Kopulan för 3 person singularis yo ܝܐ och pluralis ne ܢܶܐ som ett andra pronominalobjekt

Verb som redan har ett objektsuffix, kan ta ytterligare ett pronominalobjekt, vilket uttrycks genom användningen av kopula i tredje person (G4.2b), alltså yo ܝܐ i singularis och ne ܢܶܐ i pluralis. Kopulan skrivs ut som självständig partikel. Det andra objektet är alltid ett direkt objekt, medan suffixet i anslutning till verbet alltid är ett indirekt objekt:

kogoraš han drar ܟܳܓܳܪܰܫ
kogorašlax han drar dig (f.)/ han drar åt/till/för dig (f.) ܟܳܓܳܪܰܫܠܰܟ݂
kogorašlax ne han drar dem åt/till/för dig (Pl.) ܟܳܓܳܪܰܫܠܰܟ ܢܶܐ
hula hon gav ܗܘܠܰܗ
hulali hon gav mig ܗܘܠܰܠܝ
hulali yo hon gav den/det till mig ܗܘܠܰܠܝ ܝܐ

Exempel:

Ayko maḥatlux u kṯowo du mëlfono? Madcarlile yo! Var har du (m.) lagt lärarens bok? Jag gav tillbaka den till honom! ܐܰܝܟܐ ܡܰܚܰܬܠܘܟ݂ ܐܘ ܟܬ݂ܳܘܐ ܕܘ ܡܷܠܦܳܢܐ؟ ܡܰܕܥܰܪܠܝܠܶܗ ܝܐ!
U laḥmo aḥna gëd mamṭinanxu yo acman. Brödet, det tar vi med oss till er. ܐܘ ܠܰܚܡܐ ܐܰܚܢܰܐ ܓܷܕ ܡܰܡܛܝܢܰܢܟ݂ܘ ܝܐ ܐܰܥܡܰܢ.
As sandwičat ḥoṯi zwënlalan ne mu otomat. Smörgåsarna köpte min syster till oss från automaten. ܐܰܣ ܣܰܢܕܘܝܫ̰ܰܬ ܚܳܬ݂ܝ ܙܘܷܢܠܰܠܰܢ ܢܶܐ ܡܘ ܐܳܬܳܡܰܬ.
Mërlile hawli u e-mail diḏux. Luleli yo. Jag sade till honom: ge mig din mejladress. Han gav mig den inte. ܡܷܪܠܝܠܶܗ ܗܰܘܠܝ ܐܘ ܐܝܡܰܝܠ ܕܝܕ݂ܘܟ݂، ܠܘܠܶܠܝ ܝܐ.

 

d) Konjunktiv

1. Konjunktivet i allmänhet

Konjunktivet bildas med hjälp av grundformen i presens (G7.a), presensbasen. När konjunktionen d ܕ placeras före ett verb, blir konjunktivet ett modalt hjälpverb (G20.c) eller ett villkor (G22.c). Konjunktivet används i frågesatser (t.ex. ”ska jag?”), villkorssatser och andra bisatser, men också för att uttrycka uppmuntran eller en påverkan (t. ex. ”ska vi?” eller ”låt oss”). Det används också i negerade imperativsatser (efter negationspartikeln lo- ܠܐ, G16.d2). Exempelsatser med konjunktiv.

Exempelsatser med konjunktiv:

D rëḥmatle lo marfatle. Om du älskar honom, släpp/lämna honom inte! ܕܪܷܚܡܰܬܠܶܗ ܠܐ ܡܰܪܦܰܬܠܶܗ.
Mën këmmat, saymina muklo dac ceḏe? Vad säger du, ska vi laga festmat? ܡܷܢ ܟܷܐܡܡܰܬ، ܣܰܝܡܝܢܰܐ ܡܘܟܠܐ ܕܰܥ ܥܶܕ݂ܶܐ؟
Gëd mëfṣoḥina d ḥozinanxu baynoṯayna. Vi kommer att bli glada över att se er bland oss. ܓܷܕ ܡܷܦܨܳܚـܝܢܰܐ ܕܚܳܙܝܢܰܢܟ݂ܘ ܒܰܝܢܳܬ݂ܰܝܢܰܐ.
Mërlanle d oṯe, laṯi. Vi sade till honom att komma, han kom inte. ܡܷܪܠܰܢܠܶܗ ܕܐܳܬ݂ܶܐ، ܠܰܐܬ݂ܝ.
An nacime këbci d zawnina raḏayto ḥaṯto. Barnen vill att vi ska köpa en ny bil. ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܟܷܐܒܥܝ ܕܙܰܘܢܝܢܰܐ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܚܰܬ݂ܬܐ.
Mšaralle d kurxi cal bayto. De började leta efter ett hus/ett hem. ܡܫܰܪܰܠܠܶܗ ܕܟܘܪܟ݂ܝ ܥܰܠ ܒܰܝܬܐ.
Hiye ste kibe oṯe lu knušyo. Han kan också komma till mötet. ܗܝܝܶܐ ܣܬܶܐ ܟܝܒܶܗ ܐܳܬ݂ܶܐ ܠܘ ܟܢܘܫܝܐ.

2. Partikeln ṭro ܛܪܐ med konjunktiv

Partikeln ṭro ܛܪܐ följd av ett konjunktiv har en jussiv betydelse, det vill säga att den uttrycker en önskan, en uppmaning eller en tillåtelse- eller en skyldighet att göra något:

Adlalyo ṭro domax gabayna. Inatt kan han sova hos oss. ܐܰܕܠܰܠܝܐ ܛܪܐ ܕܳܡܰܟ݂ ܓܰܒܰܝܢܰܐ.
Klayu ṭro ucdo cëbrina. Vänta, låt oss gå in nu. ܟܠܰܝܘ ܛܪܐ ܐܘܥܕܐ ܥܷܒܪܝܢܰܐ.
Bi qamayto kul ḥa ṭro konaš qëm u tarco d ruḥe. Först och främst kan var och en sopa rent framför sin egen dörr. ܒܝ ܩܰܡܰܝܬܐ ܟܘܠ ܚܰܐ ܛܪܐ ܟܳܢܰܫ ܩܷܡ ܐܘ ܬܰܪܥܐ ܕܪܘܚܶܗ.
Ṭrëzze oxal bu bayto. Låt honom gå hem och äta. ܛܪܷܐܙܙܶܗ ܐܳܟ݂ܰܠ ܒܘ ܒܰܝܬܐ.
Hawla qanyo ṭro këṯwo ëšma. Ge henne en penna så att hon kan skriva sitt namn. ܗܰܘܠܰܗ ܩܰܢܝܐ ܛܪܐ ܟܷܬ݂ܘܐ ܐܷܫܡܰܗ.
Az zamore ṭro zëmrilan zmarto umṯonayto. Låt sångarna sjunga en patriotisk sång för oss. ܐܰܙ ܙܰܡܳܪܶܐ ܛܪܐ ܙܷܡܪܝܠܰܢ ܙܡܰܪܬܐ ܐܘܡܬ݂ܳܢܰܝܬܐ.

Partikeln ṭro ܛܪܐ smälter samman till ett ord då den kombineras med verb med första rotkonsonanten svag. Den syriska skriften behåller det ursprungliga Olaf ܐ av verbet, såsom i exemplen: ṭro ܛܪܐ + oxal ܐܳܟ݂ܰܠ = ṭroxal ܛܪܳܐܟ݂ܰܠ „låt honom äta“, ṭro ܛܪܐ + ëzze ܐܷܙܙܶܗ = ṭrëzze ܛܪܷܐܙܙܶܗ „låt honom gå“. Samma regel appliceras även för formen ṭrowe ܛܪܳܘܶܐ (det vill säga ṭro howe ܛܪܐ ܗܳܘܶܐ „låt det vara (så)“) som dyker upp första gången i L.8 och oftast översätts som ”okej” eller ”låt gå”.

3. Adverbet balki ܒܰܠܟܝ med konjunktiv

Adverbet balki ܒܰܠܟܝ „kanske“ tillsammans med konjunktiv, uttrycker en osäkerhet eller möjlighet:

Balki oṯën lu wacdo w balki loṯën. De kanske kommer till mötet, och kanske inte. ܒܰܠܟܝ ܐܳܬ݂ܷܢ ܠܘ ܘܰܥܕܐ ܘܒܰܠܟܝ ܠܳܐܬ݂ܷܢ.
Balki ḥozina ḥḏoḏe naqla ḥreto. Vi kanske ses igen. ܒܰܠܟܝ ܚܳܙܝܢܰܐ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ ܢܰܩܠܰܐ ܚܪܶܬܐ.
Marla, balki maḥto u vidyano bu YouTube. Säg till henne, så kanske hon lägger upp den här videon på YouTube. ܡܰܪܠܰܗ، ܒܰܠܟܝ ܡܰܚܬܐ ܐܘ ܒ݂ܝܕܝܰܢܐ ܒܘ ܝܘܬܝܘܒ.
Ramḥël cruto yo, balki ono ste ëzzi li tagliṯo d Fridays for Future (i cruto li ctiḏuṯo). I morgon är det fredag, jag kanske också går på demonstrationen Fridays for Future. ܪܰܡܚܷܠ ܥܪܘܬܐ ܝܐ، ܒܰܠܟܝ ܐܳܢܐ ܣܬܶܐ ܐܷܙܙܝ ܠܝ ܬܰܓܠܝܬ݂ܐ ܕܦܪܰܝܕܰܝܙ ܦܳܪ ܦܝܘܫ̰ܷܪ (ܐܝ ܥܪܘܬܐ ܠܝ ܥܬܝܕ݂ܘܬ݂ܐ).