Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

 Kultur 13

Att fira Jul och Nyår

På Surayt kallar vi jul för Cedo Nacimo. Det används i relation till påsk, ceḏo zcuro. Som namnet indikerar, refererar vi till julen som den “lilla högtiden” och påsk som den “stora högtiden”. Påsk kallas troligtvis för ceḏo rabo (stora högtiden) för att den har högre signifikans i de troendes ögon. Genom att Jesus korsfästes frälste han människosläktet; hans uppoffring betalade för de troendes synder.

Dagarna före jul går de troende till kyrkan för att få Nattvard och förbereda sig inför julen. Familjerna städar sina hem och mammor bakar Kliča, en söt och kryddig kaka som delas med släkt och vänner som kommer på besök under juldagarna. Traditionellt sett besöker Assyrier/Syrianer så många släktingar och vänner som möjligt under juldagarna för att önska dem en God Jul. I diasporan har denna tradition försvagats och man besöker oftast bara sin närmsta familj/släkt och grannar. Förr i tiden brukade barnen även knacka dörr hos andra bybor och återvända hem mot slutet av dagen med en påse full med godis; även denna tradition har försvagats. Istället köper familjemedlemmar julklappar till sina barn enligt västerländska traditioner.

Nyårsafton i Turcabdin firades på ett lugnare sätt. Barnen målade sina ansikten med kol och knackade på hos byborna. I Mzizah, efter att de boende öppnade dörren sa barnen högt: riša d-šato, riša d-šato, u ḥa d obe aloho abro obe le, w u ḥa d lobe kurfo duṣo le (Nyår, nyår, må Gud ge en son till den som ger och må en orm bita den som inte ger). Familjer som var välbärgade gav barnen lite pengar och andra familjer gav dem sötsaker.