a) Suffigerade possessiva pronomen
Possessivpronomen har två former, en självständig (se grammatik lektion 10) och en suffigerad, dvs. ändelse som läggs till nomenet. Den suffigerade formen av possessivpronomen har två serier, en allmän och en begränsad. Den begränsade serien används normalt när man talar om släktord, (t ex. far, mor, bror, syster etc.), samt kroppsdelar, (t ex. huvud, mun, fot, öra etc.).
1. Allmän serie
Den allmänna serien har följande suffix:
Dessa suffix läggs till ett nomen som saknar ändelse och som alltid är bestämd:
2. Begränsad serie
Denna serie är begränsad till släktord samt kroppsdelar, undantaget några få nomen så som xabro ܟ݂ܰܒܪܐ „ord“, ëšmo ܐܷܫܡܐ „namn“, šuġlo ܫܘܓ݂ܠܐ „arbete“, cëmro ܥܷܡܪܐ „ålder“. Dessa nomen kan även ta den allmänna seriens suffix. Den begränsade serien har följande suffix:
Suffixet för 1.Pl. -an ـܰܢ har även varianten -ayna ـܰܝܢܰܐ. Nedan följer suffixet för den begränsade serien lagt till nomenet ëšmo ܐܷܫܡܐ „namn“:
Även här läggs suffixet till substantiv som saknar ändelse och som inte är bestämda genom bestämda artikeln:
b) Demonstrativa pronomen
Demonstrativa pronomen har två former, självständiga och attributiva. Som attributiva ställs de enklitiskt efter sitt huvudord.
1. Självständiga demonstrativa pronomen
Exempel:
2. Attributiva demonstrativa pronomen
På samma sätt som den allmänna serien, när det gäller possessivpronomen läggs demonstrativsuffixet till ett substantiv som saknar ändelse. Substantivet är således alltid i bestämd form genom bestämda artikeln. Exempel:
|