Grammatik 19 |
a) Verb med andra rotkonsonanten svag (ihåliga verb) ZVerb som har /y/ ܝ respektive /w/ ܘ som andra (svag) rotkonsonant, hör till de så kallade ihåliga verben. Exempel på dessa är: soyam - sёmle ܣܳܝܰܡ – ܣܷܡܠܶܗ „att göra“ (sym ܣܝܡ) towar - twёrle ܬܳܘܰܪ – ܬܘܷܪܠܶܗ „att bryta, ha sönder“ (twr ܬܘܪ < tbr ܬܒܪ) ṣoyam - ṣayёm ܨܳܝܰܡ – ܨܰܝܷܡ „att fasta“ (ṣym ܨܝܡ < ṣwm ܨܘܡ) ṭoyar - ṭayёr ܛܳܝܰܪ – ܛܰܝܷܪ „att flyga“ (ṭyr ܛܝܪ) Skillnaden i jämförelse med regelbundna verb är tydlig särskilt i preteritumformen för transitiva verb i stam I (se ovan). Presensformen (soyam ܣܳܝܰܡ, ṭoyar ܛܳܝܰܪ) av alla sådana verb samt preteritum av intransitiva verb (ṣayёm ܨܰܝܷܡ, ṭayёr ܛܰܝܷܪ) följer samma böjningsmönster som regelbundna verb. Notera att i böjningen för denna typ av verb, är den första vokalen i presensformen vanligtvis /o/ ܳ, (soyam ܣܳܝܰܡ respektive towar ܬܳܘܰܪ) och /a/ ܰ i en sluten stavelse. Detta kan exemplifieras genom femininformerna, saymo ܣܰܝܡܐ respektive tawro ܬܰܘܪܐ. 1. Verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant Nedan följer verbböjningen i presens och preteritum för verben soyam – sёmle ܣܳܝܰܡ –ܣܷܡܠܶܗ „att göra“ som exempel på transitiva verb och ṭoyar - ṭayёr ܛܳܝܰܪ – ܛܰܝܷܪ „flyga“ som exempel på intransitiva verb. Transitiva verb:
Intransitiva verb:
2. Verb med /w/ ܘ som andra rotkonsonant Verb med /w/ ܘ som andra rotkonsonant böjs på samma sätt som regelbundna verb i preteritum. Presensformerna böjs på samma sätt som verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant: Transitiva verb: twr ܬܘܪ I: towar – twёrle ܬܳܘܰܪ – ܬܘܷܪܠܶܗ „att bryta, ha sönder“
Intransitiva verb: swcܣܘܥ I: sowac – sawёc ܣܳܘܰܥ – ܣܰܘܷܥ „vara mätt på“
3. Ytterligare anmärkningar I stam II böjs dessa verb på samma sätt som regelbundna verb: mcayar - mcayarle ܡܥܰܝܰܪ – ܡܥܰܝܰܪܠܶܗ „att justera“ mġayar - mġayarle ܡܓ݂ܰܝܰܪ – ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ „att ändra, byta ut“ mšayal – mšayele ܡܫܰܝܰܠ – ܡܫܰܝܶܠܶܗ „att fråga“ mṣawar - mṣawarle ܡܨܰܘܰܪ – ܡܨܰܘܰܪܠܶܗ „att fotografera, kopiera“ mšawaš - mšawašle ܡܫܰܘܰܫ – ܡܫܰܘܰܫܠܶܗ „att förvirra, att trassla till“ mjawab – mjawable ܡܔܰܘܰܒ – ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ „att svara“ Detta gäller även för de (halv)passiva verben i stam I som har /w/ ܘ som andra rotkonsonant: mёtwar - twir ܡܷܬܘܰܪ – ܬܘܝܪ „att vara trasig, att krossas (intr.)“ Dock faller /y/ ܝ bort i verbböjningen, i både presens och preteritum av verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant: misam - sim ܡܝܣܰܡ – ܣܝܡ „det/den görs“ I stam II och i stam IIIp är basformerna: III (sym ܣܝܡ): masёm – masёmle ܡܰܣܷܡ – ܡܰܣܷܡܠܶܗ „att låta (någon) göra“ IIIp (kyl ܟܝܠ): mitakal - mtakal ܡܝܬܰܟܰܠ – ܡܬܰܟܰܠ „att låta mäta (upp)“
b) Yrkesbeteckningar I surayt bildas yrkesbeteckningar i enlighet med följade mönster: 1. Cawodo ܥܰܘܳܕܐ, f. cawadto ܥܰܘܰܕܬܐ, Pl. cawode ܥܰܘܳܕܶܐ De vanligaste yrkesbeteckningarna bildas enligt detta mönster. De härstammar för det mesta från respektive verbrot:
För vissa yrkesbeteckningar finns det ingen ursprunglig verbrot. Dessa är vanligtvis lånord eller neologismer, men följer likväl mönstret:
2. Mzabnono ܡܙܰܒܢܳܢܐ, f. mzabnoniṯo ܡܙܰܒܢܳܢܝܬ݂ܐ, Pl. mzabnone ܡܙܰܒܢܳܢܶܐ Dessa yrkesbeteckningar härleds från stam II respektive III och känns igen på prefixet m- ܡـ och suffixen -ono ܳܢܐ, f. -oniṯo ـܳܢܝܬ݂ܐ och Pl. one ܳܢܶܐ. Stam II:
Stam III:
3. Yolufo ܝܳܠܘܦܐ, f. yolufto ܝܳܠܘܦܬܐ, Pl. yolufe ܝܳܠܘܦܶܐ En mindre grupp yrkesbeteckningar följer mönstret nedan:
4. Suffixet –či/-ji ܫ̰ܝ/ܔܝ Vissa yrkesbeteckningar bildas med hjälp av suffixet –či/-ji ܫ̰ܝ/ܔܝ:
5. Neologismer Många yrkesbeteckningar är neologismer eller nybildningar, mestadels från syriska, bland dessa återfinns:
c) Länder, språk och nationaliteter Länder, språk och nationalitetsbeteckningar skrivs med stor bokstav i surayt. 1. Länder
Vissa namn på länder i m. sg. respektive pl. har bestämd artikel:
Länder som grammatiskt är feminina, har ingen bestämd artikel (se exempel nedan). 2. Fler länder
3. Kontinenter
4. Språk och nationaliteter Namn på språk och nationaliteter bildas med utgångspunkt i landets namn tillsammans med respektive tillhörighetssuffix, det vill säga m. –oyo ـܳܝܳܐ, f. –ayto ܰـܰܝܬܐ, Pl. –oye ܳـܳܝܶܐ: Endast första formen ovan (m. sg.) används för att ange språkets namn, alltså Almanoyo ܐܰܠܡܰܢܳܝܐ „tyska“. Vissa språkbenämningar kan inte härledas till dagens moderna länder, såsom till exempel:
|