Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 19
a) Verb med andra rotkonsonanten svag (ihåliga verb)

ZVerb som har /y/ ܝ respektive /wܘ som andra (svag) rotkonsonant, hör till de så kallade ihåliga verben. Exempel på dessa är:

          soyam - sёmle ܣܳܝܰܡ – ܣܷܡܠܶܗ „att göra“ (sym ܣܝܡ)

          towar - twёrle ܬܳܘܰܪ – ܬܘܷܪܠܶܗ „att bryta, ha sönder“ (twr ܬܘܪ < tbr ܬܒܪ)

          ṣoyam - ṣayёm ܨܳܝܰܡ – ܨܰܝܷܡ „att fasta“ (ṣym ܨܝܡ < ṣwm ܨܘܡ)

          ṭoyar - ṭayёr ܛܳܝܰܪ – ܛܰܝܷܪ „att flyga“ (ṭyr ܛܝܪ)

Skillnaden i jämförelse med regelbundna verb är tydlig särskilt i preteritumformen för transitiva verb i stam I (se ovan). Presensformen (soyam ܣܳܝܰܡ, ṭoyar ܛܳܝܰܪ) av alla sådana verb samt preteritum av intransitiva verb (ṣayёm ܨܰܝܷܡ, ṭayёr ܛܰܝܷܪ) följer samma böjningsmönster som regelbundna verb. Notera att i böjningen för denna typ av verb, är den första vokalen i presensformen vanligtvis /o/ ܳ, (soyam ܣܳܝܰܡ respektive towar ܬܳܘܰܪ) och /a/ ܰ  i en sluten stavelse. Detta kan exemplifieras genom femininformerna, saymo ܣܰܝܡܐ respektive tawro ܬܰܘܪܐ.

1. Verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant

Nedan följer verbböjningen i presens och preteritum för verben soyam – sёmle ܣܳܝܰܡ –ܣܷܡܠܶܗ „att göra“ som exempel på transitiva verb och ṭoyar - ṭayёr ܛܳܝܰܪ – ܛܰܝܷܪ „flyga“ som exempel på intransitiva verb.

Transitiva verb:
sym ܣܝܡ I: soyamsёmle ܣܳܝܰܡ – ܣܷܡܠܶܗ „att göra“

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. soyam ܣܳܝܰܡ sёmle ܣܷܡܠܶܗ
3. f. saymo ܣܰܝܡܐ sёmla ܣܷܡܠܰܗ
2. m. saymat ܣܰܝܡܰܬ sёmlux ܣܷܡܠܘܟ݂
2. f. saymat ܣܰܝܡܰܬ sёmlax ܣܷܡܠܰܟ݂
1. m. soyamno ܣܳܝܰܡܢܐ sёmli ܣܷܡܠܝ
1. f. saymono ܣܰܝܡܳܢܐ sёmli ܣܷܡܠܝ
Pl. 3. saymi ܣܰܝܡܝ sёmme ܣܷܡܡܶܗ
2. saymitu ܣܰܝܡܝܬܘ sёmxu ܣܷܡܟ݂ܘ
1. saymina ܣܰܝܡܝܢܰܐ sёmlan ܣܷܡܠܰܢ

Intransitiva verb:
ṭyr ܛܝܪ I: ṭoyar - ṭayёr ܛܳܝܰܪ – ܛܰܝܷܪ „att flyga“

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. ṭoyar ܛܳܝܰܪ ṭayёr ܛܰܝܷܪ
3. f. ṭayro ܛܰܝܪܐ ṭayiro ܛܰܝܝܪܐ
2. m. ṭayrat ܛܰܝܪܰܬ ṭayirat ܛܰܝܝܪܰܬ
2. f. ṭayrat ܛܰܝܪܰܬ ṭayirat ܛܰܝܝܪܰܬ
1. m. ṭoyarno ܛܳܝܰܪܢܐ ṭayёrno ܛܰܝܷܪܢܐ
1. f. ṭayrono ܛܰܝܪܳܢܐ ṭayirono ܛܰܝܝܪܳܢܐ
Pl. 3. ṭayri ܛܰܝܪܝ ṭayiri ܛܰܝܝܪܝ
2. ṭayritu ܛܰܝܪܝܬܘ ṭayiritu ܛܰܝܝܪܝܬܘ
1. ṭayrina ܛܰܝܪܝܢܰܐ ṭayirina ܛܰܝܝܪܝܢܰܐ

2. Verb med /w/ ܘ som andra rotkonsonant

Verb med /w/ ܘ som andra rotkonsonant böjs på samma sätt som regelbundna verb i preteritum. Presensformerna böjs på samma sätt som verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant:

Transitiva verb:

twr ܬܘܪ I: towartwёrle ܬܳܘܰܪ – ܬܘܷܪܠܶܗ „att bryta, ha sönder“ 

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. towar ܬܳܘܰܪ twёrle ܬܘܷܪܠܶܗ
3. f. tawro ܬܰܘܪܐ twёrla ܬܘܷܪܠܰܗ
2. m. tawrat ܬܰܘܪܰܬ twёrlux ܬܘܷܪܠܘܟ݂
2. f. tawrat ܬܰܘܪܰܬ twёrlax ܬܘܷܪܠܰܟ݂
1. m. towarno ܬܳܘܰܪܢܐ twёrli ܬܘܷܪܠܝ
1. f. tawrono ܬܰܘܪܳܢܐ twёrli ܬܘܷܪܠܝ
Pl. 3. tawri ܬܰܘܪܝ twёrre ܬܘܷܪܪܶܗ
2. tawritu ܬܰܘܪܝܬܘ twёrxu ܬܘܷܪܟ݂ܘ
1. tawrina ܬܰܘܪܝܢܰܐ twёrlan ܬܘܷܪܠܰܢ

Intransitiva verb:

swcܣܘܥ  I: sowacsawёc ܣܳܘܰܥ ܣܰܘܷܥ „vara mätt på“

  Presens Preteritum
Sg. 3. m. sowac ܣܳܘܰܥ sawёc ܣܰܘܷܥ
3. f. sawco ܣܰܘܥܐ sawico ܣܰܘܝܥܐ
2. m. sawcat ܣܰܘܥܰܬ sawicat ܣܰܘܝܥܰܬ
2. f. sawcat ܣܰܘܥܰܬ sawicat ܣܰܘܝܥܰܬ
1. m. sowacno ܣܳܘܰܥܢܐ sawёcno ܣܰܘܷܥܢܐ
1. f. sawcono ܣܰܘܥܳܢܐ sawicono ܣܰܘܝܥܳܢܐ
Pl. 3. sawci ܣܰܘܥܝ sawici ܣܰܘܝܥܝ
2. sawcitu ܣܰܘܥܝܬܘ sawicitu ܣܰܘܝܥܝܬܘ
1. sawcina ܣܰܘܥܝܢܰܐ sawicina ܣܰܘܝܥܝܢܰܐ

3. Ytterligare anmärkningar

I stam II böjs dessa verb på samma sätt som regelbundna verb:

          mcayar - mcayarle ܡܥܰܝܰܪ – ܡܥܰܝܰܪܠܶܗ „att justera“

          mġayar - mġayarle ܡܓ݂ܰܝܰܪ – ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ „att ändra, byta ut“

          mšayalmšayele ܡܫܰܝܰܠ – ܡܫܰܝܶܠܶܗ „att fråga“

          mṣawar - mṣawarle ܡܨܰܘܰܪ – ܡܨܰܘܰܪܠܶܗ „att fotografera, kopiera“

          mšawaš - mšawašle ܡܫܰܘܰܫ – ܡܫܰܘܰܫܠܶܗ „att förvirra, att trassla till“

          mjawabmjawable ܡܔܰܘܰܒ – ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ „att svara“

Detta gäller även för de (halv)passiva verben i stam I som har /w/ ܘ som andra rotkonsonant:

          mёtwar - twir ܡܷܬܘܰܪ – ܬܘܝܪ „att vara trasig, att krossas (intr.)“

Dock faller /y/ ܝ bort i verbböjningen, i både presens och preteritum av verb med /y/ ܝ som andra rotkonsonant:

          misam - sim ܡܝܣܰܡ – ܣܝܡ „det/den görs“

I stam II och i stam IIIp är basformerna:

          III  (sym ܣܝܡ): masёmmasёmle ܡܰܣܷܡ – ܡܰܣܷܡܠܶܗ „att låta (någon) göra“

          IIIp (kyl ܟܝܠ): mitakal - mtakal ܡܝܬܰܟܰܠ – ܡܬܰܟܰܠ „att låta mäta (upp)“

 

b) Yrkesbeteckningar

I surayt bildas yrkesbeteckningar i enlighet med följade mönster:

1. Cawodo ܥܰܘܳܕܐ, f. cawadto ܥܰܘܰܕܬܐ, Pl. cawode ܥܰܘܳܕܶܐ

De vanligaste yrkesbeteckningarna bildas enligt detta mönster. De härstammar för det mesta från respektive verbrot:

kaṯowo, f. kaṯawto, Pl. kaṯowe författare, skribent < kṯw ܟܬ݂ܘ I „att skriva“ ܟܰܬ݂ܳܘܐ، ܟܰܬ݂ܰܘܬܐ، ܟܰܬ݂ܳܘܶܐ
cawodo, f. cawadto, Pl. cawode arbetare < cwd ܥܘܕ I „att arbeta“ ܥܰܘܳܕܐ، ܥܰܘܰܕܬܐ، ܥܰܘܳܕܶܐ
rašomo, f. rašamto, Pl. rašome konstnär, målare < ršm ܪܫܡ I „att teckna, måla“ ܪܰܫܳܡܐ، ܪܰܫܰܡܬܐ، ܪܰܫܳܡܶܐ
ṭaboxo, f. ṭabaxto, Pl. ṭaboxe kock < ṭbx ܛܒܟ݂ I „att laga mat“ ܛܰܒܳܟ݂ܐ، ܛܰܒܰܟ݂ܬܐ، ܛܳܒܳܟ݂ܶܐ

För vissa yrkesbeteckningar finns det ingen ursprunglig verbrot. Dessa är vanligtvis lånord eller neologismer, men följer likväl mönstret:

ḥadodo, f. ḥadadtoPl. ḥadode smed ܚܰܕܳܕܐ܆ ܚܰܕܰܕܬܐ܆ ܚܰܕܳܕܶܐ
qaṣobo, f. qaṣabtoPl. qaṣobe slaktare ܩܰܨܳܒܐ܆ ܩܰܨܰܒܬܐ܆ ܩܰܨܳܒܶܐ
ganono, f. ganantoPl. ganone trädgårdsmästare ܓܰܢܳܢܐ܆ ܓܰܢܰܢܬܐ܆ ܓܰܢܳܢܶܐ

2. Mzabnono ܡܙܰܒܢܳܢܐ, f. mzabnoniṯo ܡܙܰܒܢܳܢܝܬ݂ܐ, Pl. mzabnone ܡܙܰܒܢܳܢܶܐ

Dessa yrkesbeteckningar härleds från stam II respektive III och känns igen på prefixet m- ܡـ och suffixen -ono ܳܢܐ, f. -oniṯo ـܳܢܝܬ݂ܐ och Pl. ­one ܳܢܶܐ.

Stam II:

mzabnono f. mzabnoniṯo Pl. mzabnone försäljare < zbn ܙܒܢ II „att sälja“ ܡܙܰܒܢܳܢܐ، ܡܙܰܒܢܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܙܰܒܢܳܢܶܐ
mṣawrono f. mṣawroniṯo Pl. mṣawrone fotograf < ṣwr ܨܘܪ II „att fotografera“ ܡܨܰܘܪܳܢܐ، ܡܨܰܘܪܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܨܰܘܪܳܢܶܐ

Stam III:

malfono f. malfoniṯo Pl. malfone lärare < ylf ܝܠܦ III „att lära ut/undervisa“ ܡܰܠܦܳܢܐ، ܡܰܠܦܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܰܠܦܳܢܶܐ
macamrono f. macamroniṯo Pl. macamrone byggmästare < cmr ܥܡܪ III „att bygga“ ܡܰܥܰܡܪܳܢܐ، ܡܰܥܰܡܪܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܰܥܰܡܪܳܢܶܐ

3. Yolufo ܝܳܠܘܦܐ, f. yolufto ܝܳܠܘܦܬܐ, Pl. yolufe ܝܳܠܘܦܶܐ

En mindre grupp yrkesbeteckningar följer mönstret nedan:

yolufo, f. yoluftoPl. yolufe elev, student < ylf „att lära“ ܝܳܠܘܦܐ، ܝܳܠܘܦܬܐ، ܝܳܠܘܦܶܐ
omuro, f. omurto, Pl. omure poet < ʾmr „att säga, uttrycka“ ܐܳܡܘܪܐ، ܐܳܡܘܪܬܐ، ܐܳܡܘܪܶܐ
qoyumof. qoyumto, Pl. qoyume ledamot (äv. parlamentsledamot) < qym „att stiga upp“ ܩܳܝܘܡܐ، ܩܳܝܘܡܬܐ، ܩܳܝܘܡܶܐ
noṭuro, f. noṭurtoPl. noṭure väktare < nṭr „att bevaka“ ܢܳܛܘܪܐ، ܢܳܛܘܪܬܐ، ܢܳܛܘܪܶܐ

4. Suffixet –či/-ji ܫ̰ܝ/ܔܝ

Vissa yrkesbeteckningar bildas med hjälp av suffixet –či/-ji ܫ̰ܝ/ܔܝ:

qalcäči, f./Pl. qalcäčiye målvakt ܩܰܠܥܱܫ̰ܝ، ܩܰܠܥܱܫ̰ܝـܝܶܐ
gumrukči, f./Pl. gumrukčiye tullkontrollant/ tullpersonal ܓܘܡܪܘܟܫ̰ܝ، ܓܘܡܪܘܟܫ̰ܝـܝܶܐ
taqsiji, f./Pl. taqsijiye taxiförare ܬܰܩܣܝܔܝ، ܬܰܩܣܝܔܝـܝܶܐ
posṭäjif./Pl. posṭäjiye brevbärare ܦ݁ܳܣܛܱܔܝ، ܦ݁ܳܣܛܱܔܝـܝܶܐ

5. Neologismer

Många yrkesbeteckningar är neologismer eller nybildningar, mestadels från syriska, bland dessa återfinns:

osyo, f. osiṯoPl. osye läkare ܐܳܣܝܐ، ܐܳܣܝܬ݂ܐ، ܐܳܣܝܶܐ
sniġro, f. sniġarto, Pl. sniġre advokat ܣܢܝܓ݂ܪܐ، ܣܢܝܓ݂ܰܪܬܐ، ܣܢܝܓ݂ܪܶܐ
ardixlo, f. ardixalto, Pl. ardixle ingenjör ܐܰܪܕܷܝܟ݂ܠܐ، ܐܰܪܕܝܟ݂ܰܠܬܐ، ܐܰܪܕܝܟ݂ܠܶܐ
amnoro, f. amnarto, Pl. amnore konstnär ܐܰܡܢܳܪܐ، ܐܰܡܢܰܪܬܐ، ܐܰܡܢܳܪܶܐ
gëlyunoro, f. gëlyunarto, Pl. gëlyunore journalist ܓܷܠܝܘܢܳܪܐ، ܓܷܠܝܘܢܰܪܬܐ، ܓܷܠܝܘܢܳܪܶܐ
musiqoro, f. musiqarto, Pl. musiqore musiker ܡܘܣܝܩܳܪܐ، ܡܘܣܝܩܰܪܬܐ، ܡܘܣܝܩܳܪܶܐ
foliṭiqoro, f. foliṭiqarto, Pl. foliṭiqore politiker ܦܳܠܝܛܝܩܳܪܐ، ܦܳܠܝܛܝܩܰܪܬܐ، ܦܳܠܝܛܝܩܳܪܶܐ

 

c) Länder, språk och nationaliteter

Länder, språk och nationalitetsbeteckningar skrivs med stor bokstav i surayt.

1. Länder

Almanya Tyskland ܐܰܠܡܰܐܢܝܰܐ
Fransa Frankrike ܦܪܰܢܣܰܐ
Holanda Nederländerna ܗܳܠܰܢܕܰܐ
Lëbnon Libanon ܠܷܒܢܳܢ
Suriya Syrien ܣܘܪܝـܝܰܐ
Turkiya Turkiet ܬܘܪܟܝـܝܰܐ

Vissa namn på länder i m. sg. respektive pl. har bestämd artikel:

an Aṯrawoṯe Mḥayḏe
d Amrika
Amerikas Förenta Stater ܐܰܢ ܐܰܬ݂ܪܰܘܳܬ݂ܶܐ ܡܚܰܝܕ݂ܶܐ ܕܰܐܡܪܝܟܰܐ
u Ciraq Irak ܐܘ ܥܝܪܰܐܩ
u Ingliz England ܐܘ ܐܝܢܓܠܝܙ
u Swed Sverige ܐܘ ܣܘܶܕ

Länder som grammatiskt är feminina, har ingen bestämd artikel (se exempel nedan).

2. Fler länder

Namn på länder utan artikel
Awstralya Australien ܐܰܘܣـܬܪܰܐܠܝܰܐ
Awsturya/Namsa Österrike ܐܰܘܣܬܘܪܝܰܐ/ܢܰܡܣܰܐ
Balčiqa Belgien ܒܰܠܫ̰ܝܩܰܐ
Beṯnahrin Mesopotamien ܒܶܝܬ݂ܢܰܗܪܝܢ
Briṭanya i Rabṯo Storbritannien ܒܪܝܛܰܐܢܝܰܐ ܐܝ ܪܰܒܬ݂ܐ
Isroyel Israel ܐܝܣܪܳܝܶܠ
Iṭalya Italien ܐܝܛܰܐܠܝܰܐ
Kanada Kanada ܟܰܢܰܕܰܐ
Polonya Polen ܦ݁ܳܠܳܢܝܰܐ
Rusya Ryssland ܪܘܣܝܰܐ
Spanya Spanien ܣܦ݁ܰܐܢܝܰܐ
Swičra Schweiz ܣܘܝܫ̰ܪܰܐ
Namn på länder med bestämd artikel
u Ḥäbaš Etiopien ܐܘ ܚܱܒܰܫ
u Hënd Indien ܐܘ ܗܷܢܕ
u Iran Iran ܐܘ ܐܝܪܰܐܢ
u Ṣin/Čin Kina ܐܘ ܨܝܢ/ܫ̰ܝܢ
u Yawnan Grekland ܐܘ ܝܰܘܢܰܐܢ
u Žapon Japan ܐܘ ܙ̰ܰܦ݁ܳܢ

3. Kontinenter

Afriqa Afrika ܐܰܦܪܝܩܰܐ
Amrika Garbyayto Nordamerika ܐܰܡܪܝܟܰܐ ܓܰܪܒܝܰـܝܬܐ
Amrika Taymnayto Sydamerika ܐܰܡܪܝܟܰܐ ܬܰܝܡܢܰܝܬܐ
Antartiqa Antarktis ܐܰܢܬܰܪܬܝܩܰܐ
Asya Asien ܐܰܣܝܰܐ
Awrupa/Urifi Europa ܐܰܘܪܘܦ݁ܰܐ/ܐܘܪܝܦܝ
Awstralya Australien ܐܰܘܣܬܪܰܐܠܝܰܐ

4. Språk och nationaliteter

Namn på språk och nationaliteter bildas med utgångspunkt i landets namn tillsammans med respektive tillhörighetssuffix, det vill säga m. –oyo ـܳܝܳܐ, f. –ayto ܰـܰܝܬܐPl. –oye ܳـܳܝܶܐ:

Almanoyo, Almanayto, Almanoye ܐܰܠܡܰܢܳܝܐ، ܐܰܠܡܰܢܰܝܬܐ، ܐܰܠܡܰܢܳܝܶܐ
Ciraqoyo, Ciraqayto, Ciraqoye ܥܝܪܰܩܳܝܐ، ܥܝܪܰܩܰܝܬܐ، ܥܝܪܰܩܳܝܶܐ
Ënglišoyo, Ënglišayto, Ënglišoye ܐܷܢܓܠܝܫܳܝܐ، ܐܷܢܓܠܝܫܰܝܬܐ، ܐܷܢܓܠܝܫܳܝܶܐ
Fransoyo, Fransayto, Fransoye ܦܪܰܢܣܳܝܐ، ܦܪܰܢܣܰܝܬܐ، ܦܪܰܢܣܳܝܶܐ
Holandoyo, Holandayto, Holandoye ܗܳܠܰܢܕܳܝܐ، ܗܳܠܰܢܕܰܝܬܐ، ܗܳܠܰܢܕܳܝܶܐ
Swedoyo, Swedayto, Swedoye ܣܘܶܕܳܝܐ، ܣܘܶܕܰܝܬܐ، ܣܘܶܕܳܝܶܐ
Turkoyo, Turkayto, Turkoye ܬܘܪܟܳܝܐ، ܬܘܪܟܰܝܬܐ، ܬܘܪܟܳܝܶܐ

Endast första formen ovan (m. sg.) används för att ange språkets namn, alltså Almanoyo ܐܰܠܡܰܢܳܝܐ „tyska“.

Vissa språkbenämningar kan inte härledas till dagens moderna länder, såsom till exempel:

Caraboyo arabiska ܥܰܪܰܒܳܝܐ
Cëbroyo hebreiska ܥܷܒܪܳܝܐ
Latinoyo latin ܠܰܬܝܢܳܝܐ
Surayt, Suryoyo surayt-arameiska ܣܘܪܰܝܬ܆ ܣܘܪܝܳـܝܐ