Das Verbalsystem II

a) Verbböjningen i stam III

Som i andra verbstammar, grundformen för presens har två former i stam III: maltam-  ܡܰܠܬܰܡ  konsonant-initial böjningssuffix och maltm- ܡܰܠܬܡ före vokal-initial böjningssuffix:

Not:

När basformen föregår vokal-initial suffix, maltm- ܡܰܠܬܡـ , konsonantanhopningen -ltm- ـܠܰܬܡـ är delad med hjälp av hjälpvokalen, /a/ eller /ё/ till -latm- ـܠܰܬܡـ respektive -lёtm- ـܠܷܬܡـ: komadamxi an nacime ܟܳܡܰܕܰܡܟ݂ܝ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ „de lägger barnen att sova“, gёd macёzmina am morayḏan  ܓܷܕ ܡܰܥܷܙܡܝܢܰܐ ܐܰܡ ܡܳܪܰܝܕ݂ܰܢ „vi ska invitera våra släktingar“.

Exempel meningar på presens och futurum i stam III:

2) Preteritum böjningen

Såsom i stam II har preteritum i stam III också endast en basform, maltam- ܡܰܠܬܰܡـ, och formen stämmer överens med presens. Det finns ingen skillnad mellan transitiva och intransitiva verb. Med böjningssuffix på exemplet maltam ܡܰܠܬܰܡ har preteritum följande former:

Exempel meningar på preteritum i stam III:

b) De passiva verbstammarna och det passiva verbet

1. Vid sidan av de aktiva verbstammarna finns det även tre passiva verbstammar i surayt. Eftersom varje passiv verbstam motsvarar en aktiv verbstam, betecknas de med Ip, IIp, och IIIp. De här stammarna kan tolkas som en fortsättning av t-stammarna i gammal arameiska, nämligen Eṯpʿel ܐܶܬ݂ܦܥܶܠ (= Ip), Eṯpaʿʿal ܐܶܬ݂ܦ݁ܰܥܰܠ (=IIp) och Ettafʿal ܐܶܬ݁ܬ݁ܰܦ݂ܥܰܠ (IIIp).

Principen för böjningen av de passiva verbstammarna motsvarar den för de aktiva verbstammarna. De passiva stammarna har sin egen böjningsbas. Vid verbböjning tar de passiva verben samma suffix serier som presens i både presens och preteritum (se G.7a). I det avseendet liknar de intransitiva verb.

Följande tabell presenterar en översikt över presens och preteritum grundformer i de passiva verbstammarna i jämförelse med de aktiva formerna:

Den första formen föregår konsonant-initial böjningssuffix, och den andra föregår vokal-initial böjningssuffix. Om basformen i IIIp (och även i III) föregår en vokal-initial suffix, kan det ha en fri variant med en klyvning i konsonantanhopningen, presens: mitacamr- ܡܝܬܰܥܰܡܪـ och preteritum mtacamr- ܡܬܰܥܰܡܪـ.

2. För varje aktivt verb, kan ett passivt verb bildas. Det aktiva verbet uttrycker en aktiv handling, t ex. u zlam koqolaf u ḥabušo ܐܘ ܙܠܰܐܡ ܟܳܩܳܠܰܦ ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ „mannen skalar äpplet“. Det passiva verbet beskriver handlingen från en annan synvinkel. Det faktiska subjektet (här: u zlam ܐܘ ܙܠܰܐܡ „mannen“) är inte uttryckt i passivum. Det är ersatt med ett nytt subjekt (u ḥabušo ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ „äpplet“). På så sätt uttrycks att äpplet har blivit skalat. Vem det är som skalade äpplet spelar ingen roll. Vid behov kan detta uttryckas med hjälp av mu ṭaraf d- ܡܘ ܛܰܪܰܦ ܕ „genom, av“ eller kortformen me- ܡܶܐ „genom, av“: u ḥabušo komёqlaf mu ṭaraf du zlam ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ ܟܳܡܷܩܠܰܦ ܡܘ ܛܰܪܰܦ ܕܘ ܙܠܰܐܡ eller u ḥabušo komёqlaf mu zlam ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ ܟܳܡܷܩܠܰܦ ܡܘ ܙܠܰܐܡ „äpplet är skalat genom mannen“.

3. Flera intransitiva och reflexiva verb bildas på samma sätt som det passiva verbet. Högfrekventa verb som mёjġal – jġil ܡܷܔܓ݂ܰܠ - ܔܓ݂ܝܠ „att tala, prata“, mibaṭ - biṭ ܡܝܒܰܛ - ܒܝܛ „att explodera“, mёfṣaḥ - fṣiḥ ܡܷܦܨܰܚ - ܦܨܝܚ „att vara glad“, mёfraš – friš ܡܷܦܪܰܫ - ܦܪܝܫ „att separera, skiljas“ hör också till denna kategori.

c) Verbböjningen i passivum stam I

De regelbundna verben i passivum stam I böjs i presens i enlighet med exemplet mёfham – fhim ܡܷܦܗܰܡ - ܦܗܝܡ (fhm ܦܗܡ Ip) „att vara förstådd“ som följer:

Exempel meningar på passivum stam I i presens:

Intransitiva verb:

2. Preteritum böjningen

Basformen for preteritum i stam I passivum verb är identisk med den för den aktiva i stam I verb. De passiva verben i preteritum tar faktiskt samma böjningssuffix som de i presens. Här följer paradigmet för exemplet fhim ܦܗܝܡ „att vara förstådd“:

Not:

Vokalen /i/ i 3. person m.sg. (fhim ܦܗܝܡ , griš ܓܪܝܫ , jġil ܔܓ݂ܝܠ etc.) är, i motsats till regeln för slutna stavelser, alltid lång.

Exempel meningar på passivum stam I i preteritum: