1. Det syriska alfabetet

Det syriska alfabetet består av 22 bokstäver som uttrycker endast konsonanter. Vokaler uttrycks med hjälp av specialtecken, som kommer att förklaras i andra lektionen. Varje bokstav har ett namn, i vilken den första konsonanten uttrycker samma ljud som själva bokstaven.

Den syriska skriften skrivs från höger till vänster. Det finns ingen uppdelning mellan versaler och gemener, alla är lika.

2. En bokstav men två olika uttal b ܒ / g ܓ / d ܕ / k ܟ / f ܦ / t ܬ

Bokstäverna - b ܒ / g ܓ / d ܕ / k ܟ / f ܦ / t ܬ - har två olika uttal. De två olika uttalen märks genom punkter, en punkt under bokstaven för det "mjuka" uttalet och en punkt över bokstaven för det "hårda" uttalet.

I modern västsyriska (kṯobonoyo), som utgör grunden för våra skrivregler, gäller denna regel inte längre för Beṯ ܒ och Pe ܦ. Beṯ ܒ uttrycker alltid /b/ och Pe ܦ uttrycker alltid /f/:

På samma sätt kommer Beṯ ܒ inte att märkas som /b/, men i de fall /v/ bör uttryckas i surayt kommer Beṯ att märkas med en punkt under (ܒܼ).

Vad som i syriska uttrycks med Ḇeṯ (ܒܼ) har gått samman med Waw (ܘ) och skrivs följaktligen med Waw (ܘ):

I surayt alfabetet uttrycks varje ljud genom ett tecken, dvs. en bokstav. De olika ljuden i bokstavsgruppen, BGDKPT uttrycks således genom enskilda konsonanter.
För att undvika dubbel märkning, som fallet är i den syriska skriften, med undantag för P ܦ, kommer endast de mjuka uttalen av BGDKPT-bokstäverna att märkas med en punkt (under).

Dessutom har surayt ljud som inte finns i syriska. För att uttrycka dessa ljud har tre syriska bokstäver modifierats och införts i surayt alfabetet. Dessa är:

Av denna anledning har surayt alfabetet 9 fler bokstäver än sin syriska föregångare.