Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Kunoš mele Ordlista A ܟܘܢܳܫ ܡܶܠܶܐ
Kunoš mele ܟܘܢܳܫ ܡܶܠܶܐ

abro, Pl. abne (L.4)

- abne d cammo (L.4)

- abne d ḥolo (L.4)

son

- farbrors söner, kusiner

- morbrors söner, kusiner

ܐܰܒܪܐ، ܐܰܒܢܶܐ

- ܐܰܒܢܶܐ ܕܥܰܡܡܐ

- ܐܰܒܢܶܐ ܕܚܳܠܐ

adcaṣriye (L.8) i kväll ܐܰܕܥܰܨܪܝـܝܶܐ
adfalge d yawmo (L.8) i eftermiddag ܐܰܕܦܰܠܓܶܗ ܕܝܰܘܡܐ
adlalyo (L.8) i natt ܐܰܕܠܰܠܝܐ
admo (L.7) blod ܐܰܕܡܐ
adṣafro (L.8) i morse ܐܰܕܨܰܦܪܐ
adyawma (L.8) idag ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ
aḏno (f.), Pl. aḏnoṯe, aḏne (L.7) öra ܐܰܕ݂ܢܐ (ܐܬ݂)، ܐܰܕ݂ܢܳܬ݂ܶܐ، ܐܰܕ݂ܢܶܐ
afṯo, Pl. afṯoṯe (L.3) paus ܐܰܦܬ݂ܐ، ܐܰܦܬ݂ܳܬ݂ܶܐ
aḥna (G.3b) vi ܐܰܚܢܰܐ
aḥuno, Pl. aḥunone (L.4) bror (pl. även syskon) ܐܰܚܘܢܐ، ܐܰܚܘܢܳܢܶܐ
apoteke / beṯ darmone (L.14) apotek ܐܰܦ݁ܳܬܶܟܶܐ ܆ ܒܶܬ݂ ܕܰܪܡܳܢܶܐ

arbco, f. arbac (L.4)

- arbac w cësri (L.9)

fyra

- tjugofyra

ܐܰܪܒܥܐ، ܐܰܪܒܰܥ - ܐܰܪܒܰܥ ܘܥܷܣܪܝ
arbci (L.4) fyrtio ܐܰܪܒܥܝ
arco (f.), Pl. arcoṯe (L.6, L.12) mark, tomt, jord, fält ܐܰܪܥܐ (ܐܬ݂)، ܐܰܪܥܳܬ݂ܶܐ
aršitakt (m./f.), Pl. aršitaktat, aršitakte (L.6) arkitekt ܐܰܪܫܝܬܰܟܬ، ܐܰܪܫܝܬܰܟܬܰܬ، ܐܰܪܫܝܬܰܟܬܶܐ
asiruṯo (L.4) relation, kontakt ܐܰܣܝܪܘܬ݂ܐ
ašër (L.3) faktiskt, tja (motsvarar engelskans well) ܐܰܫܷܪ
aṯmël (L.8) igår ܐܰܬ݂ܡܷܠ
aṯro, Pl. aṯrawoṯe (L.4) land ܐܰܬ݂ܪܐ، ܐܰܬ݂ܪܰܘܳܬ݂ܶܐ

aṯto, Pl. niše

- i aṯtayḏi (L.4)

- i aṯto d aḥuni (L.14)

kvinna, fru

- min fru

- min brors fru

ܐܰܬ݂ܬܐ، ܢܝܫܶܐ

- ܐܝ ܐܰܬ݂ܬܰܝܕ݂ܝ

- ܐܝ ܐܰܬ݂ܬܐ ܕܐܰܚܘܢܝ

aw (L.7) eller ܐܰܘ

aydarbo (L.3)

- aydarbo hatu? (L.3)

- aydarbo wa? (L.10)

hur

- hur mår ni?

- hur var det/hon?

ܐܰܝܕܰܪܒܐ

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܗܰܬܘ؟

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܘܰܐ؟

ayko? (L.3) var? ܐܰܝܟܐ؟

ayna (L.3)

- ayna mënne? (L.12)

- ayna ne? (L.7)

vilken

- vilken av dem?

- vilka är de?

ܐܰܝܢܰܐ

- ܐܰܝܢܰܐ ܡܷܢܢܶܗ؟

- ܐܰܝܢܰܐ ܢܶܐ؟

b

- b + suf. (G.11b,2): ebe, eba; Pl. appe, apxu

- b ayna…? (L.12)

- b mën (L.10)

- b šayno (L.3); b šayno aṯitu (L.12)

i

- i honom/i den, i henne/i det; i dem, i er

- i vilken…?

- i vad? med vad?

- hej (svar på någons hälsning)

- välkommen; välkomna (pl.)

ܒـ

- ܒ :ܐܶܒܶܗ، ܐܶܒܰܗ܇ ܐܰܦ݁ܦ݁ܶܗ، ܐܰܦ݁ܟ݂ܽܘ

- ܒܐܰܝܢܰܐ…؟

- ܒܡܷܢ؟

- ܒܫܰܝܢܐ، ܒܫܰܝܢܐ ܐܰܬ݂ܝܬܘ

babo, Pl. babe (L.4) pappa, far ܒܰܒܐ، ܒܰܒܶܐ
badle (f.), Pl. badlat (L.11) kostym ܒܰܕܠܶܐ (ܐܬ݂)، ܒܰܕܠܰܬ

bahro, Pl. bahre

- bahro da tre (L.3)

ljus

- andra ljuset

ܒܰܗܪܐ، ܒܰܗܪܶܐ

- ܒܰܗܪܐ ܕܰܬܪܶܐ

bahuro, f. bahërto, Pl. bahure (L.15) klar, klarhet, ljus/ljust ܒܰܗܘܪܐ، ܒܰܗܷܪܬܐ، ܒܰܗܘܪܶܐ
baladiye (f.), Pl. baladiyat (L.6) kommun (här: byggnadsnämnd) ܒܰܠܰܕܝـܝܶܐ (ܐܬ݂)، ܒܰܠܰܕܝـܝܰܬ
banyo, Pl. banyowat (L.6) badrum, badkar ܒܐܰܢܝܐ، ܒܐܰܢܝܳܘܰܬ
barёḥme, Pl. barёḥmohe  (L.13) svåger (mans eller frus  bror, bokst. värföräldrars son) ܒܰܪܷܚܡܶܐ، ܒܰܪܷܚܡܳܗܶܐ
barko (f.), Pl. barkoṯe (L.7) knä ܒܰܪܟܐ (ܐܬ݂)، ܒܰܪܟܳܬ݂ܶܐ
baroyo, f. barayto, Pl. baroye (L.7) yttre, extern/externt ܒܰܪܳܝܐ، ܒܰܪܰܝܬܐ، ܒܰܪܳܝܶܐ

barṯo, Pl. bnoṯe (L.4)

- barṯi (L.11)

dotter, flicka

- min dotter

ܒܰܪܬ݂ܐ، ܒܢܳܬ݂ܶܐ

- ܒܰܪܬ݂ܝ

bas (L.11) bara, det räcker ܒܰܣ
basimo, f. basëmto, Pl. basime (L.10) god/gott, välsmakande ܒܰܣܝܡܐ، ܒܰܣܷܡܬܐ، ܒܰܣܝܡܶܐ
basketbol / esfir salo (L.15) basket ܒܰܣܟܶܬܒܳܠ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܣܰܠܐ
basro, Pl. basrone (L.7) kött ܒܰܣܪܐ، ܒܰܣܪܳܢܶܐ

baṭilo, f. baṭëlto, Pl. baṭile

- baṭile ne (L.8)

trött, ledig

- de är lediga; de är trötta

ܒܰܛܝܠܐ، ܒܰܛܷܠܬܐ، ܒܰܛܝܠܶܐ

- ܒܰܛܝܠܶܐ ܢܶܐ

baṭlono, Pl. baṭlone (L.12) lov, ledighet ܒܰܛܠܳܢܐ، ܒܰܛܠܳܢܶܐ

bayn l … w l … (L.13)

- baynoṯ- (+ suf. pl.)

bland, mellan

- i mellan

ܒܰܝܢ  (ܠـ ܘܠـ)

- ܒܰܝܢܳܬ݂

bayto (m.), Pl. bote (L.3) hus ܒܰܝܬܐ، ܒܳܬܶܐ
bayṭar (L.12) veterinär ܒܰܝܛܰܪ
be babe (L.16) föräldrar, familj/familjen ܒܶܐ ܒܰܒܶܐ
beroxo, Pl. beroxe (L.16) vigsel ܒܶܪܳܟ݂ܐ، ܒܶܪܳܟ݂ܶܐ
beṯ darmone / apoteke (L.14) apotek ܒܶܬ݂ ܕܰܪܡܳܢܶܐ ܆ ܐܰܦ݁ܳܬܶܟܶܐ
beṯ krihe (L.14) sjukhus ܒܶܬ݂ ܟܪܝܗܶܐ
bëlḥuḏe (L.16) enbart, endast ܒܷܠܚܘܕ݂ܶܗ
bёnyono, Pl. bënyone (L.13) byggnad ܒܷܢܝܳܢܳܐ، ܒܷܢܝܳܢܶܐ
bërġël (L.10) bulgur ܒܷܪܓ݂ܷܠ
bëṯër (L.6) efter, efteråt, senare, sedan ܒܷܬ݂ܷܪ

bëṯr (G.11b), bëṯr+ suf.:

- Sg. bëṯri, bëṯre

- Pl. bëṯrayye, bëṯrayxu

bakom

- bakom mig, bakom honom

- bakom dem, bakom er

ܒܷܬ݂ܪ

- ܒܷܬ݂ܪ :ܒܷܬ݂ܪܝ، ܒܷܬ݂ܪܶܗ، ܒܷܬ݂ܪܰܗ܇

- ܒܷܬ݂ܪܰܝܝܶܗ، ܒܷܬ݂ܪܰܝܟ݂ܘ

bira (f.), Pl. birat (L.10) öl ܒܝܪܰܐ (ܐܬ݂)، ܒܝܪܰܬ
biṭon (m.) (L.6) betong ܒܝܛܳܢ
bluze (f.), Pl. bluzat (L.11) blus ܒܠܘܙܶܐ (ܐܬ݂)، ܒܠܘܙܰܬ
bnoyo (Inf. bny I) (L.8) räkning ܒܢܳܝܐ
bocu (L.10) snälla, vänligen, är du snäll ܒܳܥܘ

bosam, bësmo – basëm, basimo (bsm I)

- ayna hërgo kobosam lax? (L.3.5)

att tyckas om, att gillas, att bli god, att bli bekväm

- vilken lektion tycker du om?

ܒܳܣܰܡ، ܒܷܣܡܐ ܇ ܒܰܣܷܡ، ܒܰܣܝܡܐ

- ܐܰܝܢܰܐ ܗܷܪܓܐ ܟܳܒܳܣܰܡ ܠܰܟ݂؟

bolo

- komaḥto bolo cal (L.11)

- kёtle bolo rwiḥo

uppmärksamhet, minne, temperament

- hon lägger märke till, hon är uppmärksam på

- han är tålmodig (har ett gott temperament)

 ܒܳܠܐ

- ܟܳܡܰܚܬܐ ܒܳܠܐ ܥܰܠ

- ܟܷܬܠܶܗ ܒܳܠܐ ܪܘܝܚܐ
bošal, bёšlo – bašël, bašilo (bšl I) att lagas, att mogna ܒܳܫܰܠ، ܒܷܫܠܐ ܇ ܒܰܫܷܠ، ܒܰܫܝܠܐ
boxe, buxyo – baxi, baxyo (bxy I) att gråta ܒܳܟ݂ܶܐ، ܒܘܟ݂ܝܐ ܇ ܒܰܟ݂ܝ، ܒܰܟ݂ܝܐ
boya, Pl. boyat (L.6) färg, målarfärg ܒܳܝܰܐ، ܒܳܝܰܬ
boyaṭ, bayṭo – bëṭle, bëṭla (byṭ I) att tända, att spränga ܒܳܝܰܛ، ܒܰܝܛܐ ܇ ܒܷܛܠܶܗ، ܒܷܛܠܰܗ
bramšël (L.14) igår kväll ܒܪܰܡܫܷܠ
byoṭo (Inf. byṭ I) (L.13) sprängning, tändning (av fyrverkerier) ܒܝܳܛܐ
cade (f.), Pl. cadat (L.16) tradition, sed ܥܰܕܶܐ، ܥܰܕܰܬ
cadi (L.4) vanligtvis, vanlig/vanligt, normal/normalt ܥܰܕܝ
cafro, Pl. cafrone (L.7) jord ܥܰܦܪܐ، ܥܰܦܪܳܢܶܐ
caksuno, Pl. caksune (L.7) armbåge ܥܰܟܣܘܢܐ، ܥܰܟܣܘܢܶܐ

cal (G.11b,1-2)

- cal+Suffix: Sg. acli, acle, acla; Pl. aclayye, aclayxu

- på mig, på honom, på henne; på dem, på er

ܥܰܠ

- ܥܰܠ :ܐܰܥܠܝ، ܐܰܥܠܶܗ، ܐܰܥܠܰܗ܇ ܐܰܥܠܰܝـܝܶܗ، ܐܰܥܠܰܝܟ݂ܘ

cal d (L.3) eftersom, för att, på grund av att ܥܰܠ ܕ

cam (G.11b,1-2)

- cam+Suffix: Sg. acmi, acme, acma; Pl. acmayye, acmayxu

- cam gab (L.16)

med

- med mig, med honom, med henne; med dem, med er

- bredvid

ܥܰܡ

- ܥܰܡ :ܐܰܥܡܝ، ܐܰܥܡܶܗ، ܐܰܥܡܰܗ܇ ܐܰܥܡܰܝـܝܶܗ، ܐܰܥܡܰܝܟ݂ܘ

- ܥܰܡ ܓܰܒـ

camaliye, Pl. camaliyat (L.14) operation ܥܰܡܰܠܝـܝܶܐ، ܥܰܡܰܠܝـܝܰܬ
cammo, Pl. cammone (L.4) farbror ܥܰܡܡܐ، ܥܰܡܡܳܢܶܐ
camšira, Pl. camširat (L.14) sjuksköterska ܥܰܡܫܝܪܰܐ، ܥܰܡܫܝܪܰܬ
camṯo , Pl. camṯoṯe (L.4) faster ܥܰܡܬ݂ܐ، ܥܰܡܬ݂ܳܬ݂ܶܐ
carquwo, Pl. carquwe (L.7) häl ܥܰܪܩܘܘܐ، ܥܰܪܩܘܘܶܐ
casro, f. csar (L.4) tio ܥܰܣܪܐ، ܥܣܰܪ
caṣriye (f.) (L.8) kväll ܥܰܨܪܝـܝܶܐ (ܐܬ݂)
caṭmo (f.), Pl. caṭmoṯe (L.7) lår ܥܰܛܡܐ (ܐܬ݂)، ܥܰܛܡܳܬ݂ܶܐ

cawodo (m.), Pl. cawode (L.12)

- cawode ne (L.6)

arbetare, anställd
- de är anställda, de arbetar

ܥܰܘܳܕܐ، ܥܰܘܳܕܶܐ

- ܥܰܘܳܕܶܐ ܢܶܐ

cayno (f.), Pl. caynoṯe, cayne (L.7)

- cal cayni! (L.10)

öga, ögon, vattenkälla

- gärna! (bokst. på mitt öga)

ܥܰܝܢܐ (ܐܬ݂)، ܥܰܝܢܳܬ݂ܶܐ، ܥܰܝܢܶܐ

- ܥܰܠ ܥܰܝܢܝ

cayni: b cayni zabno (L.3) samma: samtidigt ܥܰܝܢܝ: ܒܥܰܝܢܝ ܙܰܒܢܐ
ceḏo, Pl. ceḏe (L.9) högtid ܥܶܕ݂ܐ، ܥܶܕ݂ܶܐ
ceḏo brixo! (L.13) god jul!; glad påsk! ܥܶܕ݂ܐ ܒܪܝܟ݂ܐ

celoyo, f. celyato, Pl. celoye

- celayto yo (L.6)

hög/högt

- den är hög

ܥܶܠܳܝܐ، ܥܶܠܰܝܬܐ، ܥܶܠܳܝܶܐ

- ܥܶܠܰܝܬܐ ܝܐ

cezo (f.), Pl. ceze (L.12) get ܥܶܙܐ (ܐܬ݂)، ܥܶܙܶܐ
cëmro (L.4) ålder ܥܷܡܪܐ
cënwo, Pl. cënwe (L.10) vindruva ܥܷܢܘܐ، ܥܷܢܘܶܐ
cisaqṯo, Pl. cisaqyoṯe (L.16) ring ܥܝܣܰܩܬ݂ܐ، ܥܝܣܰܩܝܳܬ݂ܶܐ
ciqo, f. cëqto, Pl. ciqe (L.11) trång/trångt, tajt ܥܝܩܐ، ܥܷܩܬܐ، ܥܝܩܶܐ
cito, Pl. citoṯe (L.16) kyrka ܥܝܬܐ، ܥܝܬܳܬ݂ܶܐ
claymo, Pl. clayme (L.11) kille, ung man ܥܠܰܝܡܐ، ܥܠܰܝܡܶܐ
claymṯo, Pl. claymoṯe (L16) tjej, ung kvinna ܥܠܰܝܡܬ݂ܳܐ، ܥܠܰܝܡܳܬ݂ܶܐ
cmara (f.), Pl. cmarat (L.12) byggnad, bygge ܥܡܰܪܰܐ (ܐܬ݂)، ܥܡܰܪܰܬ

cobar, cëbro – cabër, cabiro (cbr I)

- gëd cëbrina šotina qaḥwa (L.12)

att gå in

- Vi ska gå in och dricka kaffe

ܥܳܒܰܪ، ܥܷܒܪܐ ܇ ܥܰܒܷܪ، ܥܰܒܝܪܐ

- ܓܷܕ ܥܷܒܪܝܢܰܐ ܫܳܬܝܢܰܐ ܩܰܚܘܰܐ

comar, cëmro – camër, camiro (L.6)  (cmr I) att byggas ܥܳܡܰܪ، ܥܷܡܪܐ ܇ ܥܰܡܷܪ، ܥܰܡܝܪܐ

cowad, cawdo – cwëdle, cwëdla (cwd I)

- mën kocawdat? (L.3)

- u babo w i emo di iqarṯo kocawdi (L.4)

att arbeta, att fungera

- Vad arbetar du med?

- pappan och mamman i familjen arbetar

ܥܳܘܰܕ، ܥܰܘܕܐ ܇ ܥܘܷܕܠܶܗ، ܥܘܷܕܠܰܗ

- ܡܷܢ ܟܳܥܰܘܕܰܬ؟

- ܐܘ ܒܰܒܐ ܘܐܝ ܐܶܡܐ ܕܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ ܟܳܥܰܘܕܝ

coyaš, cayšo – cayëš, cayišo (cyš I)

- an abne d ḥoli kocayši bu Swed (L.4)

att leva, att bo

- min morbrors barn (kusiner) bor i Sverige.

ܥܳܝܰܫ، ܥܰܝܫܐ ܇ ܥܰܝܷܫ، ܥܰܝـܝـܫܐ

- ܐܰܢ ܐܰܒܢܶܐ ܕܚܳܠܝ ܟܳܥܰܝܫܝ ܒܘ ܣܘܶܕ

cwodo (Inf. cwd I) (L.3)

- kul ḥa azze lu cwodayḏe (L.3)

arbete, jobb

- var och en gick till sitt arbete

ܥܘܳܕܐ

- ܟܘܠ ܚܰܐ ܐܰܙܙܶܗ ܠܘ ܥܘܳܕܰܝܕ݂ܶܗ

cwono (f.), Pl. cwone (L.12) får ܥܘܳܢܐ (ܐܬ݂)، ܥܘܳܢܶܐ
čaket, Pl. čaketat, čakete (L.7) jacka ܫ̰ܰܟܶܬ، ܫ̰ܰܟܶܬܰܬ، ܫ̰ܰܟܶܬܶܐ
čanṭa (f.), Pl. čanṭat (L.3) väska ܫ̰ܰܢܛܰܐ (ܐܬ݂)، ܫ̰ܰܢܛܰܬ
čimanto (f.) (L.6) cement ܫ̰ܝܡܰܢܬܐ (ܐܬ݂)
dado (f.), Pl. dadoṯe (L.4) farbrors fru ܕܰܕܐ (ܐܬ݂)، ܕܰܕܳܬܼܶܐ
daftar, Pl. dafetër, daftarat, daftare (L.3) häfte ܕܰܦܬܰܪ، ܕܰܦܶܬܷܪ، ܕܰܦܬܰܪܰܬ، ܕܰܦܬܰܪܶܐ
dahole
- dahole w zërnaye (L.16)

trumma

- trumma och zurna

ܕܰܗܳܠܶܐ

- ܕܰܗܳܠܶܐ ܘܙܷܪܢܰܝܶܐ

damṯo, Pl. damoṯe (L.13) svägerska (makes brors fru) ܕܰܡܬ݂ܐ، ܕܰܡܳܬ݂ܶܐ
daqqa (f.), Pl. daqqat (L.8) (s. qaṭënto) minut ܕܰܩܩܰܐ (ܐܬ݂)، ܕܰܩܩܰܬ
darġo, Pl. darġe (L.8) grad, nivå, trappa ܕܰܪܓ݂ܐ، ܕܰܪܓ݂ܶܐ
darmono, Pl. darmone (L.14) medicin ܕܰܪܡܳܢܐ، ܕܰܪܡܳܢܶܐ
dašëšto (L.10) risgrynsgröt ܕܰܫܷܫܬܐ
daworo, f. dawarto , Pl. dawore (L.12) jordbrukare; bonde ܕܰܘܳܪܐ، ܕܰܘܰܪܬܐ، ܕܰܘܳܪܶܐ

dawmo, Pl. dawme

- dawmo du ceḏo (L.13)

träd

- julgran

ܕܰܘܡܐ، ܕܰܘܡܶܐ

- ܕܰܘܡܐ ܕܘ ܥܶܕ݂ܐ

dawro, Pl. dawre tur, turordning, kö
här: kurs
ܕܰܘܪܐ، ܕܰܘܪܶܐ
dayono, f. dayanto, Pl. dayone (L.15) domare ܕܰܝܳܢܐ، ܕܰܝܰܢܬܐ، ܕܰܝܳܢܶܐ
deri yawmo (L.13) dagen därpå, nästa dag, nästkommande dag ܕܶܪܝ ܝܰܘܡܐ
dёšno, Pl. dëšne (L.13) present, julklapp ܕܷܫܢܐ، ܕܷܫܢܶܐ
diḏi, 2.Pl. dëṯxu, 3.Pl. dëṯṯe (G.10b) min/mitt, er/ert, deras ܕܝܕ݂ܝ، ܕܷܶܬ݂ܟ݂ܘ، ܕܷܬ݂ܬ݂ܶܗ
dilonoyo, f. dilonayto, Pl. dilonoye (L.3) särskild/särskilt, privat, specifik/specifikt ܕܝܠܳܢܳܝܐ، ܕܝܠܳܢܰܝܬܐ، ܕܝܠܳܢܳܝܶܐ

dlo; (L.7)

- dlo mini, dlo mënxu

utan

- utan mig, utan er

ܕܠܐ

- ܕܠܐ ܡܝܢܝ، ܕܠܐ ܡܷܢܟ݂ܘ

dmoxo (L.6) sömn ܕܡܳܟ݂ܐ

docar, ducro – dacër, daciro (dcr I)

- bak  kmo këbcat ducrina? (L.8)

att komma tillbaka, att återvända

- när vill du att vi går tillbaka?

ܕܳܥܰܪ، ܕܘܥܪܐ ܇ ܕܰܥܷܪ، ܕܰܥܝܪܐ

- ܒܰܟ ܟܡܐ ܟܐܷܒܥܰܬ ܕܘܥܪܝܢܰܐ؟

domax, dëmxo – damëx, damixo (dmx I) (L.7) 

- an nacime kodëmxi (L.8.5)

att sova

- barnen sover

ܕܳܡܰܟ݂، ܕܷܡܟ݂ܐ܇ܕܰܡܷܟ݂، ܕܰܡܝܟ݂ܐ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܟܳܕܷܡܟ݂ܝ

dore, dëryo – drele, drela

- Drele šlomo aclayye. (L.3)

 

ܕܳܪܶܗ، ܕܷܖܝܐ ܇ ܕܪܶܠܶܗ، ܕܪܶܠܰܗ

- ܕܪܶܠܶܗ ܫܠܳܡܐ ܐܰܥܠܰܝـܝܶܗ.

doyaq, dayqo – dëqle, dëqla (dyq I) att knacka; att trycka; att nudda; att ringa; att smaka ܕܳܝܰܩ، ܕܰܝܩܐ ܇ ܕܷܩܠܶܗ، ܕܷܩܠܰܗ
druco (f.), Pl. drucone (L.7) arm ܕܪܘܥܐ (ܐܬ݂)، ܕܪܘܥܳܢܶܐ

dukano (f.), Pl. dukane

- dukano daj jule (L.4)

butik, affär

- klädesbutik

ܕܘܟܰܢܐ (ܐܬ݂)، ܕܘܟܰܢܶܐ

- ܕܘܟܰܢܐ ܕܰܔ ܔܘܠܶܐ

dukṯo, Pl. dëkoṯe (L.3) plats ܕܘܟܬ݂ܐ، ܕܷܟܳܬ݂ܶܐ

durošo, Pl duroše (L.3)

- duroše gušmonoye (L.7)

övning, gympa, träning

- gymnastik, fysisk träning

ܕܘܪܳܫܐ، ܕܘܪܳܫܶܐ

- ܕܘܪܳܫܶܐ ܓܘܫܡܳܢܳܝܶܐ

elo (L.6) men ܐܶܠܐ
ema? (L.4) när? ܐܶܡܰܐ؟
emo (f.), Pl. emoṯe (L.4) mor, mamma ܐܶܡܐ (ܐܬ݂)، ܐܶܡܳܬ݂ܶܐ
esfir iḏo / handbol (L.15) handboll ܐܶܣܦܝܪ ܐܝܕ݂ܐ ܆ ܗܰܢܕܒܳܠ
esfir reġlo / futbol / ṭëbbe (L.15) fotboll ܐܶܣܦܝܪ ܪܶܓ݂ܠܐ ܆ ܦܘܬܒܳܠ ܆ ܛܷܒܒܶܐ
esfir salo / basketbol (L.15) basket ܐܶܣܦܝܪ ܣܰܠܐ ܆ ܒܰܣܟܶܬܒܳܠ
esfir ṭëbliṯo / ping-pong (L.15) bordtennis ܐܶܣܦܝܪ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ ܆ ܦ݁ܝܢܓܦ݁ܳܢܓ

ëšmo, Pl. ëšmone

- ëšmi (L.3)

namn; lite (endast sg.)

- mitt namn

ܐܷܫܡܐ، ܐܷܫܡܳܢܶܐ

- ܐܷܫܡܝ

ëšto, f. šeṯ sex (nummer) ܐܷܫܬܐ، ܫܶܬ݂
ëšti (L.9) sextio ܐܷܫܬܝ
ëšwëṭ (L.9) februari ܐܷܫܘܷܛ

ëzze, ëzza – azze, azza
(ʾzy I/ʾzl I) (L.3)

- kiban ḥeloyo ëzzan (L.8)

- kazzi mjarballe (L.11.6)

- kul ḥa azze lu cwodayḏe (L.3)

- qëm, zan! (L.11.6)

att gå

- vi kan gå så tidigt som möjligt

- jag går och provar den

- var och en gick till sitt arbete

- låt oss gå! (imp. 1.pl.)

ܐܷܙܙܶܗ، ܐܷܙܙܰܗ ܇ ܐܰܙܙܶܗ، ܐܰܙܙܰܗ

- ܟܝܒܰܢ ܚܶܠܳܝܐ ܐܷܙܙܰܢ

- ܟܐܰܙܙܝ ܡܔܰܪܒܰܠܠܶܗ

- ܟܘܠ ܚܰܐ ܐܰܙܙܶܗ ܠܘ ܥܘܳܕܰܝܕ݂ܶܗ

- ܩܷܡ، ܙܰܢ

falgo, Pl. falge

- falge d yawmo (L.8)

halv/halvt

- middag; mitt på dagen

ܦܰܠܓܐ، ܦܰܠܓܶܐ

- ܦܰܠܓܶܗ ܕܝܰܘܡܐ

falqo, Pl. falqe (L.4)

- falqe rišoye (L.7)

del, bit

- huvuddelar

ܦܰܠܩܐ، ܦܰܠܩܶܐ

- ܦܰܠܩܶܐ ܪܝܫܳܝܶܐ

fanera (f.), Pl. fanerat (L.11) tröja ܦܰܢܶܪܰܐ (ܐܬ݂)، ܦܰܢܶܪܰܬ
farṣufo, Pl. farṣufe (L.15) person, individ ܦܰܪܨܘܦܐ، ܦܰܪܨܘܦܶܐ
feqoso (Inf. fqs II) applåderande, klappande ܦܶܩܳܣܐ
femo, Pl. feme (L.7) mun ܦܶܡܐ، ܦܶܡܶܐ
fëlim, Pl. fëlimat (L.9) film ܦܷܠܝܡ، ܦܷܠܝܡܰܬ
fësṭan, Pl. fësṭanat (L.11) klänning ܦܷܣܛܰܢ، ܦܷܣܛܰܢܰܬ

fëtqo, Pl. fëtqe (L.15)

- fëtqo/qart di mëštuṯo (L.16)

biljett

- inbjudningskort

ܦܷܬܩܐ، ܦܷܬܩܶܐ

- ܦܷܬܩܐ ܆ ܩܰܪܛ ܕܝ ܡܷܫܬܘܬ݂ܳܐ

firo, Pl. fire (L.10) frukt ܦܝܪܐ، ܦܝܪܶܐ

foham, fëhmo – fahëm, fahimo

- këbcono fëhmanne inaqla d howina cam ḥḏoḏe (L.3)

att förstå

- jag vill förstå dem när vi är tillsammans

ܦܳܗܰܡ، ܦܷܗܡܐ ܇ ܦܰܗܷܡ، ܦܰܗܝܡܐ

- ܟܐܷܒܥܳܢܐ ܦܷܗܡܰܢܢܶܗ ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕܗܳܘܝܢܰܐ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

foqёcto, foqëcyoṯe (L.13) fyrverkeri ܦܳܩܷܥܬܳܐ، ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܶܐ

foraš, fëršo – frëšle, frëšla (frš I) (L.3)

- kofëršo ste at tëġme daj jule me ḥḏoḏe (L.11)

- bëṯër kofëršalle lag gawne (L.11)

att sortera, att separera, att skilja

- hon separerar också klädsorterna från varandra

- sedan delar hon dem efter färger

ܦܳܪܰܫ، ܦܷܪܫܐ ܇ ܦܪܷܫܠܶܗ، ܦܪܷܫܠܰܗ

- ܟܳܦܷܪܫܐ ܣܬܶܐ ܐܰܬ ܬܷܓ݂ܡܶܐ ܕܰܔ ܔܘܠܶܐ ܡܶܐ ܚܕ݂ܕ݂ܐ

- ܒܷܬ݂ܶܪ ܟܳܦܷܪܫܰܠܠܶܗ ܠܰܓ ܓܰܘܢܶܐ

fotaḥ, fëtḥo – ftëḥle, ftëḥla (ftḥ I) att öppna ܦܳܬܰܚ، ܦܷܬܚܐ ܇ ܦܬܷܚܠܶܗ، ܦܬܷܚܠܰܗ
foṯo, Pl. foṯoṯe (L.7) ansikte ܦܳܬ݂ܐ، ܦܳܬ݂ܳܬ݂ܶܐ

foyaš, fayšo – fayëš, fayišo (fyš I) (L.12)

- fayëš mede? (L.10)

- fëš bë šlomo (L.3)

att förbli, att stanna

- var det något mer?

- hej då (säger personen som går)

ܦܳܝܰܫ، ܦܰܝܫܐ ܇ ܦܰܝܷܫ، ܦܰܝـܝܫܐ

- ܦܰܝܷܫ ܡܶܕܶܐ؟

- ܦܷܫ ܒܷܫܠܳܡܐ

fquḏ! (fqḏ I) (L.10) varsågod! här har du! ܦܩܘܕ݂
friši (s. mëfraš) de skildes ܦܪܝܫܝ

frišo, f. frëšto, Pl. friše

- woliṯo frëšto (L.7)

särskild/särskilt

- en särskild uppgift

ܦܪܝܫܐ، ܦܪܷܫܬܐ، ܦܪܝܫܶܐ

- ܘܳܠܝܬ݂ܐ ܦܪܷܫܬܐ

fsoso, Pl. fsose

- fsoso lu tëcmiro (L.6)

lov, tillstånd

- bygglov, byggtillstånd

ܦܣܳܣܐ، ܦܣܳܣܶܐ

- ܦܣܳܣܐ ܠܘ ܬܷܥܡܝܪܐ

fṣiḥoyo, f. fṣiḥayto, Pl. fṣiḥoye (L.12) (s. mëfṣah) glad, lycklig ܦܨܝܚܳܝܐ، ܦܨܝܚܰܝܬܐ، ܦܨܝܚܳܝܶܐ
fṣiḥuṯo (L.12) glädje, lycka ܦܨܝـܚـܘܬ݂ܐ
ftiḥo, f. ftëḥto, Pl. ftiḥe (L.11) öppen/öppet ܦܬܝܚܐ، ܦܬܷܚܬܐ، ܦܬܝܚܶܐ
ftilo, Pl. ftile (L.12) grönfoder; höboll ܦܬܝܠܐ، ܦܬܝܠܶܐ
fujo, Pl. fuje honungsmelon ܦܘܔܐ، ܦܘܔܶܐ
futbol / esfir reġlo / ṭëbbe (L.15) fotboll ܦܘܬܒܳܠ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܪܶܓ݂ܠܐ ܆ ܛܷܒܒܶܐ

gab (G.11b)

- gab+Suffix: Sg. gabi, gabe, gaba; Pl. gaban oder gabayna, gabayye, gabayxu

vid, bredvid

- vid mig, vid honom, vid henne;
vid oss, vid dem, vid er

ܓܰܒ

- ܓܰܒ: ܓܰܒܝ، ܓܰܒܶܗ، ܓܰܒܰܗ܇

ܓܰܒܰܢ، ܓܰܒܰܝܢܰܐ، ܓܰܒܰܝܝܶܗ، ܓܰܒܰܝܟ݂ܘ

gabo, Pl. gabe

- u gabano (L.11)

sida, riktning, parti

- den här sidan

ܓܰܒܐ، ܓܰܒܶܐ

- ܐܘ ܓܰܒܰܢܐ

galdo, Pl. galde (L.7) hud, skinn, läder ܓܰܠܕܐ، ܓܰܠܕܶܐ
ganṯo, Pl. ganoṯe (L.6) gård, trädgård ܓܰܢܬ݂ܐ، ܓܰܢܳܬ݂ܶܐ
garmo, Pl. garme (L.8,5) ben ܓܰܪܡܐ، ܓܰܪܡܶܐ
gawiro, f. gawërto, Pl. gawire (L.8,2) gift (äktenskap) ܓܰܘܝܪܐ، ܓܰܘܷܪܬܐ، ܓܰܘܝܪܶܐ
gawloco (Inf. gwlc) du lebo (L.14) illamående ܓܰܘܠܳܥܐ ܕܘ ܠܶܒܐ
gawno, Pl. gawne (L.9) färg ܓܰܘܢܐ، ܓܰܘܢܶܐ

gawo, Pl. gawe (L.7)

- gawa (di dukano) (L.11)

mage, inuti

- inuti (butiken)

ܓܰܘܐ، ܓܰܘܶܐ

- ܓܰܘܰܗ ܕܝ ܕܘܟܰܢܐ

gawoyo, f. gawayto, Pl. gawoye (L.7) intern/internt, inre ܓܰܘܳܝܐ، ܓܰܘܰܝܬܐ، ܓܰܘܳܝܶܐ
gawro, Pl. gawre (L.4) man ܓܰܘܪܐ، ܓܰܘܪܶܐ
gḏayto, Pl. gyoṯe (L.12) höna ܓܕ݂ܰܝܬܐ، ܓܝܳܬ݂ܶܐ
gëdšo, Pl. gёdše (L.13) olycka ܓܷܕܫܳܐ، ܓܷܕܫܶܐ
gelo, Pl. gelone (L.12) gräs ܓܶܠܐ، ܓܶܠܳܢܶܐ
gërwo, Pl. gërwe (L.11) strumpa ܓܷܪܘܐ، ܓܷܪܘܶܐ
gole, gulyo – glele, glela (gly I) att avtäcka, att avslöja ܓܳܠܶܐ، ܓܘܠܝܐ ܇ ܓܠܶܠܶܗ، ܓܠܶܠܰܗ
gonaw, gunwo – gnule, gnula (gnw I) att stjäla ܓܳܢܰܘ، ܓܘܢܘܐ ܇ ܓܢܘܠܶܗ، ܓܢܘܠܰܗ
goraš, guršo – grëšle, grëšla (grš I) att dra ܓܳܪܰܫ، ܓܘܪܫܐ ܇ ܓܪܷܫܠܶܗ، ܓܪܷܫܠܰܗ
gowar, gawro – gawër, gawiro (gwr I) (L.16) att gifta sig ܓܳܘܰܪ، ܓܰܘܪܐ ܆ ܓܰܘܷܪ، ܓܰܘܝܪܐ
goyaš, gayšo – gёšle, gёšla (gyš I) att röra ܓܳܝܰܫ، ܓܰܝܫܐ ܇ ܓܷܫܠܶܗ، ܓܷܫܠܰܗ
grošo (Inf. grš I) d admo (L.14) blodprov ܓܪܳܫܐ ܕܐܰܕܡܐ
gudo, Pl. gude (L.15) lag, kör, band, klubb ܓܘܕܐ، ܓܘܕܶܐ

gurno, Pl. gurne

- gurno lu ḥyofo

- gurno lu tešiġo (L.6)

kar, handfat

- badkar

- diskbänk, handfat

ܓܘܪܢܐ، ܓܘܪܢܶܐ

- ܓܘܪܢܐ ܠܘ ܚܝܳܦܐ

- ܓܘܪܢܐ ܠܘ ܬܶܫܝܓ݂ܐ

gušmo, Pl. gušme (L.7) kropp ܓܘܫܡܐ، ܓܘܫܡܶܐ
gušmonoyo, f. gušmonayto, Pl. gušmonoye (L.15) fysisk/fysiskt ܓܘܫܡܳܢܳܝܐ، ܓܘܫܡܳܢܰܝܬܐ، ܓܘܫܡܳܢܳܝܶܐ
gweto (L.8) ost ܓܘܶܬܐ
gyošo (Inf. gyš I) (L.7) vidrörande, rörande ܓܝܳܫܐ

ġalabe (L.3)

- ġalabe kore (L.3)

många, mycket

- ofta, många gånger

ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

- ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܟܳܪܶܐ

ġalṭo, Pl. ġalṭe (L.6) fel, misstag ܓ݂ܰܠܛܐ، ܓ݂ܰܠܛܶܐ
ġamo, Pl. ġame (L.15) bekymmer; synd ܓ݂ܰܡܐ، ܓ݂ܰܡܶܐ

ġer (l.3)

- ġer medone (L.6)

andra, annan/annat

- andra saker

ܓ݂ܶܪ

- ܓ݂ܶܪ ܡܶܕܳܢܶܐ

ġram, Pl. ġrame (L.10) gram ܓ݂ܪܰܡ، ܓ݂ܪܰܡܶܐ

hadomo, Pl. hadome

- hadome baroye

- hadome du gušmo

- hadome gawoye

- ḥa mah hadomani (L.7)

organ, medlem

- externa/yttre organ

- kroppens organ

- interna/inre organ

- ett av dessa organ

ܗܰܕܳܡܐ، ܗܰܕܳܡܶܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܒܰܪܳܝܶܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܕܘ ܓܘܫܡܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܓܰܘܳܝܶܐ

- ܚܰܐ ܡܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ

handbol / esfir iḏo (L.15) handboll ܗܰܢܕܒܳܠ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܐܝܕ݂ܐ

hano, f. haṯe, Pl. hani (G.5b)

- hani wayne? (L.10)

- hano wa (L.10)

den/det här, de här

- är det dem?

- det var det här; det var allt

ܗܰܢܐ، ܗܰܬ݂ܶܐ، ܗܰܢܝ

- ܗܰܢܝ ܘܰܝܢܶܐ؟

- ܗܰܢܐ ܘܰܐ

hanyuṯo! (L.10) smaklig måltid! ܗܰܢܝܘܬ݂ܐ

harke (L.3)

- harke w tamo (L.6)

här

- här och där; runtomkring

ܗܰܪܟܶܐ

- ܗܰܪܟܶܐ ܘܬܰܡܐ

hat (L.4; G.3b, 4b) du, du är (kopula 2.sg.) ܗܰܬ
hatu (L.4; G.3b, 4b) ni, ni är (kopula 2.pl.) ܗܰܬܘ
hawa (f.), Pl. hawat (L.8) luft, väder, vind ܗܰܘܰܐ (ܐܬ)، ܗܰܘܰܬ
hawno (L.15) sinne, psyke ܗܰܘܢܐ
hawnonoyo, f. hawnonayto, Pl. hawnonoye (L.15) mental/mentalt, psykisk/psykiskt ܗܰܘܢܳܢܳܝܐ، ܗܰܘܢܳܢܰܝܬܐ، ܗܰܘܢܳܢܳܝܶܐ
hawo, hayo, hanëk (G.5b) den/det där ܗܰܘܐ، ܗܰܝܐ، ܗܰܢܷܟ
hawxa (L.4) ܗܰܘܟ݂ܰܐ
hedi hedi (L.14) sakta, sakta men säkert ܗܶܕܝ ܗܶܕܝ
heš (L.4) än, fortfarande ܗܶܫ
hënnë (L.6; G.3b) de ܗܷܢܢܶܐ
hërgo, Pl. hërge (L.3) lektion ܗܷܪܓܐ، ܗܷܪܓܶܐ

hiw, hiwo (oby/hwy Ip)  (preterite only, s. mitahwe)

- hiw ele darmone (L.14)

den/det gavs

- han fick mediciner

ܗܝܘ، ܗܝܘܐ

- ܗܝܘ ܐܶܠܶܗ ܕܰܪܡܳܢܶܐ

hiya (L.3; G.3b) hon ܗܝـܝܰܐ
hiye (L.3; G.3b) han ܗܝـܝܶܐ

hiyuṯo (L.4)

- i hiyuṯayḏi (L.3)

identitet, nationalitet

- min identitet

ܗܝـܝܘܬ݂ܐ

- ܐܝ ܗܝـܝܘܬ݂ܰܝܕ݂ܝ

howe, huyo – hawi, hawyo (hwy I)

- ġalabe kore kowe mamlo bayn day yolufe w du malfono (L.3)

- kolozam d howina le ġalabe moro (L.7)

- howe brixo (L.11.6)

- šafiro yo w gëd howe aclax (L.11.6)

- hway moro l ruḥux (L.14)

att bli

- ofta uppstår diskussioner mellan elever och lärare

- vi måste ta hand om den

- grattis

- den är fin och kommer att passa dig.

- ta hand om dig

ܗܳܘܶܐ، ܗܘܝܐ ܇ ܗܰܘܝ، ܗܰܘܝܐ

- ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܘܶܐ ܡܰܡܠܐ ܒܰܝܢ ܕܰܝ ܝܳܠܘܦܶܐ ܘܕܘ ܡܰܠܦܳܢܐ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܕܗܳܘܝܢܰܐ ܠܶܗ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܡܳܪܐ

- ܗܳܘܶܐ ܒܪܝܟ݂ܐ

- ܫܰܦܝܪܐ ܝܐ ܘܓܷܕ ܗܳܘܶܐ ܐܰܥܠܰܟ݂

- ܗܘܰܝ ܡܳܪܐ ܠܪܘܚܘܟ݂

howele, howela – hawile, hawila (hwy I,2)

- hawila nësyono ṭawwo bu zwono (Inf. zwn I) w zebono (Inf. zbn II) (L.11)

- d lo howalxu šuwole ḥrene, gëd cëbrina. (L.12)

att ha

- hon har lång erfarenhet av att köpa och sälja

- om ni inte har ytterligare frågor så ska vi gå in

ܗܳܘܶܠܶܗ، ܗܳܘܶܠܰܗ ܇ ܗܰܘܝܠܶܗ، ܗܰܘܝܠܰܗ

- ܗܰܘܝܠܰܗ ܢܷܣܝܳܢܐ ܛܰܘܘܐ ܒܘ ܙܘܳܢܐ ܘܙܶܒܳܢܐ

- ܕܠܐ ܗܳܘܰܠܟ݂ܘ ܫܘܐܠܶܐ ܚܪܶܢܶܐ، ܓܷܕ ܥܷܒܪܝܢܰܐ

ḥa, f. ḥḏo (L.7)

- ḥa mënne (L.12)

en, ett

- en av dem

ܚܰܐ، ܚܕ݂ܐ

- ܚܰܐ ܡܷܢܢܶܗ

ḥaḏiro, f. haḏërto, Pl. haḏire (L.10) redo, närvarande, beredd, klar/klart ܚܰܕ݂ܝܪܐ، ܚܰܕ݂ܷܪܬܐ، ܚܰܕ݂ܝܪܶܐ
ḥalwo (L.10) mjölk ܚܰܠܘܐ
ḥalyo, f. ḥliṯo, Pl. ḥalye (L.11) vacker/vackert, söt/sött, fin/fint ܚܰܠܝܐ، ܚܠܝܬ݂ܐ، ܚܰܠܝܶܐ
ḥalyuṯo (L.16) sötsaker ܚܰܠܝܘܬ݂ܐ
ḥamro, Pl. ḥamrone (L.10) vin ܚܰܡܪܐ، ܚܰܡܪܳܢܶܐ

ḥamšo, f. ḥammëš (L.7)

- hamšacsar (L.3)

fem

- femton

ܚܰܡܫܐ، ܚܰܡܡܷܫ

- ܚܰܡܫܰܥܣܰܪ

ḥapṯo, Pl. ḥappoṯe (L.14) tablett, korn ܚܰܦ݁ܬ݂ܐ، ܚܰܦ݁ܦ݁ܳܬ݂ܶܐ
ḥaqlo (f.), Pl. ḥaqloṯe (L.12) fält ܚܰܩܠܐ (ܐܬ݂)، ܚܰܩܠܳܬ݂ܶܐ

ḥaroyo, f. ḥarayto, Pl. ḥaroye (L.6)

- bi ḥarayto (L.6)

- i ḥarayto di šabṯo (L.16)

sist/sista, slutligen

- till slut, slutligen

- veckoslutet, helgen

ܚܰܪܳܝܐ، ܚܰܪܰܝܬܐ، ܚܰܪܳܝܶܐ

- ܒܝ ܚܰܪܰܝܬܐ

- ܚܰܪܰܝܬܐ ܕܝ ܫܰܒܬ݂ܐ

ḥaṯo, f. ḥaṯto, Pl. ḥaṯe (L.6) ny/nytt ܚܰܬ݂ܐ، ܚܰܬ݂ܬܐ، ܚܰܬ݂ܶܐ
ḥawro, f. ḥwarṯo, pl.m. ḥawrone (L.3) pl.f. ḥwaryoṯe (L.11) vän ܚܰܘܪܐ، ܚܘܰܪܬ݂ܐ، ܚܰܘܪܳܢܶܐ، ܚܘܰܪܝܳܬ݂ܶܐ
ḥawruṯo (L.15) vänskap ܚܰܘܪܘܬ݂ܐ

ḥaye (L.4)

- baḥ ḥaye (L.15)

liv (pl.)

- i livet; aldrig i livet

ܚܰܝܶܐ

- ܒܰܚ ܚܰܝܶܐ

ḥaylo, Pl. ḥayle (L.7)

- b ḥaylo (L.15)

kraft, styrka, hälsa

- vid god hälsa

ܚܰܝܠܐ، ܚܰܝܠܶܐ

- ܒܚܰܝܠܐ

ḥaywan, Pl. ḥayewën, ḥaywanat, ḥaywane (L.12) djur ܚܰܝܘܰܢ، ܚܰܝܶܘܷܢ، ܚܰܝܘܰܢܰܬ، ܚܰܝܘܰܢܶܐ

ḥḏoḏe

- cam ḥḏoḏe (L.3)

- lë ḥḏoḏe (L.3)

varandra

- tillsammans; med varandra; ihop

- för varandra; ömsesidigt

ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

- ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

- ܠܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

ḥeḏër (L.12)

- ḥeḏër+Suffix: Sg.: ḥeḏore, ḥeḏora; Pl. ḥeḏorayye, ḥeḏorayxu

runt; omkring; ungefär; cirka

- (någon/något): runt honom, runt henne, runt den/det; runt dem, runt er

ܚܶܕ݂ܷܪ

- ܚܶܕ݂ܷܪ :ܚܶܕ݂ܳܪܶܗ، ܚܶܕ݂ܳܪܰܗ܇ ܚܶܕ݂ܳܪܰܝܝܶܗ، ܚܶܕ݂ܳܪܰܝܟ݂ܘ

ḥeḏoro (Inf. ḥḏr II) (L.13) förberedande ܚܶܕ݂ܳܪܐ
ḥёḏriye, ḥëḏriyat (L.13) förberedelse ܚܷܕ݂ܪܝܝܶܐ، ܚܷܕ݂ܪܝـܝܰܬ
ḥeloyo (L.8) tidigt (på morgonen) ܚܶܠܳܝܐ
ḥëmṣo (f.), Pl. ḥëmṣe (L.10) kikärta ܚܷܡܨܐ (ܐܬ݂)، ܚܷܡܨܶܐ
ḥëmto (L.14) frossa, hög feber ܚܷܡܬܐ
ḥëšloṯe (L.11) smycken ܚܷܫܠܳܬ݂ܶܐ
ḥfiṭuṯo, Pl. ḥfiṭwoṯe (L.15) aktivitet ܚܦܝܛܘܬ݂ܐ، ܚܦܝܛܘܳܬ݂ܶܐ
ḥiṣo, f. ḥëṣto, Pl. ḥiṣe (L.15) stark/starkt ܚܝܨܐ، ܚܷܨܬܐ، ܚܝܨܶܐ
ḥiṣuṯo d gušmo (L.15) kroppsbyggning ܚܝܨܘܬ݂ܐ ܕܓܘܫܡܐ
ḥmoro, f. ḥmarto, Pl. ḥmore (L.12) åsna ܚܡܳܪܐ، ܚܡܰܪܬܐ، ܚܡܳܪܶܐ
ḥolaq, ḥёlqo – ḥlëqle, ḥlëqla (ḥlq I) (G.13) att raka, att klippa hår ܚܳܠܰܩ، ܚܷܠܩܐ ܇ ܚܠܷܩܠܶܗ، ܚܠܷܩܠܰܗ

ḥolaw, ḥëlwo

- ḥlule, ḥlula - bu yawmo tarte kore koḥëlwina at tawroṯe (L.12)

att mjölka

- två gånger om dagen mjölkar vi korna

ܚܳܠܰܘ، ܚܷܠܘܐ ܇ ܚܠܘܠܶܗ، ܚܠܘܠܰܗ

- ܒܘ ܝܰܘܡܐ ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܚܷܠܘܝܢܰܐ ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ

ḥolo, Pl. ḥolone (L.4) morbror ܚܳܠܐ، ܚܳܠܳܢܶܐ
ḥoṯo, Pl. ḥoṯoṯe (L.4) syster ܚܳܬ݂ܐ، ܚܳܬ݂ܳܬ݂ܶܐ

ḥoyar, ḥayro – hërle, hërla (ḥyr I)

- I Saro koḥayro ṭawwo cal u ṭukoso d gawa di dukano (L.11)

- ḥayrina bu gabo ḥreno (L.11.6)

att titta

- Saro ägnar stor uppmärksamhet åt ordningen i butiken

- låt oss titta på den andra sidan

ܚܳܝܰܪ، ܚܰܝܪܐ ܇ ܚܷܪܠܶܗ، ܚܷܪܠܰܗ

- ܐܝ ܣܰܪܐ ܟܳܚܰܝܪܐ ܛܰܘܘܐ ܥܠ ܐܘ ܛܘܟܳܣܐ ܕܓܰܘܰܗ ܕܝ ܕܘܟܰܢܐ

- ܚܰܝܪܝܢܰܐ ܒܘ ܓܰܒܐ ܚܪܶܢܐ

ḥoze, hëzyo – hzele, hzela (ḥzy I)

- harke laltaḥ koḥozitu gušmo dë zcuro (L.7)

- aydarbo ḥzalxu i mazracto? (L.12)

att se

- här nedan ser ni kroppen av ett barn

- vad tyckte ni om gården? (bokst. hur såg ni gården?)

ܚܳܙܶܐ، ܚܷܙܝܐ ܇ ܚܙܶܠܶܗ، ܚܙܶܠܰܗ

- ܗܰܪܟܶܐ ܠܰܠܬܰܚ ܟܳܚܳܙܝܬܘ ܓܘܫܡܐ ܕܷܙܥܘܪܐ

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܚܙܰܠܟ݂ܘ ܐܝ ܡܰܙܪܰܥܬܐ

ḥreno, f. ḥreto, Pl. ḥrene (L.10) annan/annat ܚܪܶܢܐ، ܚܪܶܬܐ، ܚܪܶܢܶܐ
ḥšamto (L.8) kvällsmat, kvällsmåltid ܚܫܰܡܬܐ
ḥšawto (L.3) räkning ܚܫܰܘܬܐ
ḥšowo, Pl. ḥšowe (L.10) nota, räkning ܚܫܳܘܐ، ܚܫܳܘܶܐ
ḥubo (f.) (L.16) kärlek ܚܘܒܐ
ḥuḏro, Pl. ḥuḏre (L.15) förening, klubb ܚܘܕ݂ܪܐ، ܚܘܕ݂ܪܶܐ
ḥulmono (L.7) hälsa ܚܘܠܡܳܢܐ
ḥulto, Pl. hultoṯe (L.4) moster ܚܘܠܬܐ، ܚܘܠܬܳܬ݂ܶܐ
ḥušabo, Pl. ḥušabe (L.9) söndag ܚܘܫܰܒܐ، ܚܘܫܰܒܶܐ
ḥwarṯo, Pl. ḥwaryoṯe (L.11) väninna ܚܘܰܪܬ݂ܐ، ܚܘܰܪܝܳܬ݂ܶܐ
ḥzirën (L.9) juni ܚܙܝܪܷܢ
ḥziro, Pl. ḥzire (L.12) gris ܚܙܝܪܐ، ܚܙܝܪܶܐ
ḥzoyo (Inf. ḥzy I) (L.7) syn, seende ܚܙܳܝܐ
iḏa (L.8) om, ifall ܐܝܕ݂ܰܐ
iḏo (f.), Pl. iḏoṯe, iḏe (L.7) hand ܐܝܕ݂ܐ (ܐܬ݂)، ܐܝܕ݂ܳܬ݂ܶܐ، ܐܝܕ݂ܶܐ
ilën (L.9) september ܐܝܠܷܢ
ilono, Pl. ilone (L.12) träd ܐܝܠܳܢܐ، ܐܝܠܳܢܶܐ

inaqla (L.3)

- inaqlayo (L.11)

när

- då, vid den tidpunkten, i så fall

ܐܝܢܰܩܠܰܐ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ

iqarṯo, Pl. iqroṯe, iqaryoṯe

- i iqarṯaṯe (L.4)

familj

- denna familj

ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ، ܐܝܩܪܳܬ݂ܶܐ، ܐܝܩܰܪܝܳܬ݂ܶܐ

- ܐܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܰܬ݂ܶܐ

itowo (Inf. ytw I) (L.12)

- u itowayḏan (L.12)

boende; sittande

- vårt boende

ܐܝܬܳܘܐ

- ܐܘ ܐܝܬܳܘܰܝܕ݂ܰܢ

iyyar (L.9) maj ܐܝـܝܰܪ
jëddo, Pl. jëddone (L.4) farfar, morfar ܔܷܕܕܐ، ܔܷܕܕܳܢܶܐ
jiran, Pl. jirane (L.8) granne ܔܝܪܰܢ، ܔܝܪܰܢܶܐ

jore, jëryo – jari, jaryo (jry I)

- kojore gёdše mu byoṭo daf foqёcyoṯe? (L.13.6)

att hända

- sker det olyckor till följd av sprängning av fyrverkerierna?

ܔܳܪܶܐ، ܔܷܪܝܐ ܆ ܔܰܪܝ، ܔܰܪܝܐ

- ܟܳܔܳܪܶܐ ܓܷܕܫܶܐ ܡܘ ܒܝܳܛܐ ܕܰܦ ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܶܐ؟

julo, Pl. jule (L.4)

- jule taḥtoye (L.11)

kläder

- underkläder

ܔܘܠܐ، ܔܘܠܶܐ

- ܔܘܠܶܐ ܬܰܚܬܳܝܶܐ

kafo d warde (L.16) blombukett ܟܰܦܐ ܕܘܰܪܕܶܐ
kaġat, kaġatat, kaġate (L.6) papper, tapet ܟܰܓ݂ܰܬ، ܟܰܓ݂ܰܬܰܬ، ܟܰܓ݂ܰܬܶܐ
kalbo, Pl. kalbe (L.12) hund ܟܰܠܒܐ، ܟܰܠܒܶܐ
kale, kala (L.14) här är han, här är hon, här är den/det ܟܰܠܶܗ، ܟܰܠܰܗ
kamudo (L.11) djup/djupt, mörk/mörkt ܟܰܡܘܕܐ
karmo, Pl. karme (L.12) vingård, vinodling ܟܰܪܡܐ، ܟܰܪܡܶܐ
karyo, f. kriṯo, Pl. karye (L.6) kort ܟܰܪܝܐ، ܟܪܝܬ݂ܐ، ܟܰܪܝܶܐ
kašo (L.15) hockey ܟܰܫܐ
katfo (f.), Pl. katfoṯe (L.7) axel ܟܰܬܦܐ (ܐܬ݂)، ܟܰܬܦܳܬ݂ܶܐ
kayiwo, f. kayuto, Pl. kayiwe (L.7) sjuk/sjukt ܟܰܝـܝܘܐ، ܟܰܝܘܬܐ، ܟܰܝـܝـܘܶܐ
kefo (f.), Pl. kefe (L.6) sten ܟܶܦܐ (ܐܬ݂)، ܟܶܦܶܐ

kewo, Pl. kewe (L.7)

- kewo du gawo (L.14)

- kewo du ḥaṣo (L.14)

- kewo du lebo (L.14)

sjukdom, smärta, besvär

- magbesvär

- ryggbesvär

- hjärtbesvär

ܟܶܘܐ، ܟܶܘܶܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܓܰܘܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܚܰܨܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܠܶܒܐ

këlyono

- layt këlyono (L.13)

problem, besvär, hinder

- det finns inget problem, det är inget besvär

ܟܷܠܝܳܢܐ

- ܠܰܝܬ ܟܷܠܝܳܢܐ

këre (f.), Pl. kërat (L.6) hyra ܟܷܪܶܐ (ܐܬ݂)، ܟܷܪܰܬ

kët+ pret. suf. (G.9b)

- mën woliṯo këtla i skale? (L.7.4)

- kmo yolufe këtxu bu sëdro? (L.3.5)

att ha

- vilken uppgift har skelettet?

- hur många elever har ni i klassen?

ܟܷܬ

- ܡܷܢ ܘܳܠܝܬ݂ܐ ܟܷܬܠܰܗ ܐܝ ܣܟܰܠܶܐ؟

- ܟܡܐ ܝܳܠܘܦܶܐ ܟܷܬܟ݂ܘ ܒܘ ܣܷܕܪܐ؟

kët + Kopula als Suffix (G.9c; G.12a)

- cal d këtyo u lišonayḏi (L.3)

- cal i ṭëbliṯo … këtwa iqarṯo Holandayto (L.12)

att vara; att finnas

- för att det är mitt språk

- vid bordet … fanns en nederländsk familj

ܟܷܬ

- ܥܰܠ ܕܟܷܬܝܐ ܐܘ ܠܝܫܳܢܰܝܕܝ

- ܥܰܠ  ܐܝ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ ... ܟܷܬܘܰܐ ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ ܗܳܠܰܢܕܰܝܬܐ

kibe (3.m.Sg.), kiba (3.f.Sg.); Pl. këppe 

- i šato kiba tlëṯmo w ḥamšo w ëšti yawme (L.9)

- kibux obat lan u ḥšowo? (L.10.3)

kan, består av

- året har 365 dagar

- kan du ge oss notan?

ܟܝܒܶܗ، ܟܝܒܰܗ܇ ܟܷܦ݁ܦ݁ܶܗ

- ܐܝ ܫܰܬܐ ܟܝܒܰܗ ܬܠܷܬ݂ܡܐ ܘܚܰܡܫܐ ܘܐܷܫܬܝ ܝܰܘܡܶܐ

- ܟܝܒܘܟ݂ ܐܳܒܰܬ ܠܰܢ ܐܘ ܚܫܳܘܐ؟

kilo, Pl. kilowat

- kilo w falge (L.10)

kilo

- ett och ett halvt kilo

ܟܝܠܐ، ܟܝܠܳܘܰܬ

- ܟܝܠܐ ܘܦܰܠܓܶܗ

kiso, Pl. kise (L.8) påse, ficka ܟܝܣܐ، ܟܝܣܶܐ
kit ~ kito (G.7a) den/det finns ܟܝܬ ~ ܟܝܬܐ
kmo? (L.3) hur många? ܟܡܐ؟
knošo (Inf. knš I) (L.13) dammsugning, sopning ܟܢܳܫܐ
kole, kulyo – kali, kalyo (kly I) att stanna ܟܳܠܶܐ، ܟܘܠܝܐ ܇ ܟܰܠܝ، ܟܰܠܝܐ
komo, f. këmto, Pl. kome svart ܟܳܡܐ، ܟܷܡܬܐ، ܟܳܡܶܐ

konaš, kënšo – knëšle, knëšla

- kokënšina as sṭabile (L.12)

att sopa

- vi sopar stallen

ܟܳܢܰܫ، ܟܷܢܫܐ ܇ ܟܢܷܫܠܶܗ، ܟܢܷܫܠܰܗ

- ܟܳܟܷܢܫܝܢܰܐ ܐܰܣ ܣـܛܰܒܝܠܶܐ

konun ḥaroyo (L.9) januari ܟܳܢܘܢ ܚܰܪܳܝܐ
konun qamoyo (L.9) december ܟܳܢܘܢ ܩܰܡܳܝܐ

korax, kurxo – karëx, karixo (krx I)

- mawxa ayko d kowën kokurxi cal ḥḏoḏe (L.3)

att leta, att söka, att gå runt

- därför söker de upp varandra, oavsett var de bor

ܟܳܪܰܟ݂، ܟܘܪܟ݂ܐ ܇ ܟܰܪܷܟ݂، ܟܪܷܟ݂ܠܰܗ

- ܡܰܘܟ݂ܰܐ ܐܰܝܟܐ ܕܟܳܘܷܢ ܟܳܟܘܪܟ݂ܝ ܥܰܠ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ ܟܘܪܟ݂ܝܢܰܐ

kore, kuryo – kari, karyo att bli kortare ܟܳܪܶܐ، ܟܘܪܝܐ ܇ ܟܰܪܝ، ܟܰܪܝܐ

kore

- tarte kore koḥëlwina at tawroṯe (L.12)

gånger

- två gånger mjölkar vi korna

ܟܳܪܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܚܷܠܘܝܢܰܐ ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ

koso, Pl. kose (L.8)

- koso d ḥamro (L.10)

glas, kopp

- ett glas vin

ܟܳܣܐ، ܟܳܣܶܐ

- ܟܳܣܐ ܕܚܰܡܪܐ

koṯaw, këṯwo – kṯule, kṯula  (kṯw I) (L.3) att skriva ܟܳܬ݂ܰܘ، ܟܷܬ݂ܘܐ ܇ ܟܬ݂ܘܠܶܗ، ܟܬ݂ܘܠܰܗ
kṯawto (L.3) skrift, text; skrivning ܟܬ݂ܰܘܬܐ

koyaw, kaywo – kayu, kayiwo (kyw I,1)

- u rišo dlo koyaw, lo kolozam le šušefo (L.7.6)

att värka, att göra ont

- om huvudet inte värker, behöver det inte bandage

ܟܳܝܰܘ، ܟܰܝܘܐ ܇ ܟܰܝܘ، ܟܰܝܝܘܐ

- ܐܘ ܪܝܫܐ ܕܠܐ ܟܳܝܰܘ، ܠܐ ܟܳܠܳܙܰܡܠܶܗ ܫܘܫܶܦܐ

koyawle, koyawla – kayule, kayula (kyw I,2) att ha ont, att bli sjuk ܟܳܝܰܘܠܶܗ، ܟܳܝܰܘܠܰܗ ܇ ܟܰܝܘܠܶܗ، ܟܰܝܘܠܰܗ
krawa, Pl. krawat (L.11) slips ܟܪܰܘܰܐ، ܟܪܰܘܰܬ
kṯowo, Pl. kṯowe (L.3) bok ܟܬ݂ܳܘܐ، ܟܬ݂ܳܘܶܐ
kuḥlo (L.16) kajal; smink ܟܘܚܠܐ

kul (L.4)

- kul mede (L.6)

- kulle (L.10)

varje

- allt; varje sak

- alla

ܟܘܠ

- ܟܘܠ ܡܶܕܶܐ

- ܟܘܠܠܶܗ

kuliṯo, Pl. kulyoṯe (L.14) njure ܟܘܠܝܬ݂ܐ، ܟܘܠܝܳܬ݂ܶܐ
kursi (m.), Pl. kursiyat (L.8) stol ܟܘܪܣܝ، ܟܘܪܣܝܝܰܬ
kušoro, Pl. kušore (L.12) framgång, lycka till ܟܘܫܳܪܐ، ܟܘܫܳܪܶܐ
kutle (L.10) kutle (finbulgurs piroger med köttfärsfyllning (en sorts kroppkakor)) ܟܘܬܠܶܐ

l…(G.11b.2)

- l+Suffix: Sg. eli, ele, ela; Pl. alle, alxu

till, för

- för/till mig, för/till honom, för/till henne, för/till den/det; för/till dem, för/till er

ܠ

- ܠ :ܐܶܠܝ، ܐܶܠܶܗ، ܐܶܠܰܗ܇ ܐܰܠܠܶܗ، ܐܰܠܟ݂ܘ

laf (L.8) fram till, mot, vid, runt (klockan) ܠܰܦ
laḥayto, Pl. laḥoyoṯe (L.3) suddgummi ܠܰܚܰܝܬܐ، ܠܰܚܳܝܳܬܼܶܐ
laltaḥ (L.7) nedan, ner ܠܰܠܬܰܚ
lalyo, Pl. lalye (L.8) natt ܠܰܠܝܐ، ܠܰܠܝܶܐ
lan vi (objektsuffix 1.pl.) ܠܰܢ
larwal (L.7) utsidan, utanpå, utomhus, ute ܠܰܪܘܰܠ

lašan (L.4)

- lašan+Suffix: Sg. lašani, lašane, lašana; Pl. lašanayye, lašanayxu

- lašan d-

- an nacime ste lašan d lo ṭocën ḥḏoḏe komëjġoli cam ḥḏoḏe (L.4)

för, i syfte, så att

- för mig, för honom, för henne, för den/det; för dem, för er

- för att; i syfte att; så att

- även barnen talar med varandra så att de inte glömmer varandra.

ܠܰܫܰܢ

- ܠܰܫܰܢ :ܠܰܫܰܢܝ، ܠܰܫܰܢܶܗ، ܠܰܫܰܢܰܗ܇ ܠܰܫܰܢܰܝܝܶܗ، ܠܰܫܰܢܰܝܟ݂ܘ

- ܠܰܫܰܢ ܕ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܣܬܶܐ ܠܰܫܰܢ ܕܠܐ ܛܳܥܷܢ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ ܟܳܡܷܔܓ݂ܳܠܝ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

lat+ Präteritumsuffix (G.9b.2)

- latli, latte

- latli mede lë syomo (L.8)

- latte makinat modern (L.12)

att inte ha

- jag har inte, de har inte

-  jag har inget att göra

-  de har inte moderna maskiner.

ܠܰܬ

- ܠܰܬܠܝ، ܠܰܬܬܶܐ

- ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

- ܠܰܬܬܶܐ ܡܰܟܝܢܰܬ ܡܳܕܶܪܢ

lat+ mit Kopula als Suffix

-  latne dawore modern (L.12)

- latyo i namrayḏi (L.11.6)

att inte vara

- de är inte moderna bönder.

- det är inte min storlek

ܠܰܬ

- ܠܰܬܢܶܐ ܕܰܘܳܪܶܐ ܡܳܕܶܪܢ

- ܠܰܬܝܐ ܐܝ ܢܰܡܪܰܝܕ݂ܝ

law (L.4) inte, inte längre ܠܰܘ
lawġël (L.6) insidan, inuti, inomhus, inne ܠܰܘܓ݂ܷܠ
layko? (L.10) vart? ܠܐܰܝܟܐ؟
layt ~ layto (G.7a) finns inte ܠܰܝܬ ~ ܠܰܝܬܐ
lazqa, Pl. lazqat (L.14) plåster ܠܰܙܩܰܐ، ܠܰܙܩܰܬ

lebo, Pl. lebe

- leba (L.11)

- lebo twiroyo (L.14)

hjärta

- hennes hjärta

- brustet hjärta, ledset

ܠܶܒܐ، ܠܶܒܶܐ

- ܠܶܒܰܗ

- ܠܶܒܐ ܬܘܝܪܳܝܐ

lišono, Pl. lišone (L.4)

- u lišonayḏi

- dawro du lišono (L.3)

språk; tunga

- mitt språk

- språkkurs

ܠܝܫܳܢܐ، ܠܝܫܳܢܶܐ

- ܐܘ ܠܝܫܳܢܱܝܕ݂ܝ

- ܕܰܘܪܐ ܕܘ ܠܝܫܳܢܐ

lmën? (L.11) för vad? varför? ܠܡܷܢ؟

lo

-  at tawroṯe lo kobën ḥalwo ġalabe (L.12)

- qamayto lo aḏëcce (L.3)

-  hano u fësṭan semoqo šafiro yo!

- lo barṯi (L.11)

nej, inte

- korna ger inte mycket mjölk

- !  

ܠܐ

- ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ ܠܐ ܟܳܒܷܢ ܚܰܠܘܐ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

- ܩܰܡܰܝܬܐ ܠܐ ܐܰܕ݂ܷܥܥܶܗ

- ܗܰܢܐ ܐܘ ܦܷܣܛܰܢ ܣܶܡܳܩܐ ܫܰܦܝܪܐ ܝܐ

- ܠܐ ܒܰܪܬ݂ܝ

locas, lëcso – lcësle, lcësla (lcs I) att tugga ܠܳܥܰܣ، ܠܷܥܣܐ ܇ ܠܥܷܣܠܶܗ، ܠܥܷܣܠܰܗ

loqe, lëqyo – laqi, laqyo (lqy I) (L.12)

- laqën b

- ayko laqën u Aday w u Peter bë ḥḏoḏe? (L.12.3)

att möta, att träffa

- de träffade; de mötte

- var träffade Aday och Peter varandra?

ܠܳܩܶܗ، ܠܷܩܝܐ ܇ ܠܰܩܝ، ܠܰܩܝܐ

- ܠܰܩܷܢ ܒـ

- ܐܰܝܟܐ ܠܰܩܷܢ ܐܘ ܐܰܕܰܝ ܘܐܘ ܦ݁ܶܬܷܪ ܒܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ؟

lowaš, lawšo – lwëšle, lwëšla (lwš I) (L.11) att klä sig ܠܳܘܰܫ، ܠܰܘܫܐ ܇ ܠܘܷܫܠܶܗ، ܠܘܷܫܠܰܗ

lozam, lëzmo – lazëm, lazimo (lzm I) 

- hano wa u mede d lozamwa (L.10)

- lo kolozam d cawdi (L.8)
- kolozam mḥaḏrono i ḥšamto (L.8)

att behöva, att vara nödvändig; måste

- det här var det som behövdes

- de behöver inte arbeta

- jag måste förbereda kvällsmåltiden

ܠܳܙܰܡ

- ܗܰܢܳܘܰܐ ܐܘ ܡܶܕܶܐ ܕܠܳܙܰܡܘܰܐ

- ܠܐ ܟܳܠܳܙܰܡ ܕܥܰܘܕܝ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܚܰܕ݂ܪܳܢܐ ܐܝ ܚܫܰܡܬܐ

lqayto (L.16) möte, träff ܠܩܰܝܬܐ

luḥo (f.), Pl. luḥe (L.3)

- luḥo d ḥeḏoro (L.16)

- luḥo dё zmine  (L.16)

lista, tavla

- lista på förberedelser; att-göra lista

- gästlista

ܠܘܚܐ (ܐܬ݂)، ܠܘܚܶܐ

- ܠܘܚܐ ܕܚܶܕ݂ܳܪܳܐ

- ܠܘܚܐ ܕܷܙܡܝܢܶܐ

lux dig (objektsuffix, 2.m.sg.) ܠܘܟ݂
luzo, Pl. luze (L.10) mandel ܠܘܙܐ، ܠܘܙܶܐ
lwošo (Inf. lwš I) (L.7) påklädnad; klädsel ܠܘܳܫܐ
lxu er (objektsuffix, 2.pl.) ܠܟ݂ܘ

m, me (G.11b.1)

- m+article: mu, mi, ma

från, av (preposition)

- från honom, från henne; från den/det; från de/dem

ܡـ، ܡܶܐ

- ܡܘ، ܡܝ، ܡܰـ

ma …? (L.11) (frågande) ܡܰܐ …؟
macbar, macabro – macbarle, macbarla (cbr III) (L.7) att ta in, att släppa in ܡܰܥܒܰܪ، ܡܰܥܰܒܪܐ ܇ ܡܰܥܒܰܪܠܶܗ، ܡܰܥܒܰܪܠܰܗ
macëbḏonuṯo (L.15) påverkan ܡܰܥܷܒܕ݂ܳܢܘܬ݂ܐ

maclaf, macalfo – maclafle, maclafla
(clf III)

- komacalfina u sawal (L.12)

att mata, att fodra

- vi fodrar djuren

ܡܰܥܠܰܦ، ܡܰܥܰܠܦܐ ܇ ܡܰܥܠܰܦܠܶܗ، ܡܰܥܠܰܦܠܰܗ

- ܟܳܡܰܥܰܠܦܝܢܰܐ ܐܘ ܣܰܘܰܠ

macmar, macamro – macmarle, macmarla (cmr III)

- i Saro w u Aday mšaralle d kurxi cal arco d macamri (L.6)

att bygga

- Saro och Aday har börjat leta efter en tomt att bygga på

ܡܰܥܡܰܪ، ܡܰܥܰܡܪܐ ܇ ܡܰܥܡܰܪܠܶܗ، ܡܰܥܡܰܪܠܰܗ

- ܐܝ ܣܰܪܐ ܘܐܘ ܐܰܕܰܝ ܡܫܰܪܰܠܠܶܗ ܕܟܘܪܟ݂ܝ ܥܰܠ  ܐܰܪܥܐ ܕܡܰܥܰܡܪܝ

macre, macro – macrele, macrela (cry III) (L.8) att äta lunch ܡܰܥܪܶܗ، ܡܰܥܪܐ ܇ ܡܰܥܪܶܠܶܗ، ܡܰܥܪܶܠܰܗ
madcar, madacro – madcarle, madcarla
(dcr III) (L.6)
att svara; att återlämna, att hämta tillbaka ܡܰܕܥܰܪ، ܡܰܕܰܥܪܐ ܇ ܡܰܕܥܰܪܠܶܗ، ܡܰܕܥܰܪܠܰܗ
madrašto, Pl. madëršoṯe (L.4) skola ܡܰܕܪܰܫܬܐ، ܡܰܕܷܪܫܳܬ݂ܶܐ

mafaṣḥono, f. mafaṣḥoniṯo, Pl. mafaṣḥone

- latyo ṭebo mafaṣḥono (L.14)

glädjande

- det är inte en glädjande nyhet

ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ، ܡܰܦܰܨܚܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܰܦܰܨܚܳܢܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܛܶܒܐ ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ

magon / balaš gratis ܡܰܓܳܢ ܆ ܒܰܠܰܫ
magraš, magaršo – magrašle, magrašla
(grš III) (G.14)
att dra med sig ܡܰܓܪܰܫ، ܡܰܓܰܪܫܐ ܇ ܡܰܓܪܰܫܠܶܗ، ܡܰܓܪܰܫܠܰܗ

maḥat, maḥto – maḥatle, maḥatla
(ḥyt III < ḥtt III)
- am medone nacime komaḥtalle bas sale (L.11)

- komaḥto bolo cal ag
gawne d këzzën cam ḥḏoḏe (L.11)

att lägga, att placera

- de mindre sakerna lägger hon i korgarna

- hon ser till att färgerna passar ihop

ܡܰܚܰܬ، ܡܰܚܬܐ ܇ ܡܰܚܰܬܠܶܗ، ܡܰܚܰܬܠܰܗ

- ܐܰܡ ܡܶܕܳܢܶܐ ܢܰܥܝܡܶܐ ܟܳܡܰܚܬܰܠܠܶܗ ܒܰܣ ܣܰܠܶܐ

- ܟܳܡܰܚܬܐ ܒܳܠܐ ܥܰܠ  ܐܰܓ
ܓܰܘܢܶܐ ܕܟܐܷܙܙܷܢ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

maḥës, maḥiso –maḥësle, maḥësla (ḥys III > ḥss)

- komaḥësno b ruḥi (L.14)

att vakna, att känna

- jag känner mig

ܡܰܚܷܤ، ܡܰܚܝܣܐ ܆ ܡܰܚܷܣܠܶܗ، ܡܰܚܷܣܠܰܗ

- ܟܳܡܰܚܷܣܢܐ ܒܪܘܚܝ

maḥke, maḥëkyo –maḥkele, maḥkela
(ḥky III) (L.3)
att berätta ܡܰܚܟܶܗ، ܡܰܚܟܐ ܇ ܡܰܚܟܶܠܶܗ، ܡܰܚܟܶܠܰܗ

maḥwe, maḥwo – maḥwele, maḥwela
(ḥwy III) (L.6)

- cal u surgoḏo komaḥwën ay yarḥe (L.9)

- maḥwele u plan alle w šrëḥle u mede dë ršëmle (L.6)

att visa, att se ut, att verka

- i kalendern visas månaderna

- han visade dem planen och förklarade för dem vad han hade ritat

ܡܰܚܘܶܐ، ܡܰܚܘܐ ܇ ܡܰܚܘܶܠܶܗ، ܡܰܚܘܶܠܰܗ

- ܥܰܠ  ܐܘ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܟܳܡܰܚܘܷܢ ܐܰܝ ܝܰܪܚܶܐ 

- ܡܰܚܘܶܠܶܗ ܐܘ ܦ݁ܠܰܢ ܐܰܠܠܶܗ ܘܫܪܷܚܠܶܗ ܐܘ ܡܶܕܶܐ ܕܷܪܫܷܡܠܶܗ

makëfyono, f. makëfyoniṯo, makëfyone (L.16) tillräcklig/tillräckligt ܡܰܟܷܦܝܳܢܐ، ܡܰܟܷܦܝܳܢܝܬ݂ܳܐ، ܡܰܟܷܦܝܳܢܶܐ
makina, Pl. makinat (L.12) maskin ܡܰܟܝܢܰܐ، ܡܰܟܝܢܰܬ

makrax, makarxo – makraxle, makraxla
(krx III)

- makrax u cebugro cal aṣ ṣërtoṯe!

att flytta runt, att visa runt, att guida

- flytta runt muspekaren på bilderna!

ܡܰܟܪܰܟ݂، ܡܰܟܰܪܟ݂ܐ ܇ ܡܰܟܪܰܟ݂ܠܶܗ، ܡܰܟܪܰܟ݂ܠܰܗ

- ܡܰܟܪܰܟ݂ ܐܘ ܥܶܒܘܓܪܐ ܥܰܠ ܐܰܨ ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ

makre, makaryo – makrele, makrela
(kry III)
att förkorta, att minska (tid) ܡܰܟܪܶܐ، ܡܰܟܰܪܝܐ ܇ ܡܰܟܪܶܠܶܗ، ܡܰܟܪܶܠܰܗ
makṯaw, makaṯwo – makṯawle, makṯawla (kṯw III) att skriva in, att registrera ܡܰܟܬ݂ܰܘ، ܡܰܟܰܬ݂ܘܐ ܇ ܡܰܟܬ݂ܰܘܠܶܗ، ܡܰܟܬ݂ܰܘܠܰܗ

malëq, maliqo – malëqle, malëqla (lyq III) (L.9)

- … ṣërtoṯe, d komaliqi lu zabno di šato

att passa

- ... bilder som passar årstiderna

ܡܰܠܷܩ، ܡܰܠܝܩܐ ܇ ܡܰܠܷܩܠܶܗ، ܡܰܠܷܩܠܰܗ

- ... ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ ܕܟܳܡܰܠܝܩܝ ܠܘ ܙܰܒܢܐ ܕܝ ܫܰܬܐ

malax, malxo – malaxle, malaxla (hlx III) (L.7) s. mhalax

- lašan i dukano malxo ṭawwo i Saro kocawdo me kule leba

att gå

- för att butiken ska gå bra arbetar Saro hårt (bokst. helhjärtat)

ܡܰܠܰܟ݂، ܡܰܠܟ݂ܐ ܇ ܡܰܠܰܟ݂ܠܶܗ، ܡܰܠܰܟ݂ܠܰܗ

- ܠܰܫܰܢ ܐܝ ܕܘܟܰܢܐ ܡܰܠܟ݂ܐ ܛܰܘܘܐ ܐܝ ܣܰܪܐ ܟܳܥܰܘܕܐ ܡܶܐ ܟܘܠܶܗ ܠܶܒܰܗ
malfono (L.4), Pl. malfone lärare ܡܰܠܦܳܢܐ، ܡܰܠܦܳܢܶܐ
malfoniṯo, Pl. malfonyoṯe lärarinna ܡܰܠܦܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܰܠܦܳܢܝܳܬ݂ܶܐ
malfonuṯo (L.3) lärarskap, undervisande, upplärning ܡܰܠܦܳܢܘܬ݂ܐ
maltam, maltmo – maltamle, maltamla (ltm III <*lym > arab. lmm) att samla, att plocka ܡܰܠܬܰܡ، ܡܰܠܬܡܐ ܇ ܡܰܠܬܰܡܠܶܗ، ܡܰܠܬܰܡܠܰܗ
malwaš, malawšo –malwašle, malwašla
(lwš III) (L.6)
att klä på, att möblera ܡܰܠܘܰܫ، ܡܰܠܰܘܫܐ ܇ ܡܰܠܘܰܫܠܶܗ، ܡܰܠܘܰܫܠܰܗ
mamlo, Pl. mamle (L.3) samtal, diskussion ܡܰܡܠܐ، ܡܰܡܠܶܐ
man? (L.3) vem? ܡܰܢ؟
manëk (< me hanёk) (L.10) av de där; av såna där ܡܰܢܷܟ
manëškoyo, f. manёškayto, Pl. manёškoye (L.11) lila ܡܰܢܷܫܟܳܝܐ، ܡܰܢܷܫܟܰܝܬܐ، ܡܰܢܷܫܟܳܝܶܐ
maqëblo, f. maqbalto Pl. maqëble (L.3) tillräcklig/tillräckligt, acceptabel/acceptabelt ܡܰܩܷܒܠܐ، ܡܰܩܒܰܠܬܐ، ܡܰܩܷܒܠܶܐ
maqlab, maqalbo – maqlable, maqlabla
(qlb III) (G.14)
att vända ܡܰܩܠܰܒ، ܡܰܩܰܠܒܐ ܇ ܡܰܩܠܰܒܠܶܗ، ܡܰܩܠܰܒܠܰܗ

maqraṭ, maqarṭo – maqraṭle, maqraṭla
(qrṭ III) G.14)

- maqraṭṭe marga du ceḏo (L.13)

att äta frukost

- de åt marga till frukost på julen

ܡܰܩܪܰܛ، ܡܰܩܰܪܛܐ ܇ ܡܰܩܪܰܛܠܶܗ، ܡܰܩܪܰܛܠܰܗ

- ܡܰܩܪܰܛܛܶܗ ܡܰܪܓܰܐ ܕܘ ܥܶܕ݂ܐ.

maqraw, maqarwo – maqrawle, maqrawla (qrw III) att närma, att flytta närmare ܡܰܩܪܰܘ، ܡܰܩܰܪܘܐ ܡܰܩܪܰܘܠܶܗ، ܡܰܩܪܰܘܠܰܗ
maqre, maqaryo – maqrele, maqrela
(qry III)
att undervisa ܡܰܩܪܶܐ، ܡܰܩܰܪܝܐ ܇ ܡܰܩܪܶܠܶܗ، ܡܰܩܪܶܠܰܗ

maqṭac, maqaṭco – maqṭacle, maqṭacla
(qṭc III)

- maqṭacce tre bёleṭat

att beställa, att avbryta, att skära, att korsa vägen, att kapa av

- de beställde två biljetter

ܡܰܩܛܰܥ، ܡܰܩܰܛܥܐ ܇ ܡܰܩܛܰܥܠܶܗ، ܡܰܩܛܰܥܠܰܗ

- ܡܰܩܛܰܥܥܶܗ ܬܪܶܐ ܒܷܠܶܛܰܬ

maqwe, maqwo – maqwele, maqwela
(qwy III) (L.3)
att stärka, att förbättra ܡܰܩܘܶܐ، ܡܰܩܘܐ ܇ ܡܰܩܘܶܠܶܗ، ܡܰܩܘܶܠܰܗ
marca (f.) (L.12) bete, betesmark ܡܰܪܥܰܐ (ܐܬ݂)

marcal, marclo – marcele, marcela (rcl III)

- gušmi komarcal (L.14)

att skaka

- min kropp skakar

ܡܰܪܥܰܠ، ܡܰܪܥܠܐ ܆ ܡܰܪܥܶܠܶܗ، ܡܰܪܥܶܠܰܗ

- ܓܘܫܡܝ ܟܳܡܰܪܥܰܠ

marga (L.13) marga: köttgryta med lök ܡܰܪܓܰܐ
marġaš, marġšo – marġašle, marġašla
(rġš III) (L.15)
att uppleva, att känna ܡܰܪܓ݂ܰܫ݂، ܡܰܪܓ݂ܫܐ ܆ ܡܰܪܓ݂ܰܫܠܶܗ، ܡܰܪܓ݂ܰܫܠܰܗ
marham, Pl. marhame (L.14) salva ܡܰܪܗܰܡ، ܡܰܪܗܰܡܶܐ
mäsäle, Pl. mäsälat, mäsayël (s. ṣbuṯo)   ܡܱܣܱܠܶܐ، ܡܱܣܱܠܰܬ، ܡܱܣܰܝܷܠ

markaw, markwo – markawle, markawla (rkw III) (L.4)

- markawwe u rëcyonaṯṯe cal… (L.6)

- markawla ruḥa… (L.4)

att placera, att installera, att etablera  

- de har bestämt sig för att …

- hon har bosatt sig …; hon har etablerat sig ...

ܡܰܪܟܰܘ، ܡܰܪܟܘܐ، ܡܰܪܟܰܘܠܶܗ، ܡܰܪܟܰܘܠܰܗ

- ܡܰܪܟܰܘܘܶܗ ܐܘ ܪܷܥܝܳܢܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܥܰܠ…

- ܡܰܪܟܰܘܠܰܗ ܪܘܚܰܗ…

marwoḏo, Pl. marwoḏe (L.11) örhänge ܡܰܪܘܳܕ݂ܐ، ܡܰܪܘܳܕ݂ܶܐ
maslam, masalmo – maslamle, maslamla
(slm III)
att överlämna, att leverera ܡܰܣܠܰܡ، ܡܰܣܰܠܡܐ ܇ ܡܰܣܠܰܡܠܶܗ، ܡܰܣܠܰܡܠܰܗ

mastar, masatro – mastarle, mastarla (str III)

- Aloho mastar u camaydan.

att skydda, att bevara

- Gud bevare vårt folk

ܡܰܣܬܰܪ، ܡܰܣܰܬܪܐ ܇ ܡܰܣܬܰܪܠܶܗ، ܡܰܣܬܰܪܠܰܗ

- ܐܰܠܳܗܐ ܡܰܣܬܰܪ ܐܘ ܥܰܡܰܝܕ݂ܰܢ.

masu, masiwo – masule, masula (syw III < swy)

- masuwe (3.pl.) (L.3)

att bli gammal, att åldras,

- de har blivit gamla

ܡܰܣܘ، ܡܰܣܝܘܐ ܇ ܡܰܣܘܠܶܗ، ܡܰܣܘܠܰܗ

- ܡܰܣܘܘܶܗ

maṣëṯ, maṣiṯo – maṣëṯle, maṣëṯla (ṣyṯ III) (L.8) att höra ܡܰܨܷܬ݂، ܡܰܨܝܬ݂ܐ ܇ ܡܰܨܷܬ݂ܠܶܗ، ܡܰܨܷܬ݂ܠܰܗ
mašër, maširo – mašërle, mašërla (šyr III) (L.14) att tro + cal: att ge råd ܡܰܫܷܪ، ܡܰܫܝܪܐ ܆ ܡܰܫܷܪܠܶܗ، ܡܰܫܷܪܠܰܗ

mašfac, mašafco – mašfacle, mašfacla (šfc III)

- lašan d mašafci u yawmaṯṯe u xalyo basimo…(L.8)

att tillbringa, att spendera, att låta passera, att fördriva

- för att de ska njuta av sin lediga dag …

ܡܰܫܦܰܥ، ܡܰܫܰܦܥܐ ܇ ܡܰܫܦܰܥܠܶܗ، ܡܰܫܦܰܥܠܰܗ

- ܠܰܫܰܢ ܕܡܰܫܰܦܥܝ ܐܘ ܝܰܘܡܰܬ݂ܬ݂ܶܐ ܐܘ ܟ݂ܰܠܝܐ ܒܰܣܝܡܐ…

mašqal, mašaqlo – mašqele, mašqela att låta köpa, att få någon att köpa ܡܰܫܩܰܠ، ܡܰܫܰܩܠܐ ܇ ܡܰܫܩܶܠܶܗ، ܡܰܫܩܶܠܰܗ
matëryal (L.6) material ܡܰܬܷܪܝܰܠ

maṯyo

- u maṯyaṯxu (L.12)

ankomst, besök

- er ankomst; ert besök

ܡܰܬ݂ܝܐ

- ܐܘ ܡܰܬ݂ܝܰܬ݂ܟ݂ܘ

maṭbax, Pl. maṭebëx, maṭbaxat, maṭbaxe (L.6) kök ܡܰܛܒܰܟ݂، ܡܰܛܶܒܷܟ݂، ܡܰܛܒܰܟ݂ܰܬ، ܡܰܛܒܰܟ݂ܶܐ
maṭër, maṭiro – maṭërle, maṭërla (ṭyr III) att kasta ܡܰܛܷܪ، ܡܰܛܝܪܐ ܇ ܡܰܛܷܪܠܶܗ، ܡܰܛܷܪܠܰܗ
maṭro (L.9) regn ܡܰܛܪܐ

mawḏac, mawḏco – mawḏacle, mawḏacla (ʾḏc III < yḏc) (L.3)

- bu dawrano yalëf aydarbo mawḏac ruḥe (L.3)

att presentera, att redogöra

- i den här kursen lärde han sig att presentera sig

ܡܰܘܕ݂ܰܥ، ܡܰܘܕ݂ܥܐ ܇ ܡܰܘܕ݂ܰܥܠܶܗ، ܡܰܘܕ݂ܰܥܠܰܗ

- ܒܘ ܕܰܘܪܰܢܐ ܝܰܠܶܦ ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܡܰܘܕ݂ܥ ܪܘܚܶܗ

mawlodo, Pl. mawlode (L.9)

- u mawlodayḏax

- u mawlodayḏux

- yawmo d mawlodo

födelse, födsel, födelsedag

- din (f.) födelsedag

- din (m.) födelsedag

- födelsedag

ܡܰܘܠܳܕܐ، ܡܰܘܠܳܕܶܐ

- ܐܘ ܡܰܘܠܳܕܰܝܕ݂ܰܟ݂

- ܐܘ ܡܰܘܠܳܕܰܝܕ݂ܘܟ݂

- ܝܰܘܡܐ ܕܡܰܘܠܳܕܐ

mawqaḏ, mawqḏo – mawqaḏle, mawqaḏla (yqḏ III)

- noše noše komawqḏi ruḥayye (L.13)

att bränna

- vissa personer bränner sig

ܡܰܘܩܰܕ݂، ܡܰܘܩܕ݂ܐ ܆ ܡܰܘܩܰܕ݂ܠܶܗ، ܡܰܘܩܰܕ݂ܠܰܗ

- ܢܳܫܶܐ ܢܳܫܶܐ ܟܳܡܰܘܩܕ݂ܝ ܪܘܚܰܝـܝܶܗ

mawṣe, mawṣyo – mawṣele, mawṣela
(wṣy III) (L.13)
att beställa, att begära, att ge order, att instruera ܡܰܘܨܷܶܐ، ܡܰܘܨܝܐ ܆ ܡܰܘܨܶܠܶܗ، ܡܰܘܨܶܠܰܗ
mawto (m.) död ܡܰܘܬܐ
mawxa (L.11) därför ܡܰܘܟ݂ܰܐ
maxëf, maxifo – maxëfle, maxëfla (L.7) att underlätta, att lätta ܡܰܟ݂ܷܦ، ܡܰܟ݂ܝܦܐ ܇ ܡܰܟ݂ܷܦܠܶܗ، ܡܰܟ݂ܷܦܠܰܗ
maxlaṣ, maxalṣo – maxlaṣle, maxlaṣla - qadër maxlaṣ ruḥe (L.8)   ܡܰܟܼܠܰܨ، ܡܰܟܼܰܠܨܐ ܇ ܡܰܟܼܠܰܨܠܶܗ، ܡܰܟܼܠܰܨܠܰܗ - ܩܰܕܷܪ ܡܰܟܼܠܰܨ ܪܘܚܶܗ
mayko? (L.3) varifrån? ܡܐܰܝܟܐ؟
mazlo (Inf. ʾzl I) (L.8) gång (att gå); avgång, utflykt, färd ܡܰܙܠܐ
mazracto (L.12) bondgård, gård ܡܰܙܪܰܥܬܐ
mbayno, f. mbayanto Pl. mbayne (L.9) specifik/specifikt, speciell/speciellt ܡܒܰܝܢܐ، ܡܒܰܝܰܢܬܐ، ܡܒܰܝܢܶܐ

mbayzar, mbayzro – mbayzarle, mbayzarla (byzr < bzr II) (L.6)

- mbayzarre cam šërkat ġalabe (L.6)

att förhandla

- de förhandlade med många företag

ܡܒܰܝܙܰܪ، ܡܒܰܝܙܪܐ ܇ ܡܒܰܝܙܰܪܠܶܗ، ܡܒܰܝܙܰܪܠܰܗ

- ܡܒܰܝܙܰܪܪܶܗ ܥܰܡ ܫܷܪܟܰܬ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

mcalaq, mcalqo – mcalaqle, mcalaqla
(clq II) (L.11)
att hänga ܡܥܰܠܰܩ، ܡܥܰܠܩܐ ܇ ܡܥܰܠܰܩܠܶܗ، ܡܥܰܠܰܩܠܰܗ
mcawan, mcawno – mcawanle, mcawanla (cwn II) (L.10) att hjälpa ܡܥܰܘܰܢ، ܡܥܰܘܢܐ ܇ ܡܥܰܘܰܢܠܶܗ، ܡܥܰܘܰܢܠܰܗ

mcayaḏ, mcayḏo – mcayaḏle, mcayaḏla
(cyḏ II)

- lašan dë mcayḏi ḥḏoḏe (L.13)

att fira, att önska

- så att de önskar varandra en god jul

ܡܥܰܝܰܕ݂، ܡܥܰܝܕ݂ܐ ܇ ܡܥܰܝܰܕ݂ܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܕ݂ܠܰܗ

- ܠܰܫܰܢ ܕܷܡܥܰܝܕ݂ܝ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

mcayan, mcayno – mcayanle, mcayanla
(cyn II)

- u taxtor komcayan u kayiwo (L.14)

att undersöka, att utvärdera; att anställa

- doktorn undersöker patienten (bokst. den sjuke)

ܡܥܰܝܰܢ، ܡܥܰܝܢܐ ܇ ܡܥܰܝܰܢܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܢܠܰܗ

- ܐܘ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܟܳܡܥܰܝܰܢ ܐܘ ܟܰܝـܝܘܐ.

mcayana (L.14) undersökning ܡܥܰܝܰܢܰܐ

mcayar, mcayro – mcayarle, mcayarla
(cyr II)

- an nacime lo mcayarre mede (L.13).

att planera, att organisera, att ställa in (klockan)

- barnen har inte planerat något; barnen har inget planerat

ܡܥܰܝܰܪ، ܡܥܰܝܪܐ ܇ ܡܥܰܝܰܪܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܪܠܰܗ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܠܐ ܡܥܰܝܰܪܪܶܗ ܡܶܕܶܐ

mdabar, mdabro – mdabarle, mdabarla
(dbr II)
- u muḥo komdabar u gušmo kule (L.7)

att ordna, att anordna, att styra

- hjärnan styr hela kroppen

ܡܕܰܒܰܪ، ܡܕܰܒܪܐ ܇ ܡܕܰܒܰܪܠܶܗ، ܡܕܰܒܰܪܠܰܗ

- ܐܘ ܡܘܚܐ ܟܳܡܕܰܒܰܪ ܐܘ ܓܘܫܡܐ ܟܘܠܶܗ
mdabrono (m.), mdabroniṯo (f.), Pl. mdabrone (L.11) ledare, chef, koordinator ܡܕܰܒܪܳܢܐ، ܡܕܰܒܪܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܕܰܒܪܳܢܶܐ
mdaršuṯo (L.15) träning ܡܕܰܪܫܘܬ݂ܐ
mdawam, mdawmo –mdawamle, mdawamla (dwm II) (L.4) att fortsätta, att fullfölja ܡܕܰܘܰܡ، ܡܕܰܘܡܐ ܇ ܡܕܰܘܰܡܠܶܗ، ܡܕܰܘܰܡܠܰܗ
mdaylono, f. mdayloniṯo, mdaylone (L.10) servitör, servitris ܡܕܰܝܠܳܢܐ، ܡܕܰܝܠܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܕܰܝܠܳܢܶܐ

mede, Pl. medone (L.6)

- mede ḥreno (L.8)

något/några

- något annat

ܡܶܕܶܐ، ܡܶܕܳܢܶܐ

- ܡܶܕܶܐ ܚܪܶܢܐ

mene (L.6) av honom, från honom ܡܶܢܶܗ
meqëm (L.3) före, innan ܡܶܩܷܡ
mëdde (L.6) tidsperiod, tidsspann; även verb: de tog ܡܷܕܕܶܐ
mëfrëš, mëfrošo – friš, frišo (frš Ip) att skiljas, att separeras ܡܷܦܪܷܫ، ܡܷܦܪܳܫܐ ܇ ܦܪܝܫ، ܦܪܝܫܐ

mëfṣah, mëfṣoḥo – fṣiḥ, fṣiḥo (L.12) (fṣḥ Ip)

- fṣiḥina bi zyaraṯe (L.12)

att glädjas, att ha roligt

- vi hade roligt under detta besök

ܡܷܦܨܰܚ، ܡܷܦܨܳܚܐ ܇ ܦܨܝܚ، ܦܨܝܚܐ

- ܦܨܝـܚـܝܢܰܐ ܒܝ ܙܝܰܪܰܬ݂ܶܐ

mëftakar, mëftakro – mëftakarle, mëftakarla (L.16) (ftkr) att tänka  ܡܷܦܬܰܟܰܪ، ܡܷܦܬܰܟܪܐ ܆ ܡܷܦܬܰܟܰܪܠܶܗ، ܡܷܦܬܰܟܰܪܠܰܗ

mëḥzan, mëḥzono – ḥzin, ḥzino (ḥzn Ip)

- lo mëḥzonat (L.14)

att bli ledsen

- bli inte ledsen

ܡܷܚܙܰܢ، ܡܷܚܙܳܢܐ ܆ ܚܙܝܢ، ܚܙܝܢܐ

- ܠܐ ܡܷܚܙܳܢܰܬ

mëḥze, mëḥzoyo – ḥazi, ḥazyo (ḥzy Ip)

- lašan u surgoḏo mëḥze šafiro, komaḥtina ebe ṣërtoṯe (L.9)

att synas, att framstå

- för att kalendern ska se fin ut, lägger vi in bilder

ܡܷܚܙܶܐ، ܡܷܚܙܳܝܐ ܇ ܚܰܙܝ، ܚܰܙܝܐ

- ܠܰܫܰܢ ܐܘ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܡܷܚܙܶܐ ܫܰܦܝܪܐ، ܟܳܡܰܚܬܝܢܰܐ ܐܶܒܶܗ ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ

mëjġal, mëjġolo – jġil, jġilo / (prét.: mёjġele, mёjġela (jġl Ip) (L.4)

- lo mëjġolat, aš šurone këtte aḏne (L.7.6)

- mëjġalle cam šërkat ġalabe (L.6)

att tala, att prata

- prata inte, väggarna har öron

- de pratade med många företag

ܡܷܔܓ݂ܰܠ، ܡܷܔܓ݂ܳܠܐ ܇ ܔܓ݂ܝܠ، ܔܓ݂ܝܠܐ (ܡܷܔܓ݂ܶܠܶܗ، ܡܷܔܓ݂ܶܠܰܗ)

- ܠܐ ܡܷܔܓ݂ܳܠܰܬ ܐܰܫ ܫܘܪܳܢܶܐ ܟܷܬܬܶܗ ܐܰܕ݂ܢܶܐ.

- ܡܷܔܓ݂ܰܠܠܶܗ ܥܰܡ ܫܷܪܟܰܬ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

mёkṯaw, mёkṯowo – kṯiw, kṯiwo (kṯw Ip) (L.9)

- ay yawme daḥ ḥušabe, dac ceḏe w dab baṭlone komëkṯowi b gawno semoqo (L.9)

att skrivas, att registreras

- söndagar, högtider och helgdagar skrivs i rött

ܡܷܟܬ݂ܰܘ، ܡܷܟܬ݂ܳܘܐ ܆ ܟܬ݂ܝܘ، ܟܬ݂ܝܘܐ

- ܐܰܝ ܝܘܡܶܐ ܕܰܚ ܚܘܫܰܒܶܐ، ܕܰܥ ܥܶܕ݂ܐ ܘܕܰܒ ܒܰܛܠܳܢܶܐ ܟܳܡܷܟܬ݂ܳܘܝ ܒܓܰܘܢܐ ܣܶܡܳܩܐ

mëlyun, Pl. mëlyune (L.8) miljon ܡܷܠܝܘܢ، ܡܷܠܝܘܢܶܐ

mëmle, mëmloyo – mali, malyo (mly Ip) (L.7)

- malyo i dukano

att fyllas

- affären fylldes

ܡܷܡܠܶܗ، ܡܷܡܠܳܝܐ ܇ ܡܰܠܝ، ܡܰܠܝܐ

- ܡܰܠܝܐ ܐܝ ܕܘܟܰܢܐ

mën (L.3)

- mën ḥreno? (L.10)

vad

- vad mer? något annat?

ܡܷܢ

- ܡܷܢ ܚܪܶܢܐ؟

mëqqa? (L.10) hur mycket? hur många? ܡܷܩܩܰܐ؟
mëqṭac, mëqṭoco – qṭic, qṭico (qṭc Ip) (L.4) att bli beställd, att bli avbruten, att bli skuren ܡܷܩܛܰܥ، ܡܷܩܛܳܥܐ ܇ ܩܛܝܥ، ܩܛܝܥܐ
mëštace, mëštacyo – mëštacele, meštacela (štcy) (L.4) att spela, att leka ܡܷܫܬܰܥܶܐ، ܡܷܫܬܰܥܝܐ ܇ ܡܷܫܬܰܥܶܠܶܗ، ܡܷܫܬܰܥܶܠܰܗ
mëštawtfono, f. mëštawtfoniṯo,
Pl. mëštawtfone (L.15)
deltagare ܡܷܫܬܰܘܬܦܳܢܐ، ܡܷܫܬܰܘܬܦܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܷܫܬܰܘܬܦܳܢܶܐ
mëštuṯo, Pl. mëštawoṯe (L.11) bröllop ܡܷܫܬܘܬ݂ܐ، ܡܷܫܬܰܘܳܬ݂ܶܐ
mëṯnaḥ, mëṯnoḥo – ṯniḥ, ṯniḥo (ṯnḥ Ip) (L.15) att vila ܡܷܬ݂ܢܰܚ، ܡܷܬ݂ܢܳܚܐ ܆ ܬ݂ܢܝܚ، ܬ݂ܢܝܚܐ

mfalaġ, mfalġo – mfalaġle, mfalaġla
(flġ II)

- mfalaġġe ad dёšne (L.13)

att dela, att fördela

- de delade ut julklapparna

ܡܦܰܠܰܓ݂، ܡܦܰܠܓ݂ܐ ܇ ܡܦܰܠܰܓ݂ܠܶܗ، ܡܦܰܠܰܓ݂ܠܰܗ

- ܡܦܰܠܰܓ݂ܓ݂ܶܗ ܐܰܕ ܕܫܢܶܐ

mfane, mfanyo - mfanele, mfanela (fny II) (L.3) att svara ܡܦܰܢܶܐ، ܡܦܰܢܝܐ ܇ ܡܦܰܢܶܠܶܗ، ܡܦܰܢܶܠܰܗ
mfaqas, mfaqso – mfaqasle, mfaqasla
(fqs II)
att klappa, att applådera ܡܦܰܩܰܣ، ܡܦܰܩܣܐ ܇ ܡܦܰܩܰܣܠܶܗ، ܡܦܰܩܰܣܠܰܗ

mfarqac, mfarqco – mfarqacle, mfarqacla (frqc)

- komfarqci af foqёcyoṯaṯṯe (L.13)

att smälla

- de smäller sina fyrverkerier

ܡܦܰܪܩܰܥ، ܡܦܰܪܩܥܐ ܆ ܡܦܰܪܩܰܥܠܶܗ، ܡܦܰܪܩܰܥܠܰܗ

- ܟܳܡܦܰܪܩܥܝ ܐܰܦ ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܰܬ݂ܬ݂ܶܗ

mġayar, mġayro – mġa-yarle, mġayarla (ġyr II)

- lo mġayarle u fëkrayḏe.

att förändra

- han förändrade inte sin åsikt

ܡܓ݂ܰܝܰܪ، ܡܓ݂ܰܝܪܐ ܇ ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ، ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܰܗ

- ܠܐ ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ ܐܘ ܦܷܟܪܰܝܕ݂ܶܗ

mhalax, mhalxo – mhalaxle, mhalaxla
(hlx III) s. malax
att gå ܡܗܰܠܰܟ݂، ܡܗܰܠܟ݂ܐ ܇ ܡܗܰܠܰܟ݂ܠܶܗ، ܡܗܰܠܰܟ݂ܠܰܗ
mhane, mhanyo – mhanele, mhanela (hny II) (L.16) att gratulera ܡܗܰܢܶܐ، ܡܗܰܢܝܐ ܆ ܡܗܰܢܶܠܶܗ، ܡܗܰܢܶܠܰܗ

mḥaḏar, mḥaḏro – mḥaḏarle, mḥaḏarla
(ḥḏr II) (L.3)

- kolozam mḥaḏrono i ḥšamto (L.8)

att förbereda

- jag (f.) måste förbereda kvällsmåltiden

ܡܚܰܕ݂ܰܪ، ܡܚܰܕ݂ܪܐ ܇ ܡܚܰܕ݂ܰܪܠܶܗ، ܡܚܰܕ݂ܰܪܠܰܗ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܚܰܕ݂ܪܳܢܐ ܐܝ ܚܫܰܡܬܐ

mḥalaf, mḥalfo – mḥalafle, mḥalafla (ḥlf II) att byta, att ändra, att ersätta ܡܚܰܠܰܦ، ܡܚܰܠܦܐ ܇ ܡܚܰܠܰܦܠܶܗ، ܡܚܰܠܰܦܠܰܗ
mḥalaq, mḥalqo – mḥalaqle, mḥalaqla
(ḥlq II) (G.13)
att kasta ܡܚܰܠܰܩ، ܡܚܰܠܩܐ ܇ ܡܚܰܠܰܩܠܶܗ، ܡܚܰܠܰܩܠܰܗ
mḥašwono, f. mḥašwoniṯo (L.10) kassör, kassörska ܡܚܰܫܘܳܢܐ، ܡܚܰܫܘܳܢܝܬ݂ܐ
mḥaṭo, Pl. mḥaṭe (L.14) spruta, nål, vaccination ܡܚܰܛܐ، ܡܚܰܛܶܐ
mḥilo, f. mḥëlto, Pl. mḥile (L.3) svag/svagt ܡܚܝܠܐ، ܡܚܷܠܬܐ، ܡܚܝܠܶܐ

mibaṭ, miboṭo – biṭ, biṭo (byṭ Ip)

- b riša d šato komibaṭ foqëcyoṯe (L.13).

att sprängas, att explodera

- på nyårsafton sprängs många fyrverkerier

ܡܝܒܰܛ، ܡܝܒܳܛܐ ܆ ܒܝܛ، ܒܝܛܐ

- ܒܪܝܫܰܗ ܕܫܰܬܐ ܟܳܡܝܒܰܛ ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܶܐ.

micayan, micayno – mcayan, mcayno
(cyn IIp) (L.14)
att undersökas, att utvärderas, att anställas ܡܝܥܰܝܰܢ، ܡܝܥܰܝܢܐ ܆ ܡܥܰܝܰܢ، ܡܥܰܝܢܐ

miḏac, miḏoco – iḏic, iḏico (ʾḏc Ip)

- i iqarṯaṯe komiḏoco bu ëšmo d Be Marawge (L.4)

att vara känd/känt, att kännas till, att igenkännas

- denna familj är känd som Be Marawge

ܡܝܕ݂ܰܥ، ܡܝܕ݂ܳܥܐ ܇ ܡܬܰܘܕ݂ܰܥ، ܡܬܰܘܕ݂ܥܐ

- ܐܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܰܬ݂ܶܐ ܟܳܡܝܕ݂ܳܥܐ ܒܘ ܐܷܫܡܐ ܕܒܶܐ ܡܰܪܰܘܓܶܐ

midёq, midoqo – diq, diqo (dyq IP)

- diq u zago du bayto.

att ringas, att knackas, att nuddas

- dörrklockan ringdes

ܡܝܕܷܩ، ܡܝܕܳܩܐ ܇ ܕܝܩ، ܕܝܩܐ

- ܕܝܩ ܐܘ ܙܰܓܐ ܕܘ ܒܰܝܬܐ.

miḏe d (L.4) för att, eftersom ܡܝܕ݂ܶܐ ܕ
mifalaġ, mifalġo – fliġ, fliġo (flġ Ip) (L.7) att delas ܡܝܦܰܠܰܓ݂، ܡܝܦܰܠܓ݂ܐ ܇ ܦܠܝܓ݂، ܦܠܝܓ݂ܐ

migawlac, migawlco – mgawlac, mgawlco
(gwlc IIp)

- lebi komigawlac (L.14)

att äcklas, att bli äcklig

- jag mår illa (bokst. mitt hjärta äcklas)

ܡܝܓܰܘܠܰܥ، ܡܝܓܰܘܠܥܐ ܆ ܡܓܰܘܠܰܥ، ܡܓܰܘܠܥܐ

- ܠܶܒܝ ܟܳܡܝܓܰܘܠܰܥ

miḥawal, miḥawlo – mḥawal, mḥawlo (ḥwl IIp)

-  u Abrohёm mḥawal lu beṯ krihe (L.14)

att förflyttas

- Abrohёm förflyttades till sjukhuset

ܡܝܚܰܘܰܠ، ܡܝܚܰܘܠܐ ܆ ܡܚܰܘܰܠ، ܡܚܰܘܠܐ

- ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ ܡܚܰܘܰܠ ܠܘ ܒܶܬ݂ ܟܪܝܗܶܐ

mir, f. miro (prét, s. mitawmar) (ʾmr Ip)

- mir ele (L.14)

att sägas

- det sades till honom

ܡܝܪ، ܡܝܪܐ

- ܡܝܪ ܐܶܠܶܗ

miqawam, miqawmo – mqawam, mqawmo (qwm IIp) cal

- aṯmël mqawmo cal u Abrohëm (L.14)

att överväldigas

- igår blev Abrohёm dålig (bokst. han överväldigades av sjukdom)

ܡܝܩܰܘܰܡ، ܡܝܩܰܘܡܐ ܆ ܡܩܰܘܰܡ، ܡܩܰܘܡܐ ܥܰܠ

- ܐܰܬ݂ܡܷܠ ܡܩܰܘܡܐ ܥܰܠ ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ

mitadcar, mitadacro – mtadcar, mtadacro
(dcr IIIp) (L.14)
att återlämnas, att han lämnas tillbaka, att hämtas tillbaka ܡܝܬܰܕܥܰܪ، ܡܝܬܰܕܰܥܪܐ ܆ ܡܬܰܕܥܰܪ، ܡܬܰܕܰܥܪܐ
mitahwe, mitahwyo – mtahwe, mtahwyo (oby/hwy IIIp) s. hiw att ges, att överlämnas ܡܝܬܰܗܘܶܐ، ܡܝܬܰܗܘܝܐ ܆ ܡܬܰܗܘܶܐ، ܡܬܰܗܘܝܐ

mitakaw, mitakiwo – mtakaw, mtakiwo
(kyw IIIp) (L.7)

- ag garme konëṭri ah hadome gawoye (organe) du gušmo dlo mitakiwi inaqla d ḥa qoyaṯ b dukṯo (L.7)

att skadas

- benen skyddar de inre organen i kroppen så att de inte skadas vid en sammanstötning (bokst. när man slår i någonstans)

ܡܝܬܰܟܰܘ، ܡܝܬܰܟܝܘܐ ܇ ܡܬܰܟܰܘ، ܡܬܰܟܝܘܐ

- ܐܰܓ ܓܰܪܡܶܐ ܟܳܢܷܛܪܝ ܐܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ ܓܰܘܳܝܶܐ (ܐܳܪܓܰܢܶܐ) ܕܘ ܓܘܫܡܐ ܕܠܐ ܡܝܬܰܟܝܘܝ ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕܚܰܐ ܩܳܝܰܬ݂ ܒܕܘܟܬ݂ܐ

mitawbal, mitawblo – mtawbal, mtawblo
(ʾbl IIIp)

- mtawbal lu taxtor (L.14)

att lämnas, att tas till, att skjutsas

- han togs till doktorn

ܡܝܬܰܘܒܰܠ، ܡܝܬܰܘܒܠܐ ܆ ܡܬܰܘܒܰܠ، ܡܬܰܘܒܠܐ

- ܡܬܰܘܒܰܠ ܠܘ ܬܰܟ݂ܬܳܪ

miṭakas, miṭakso – mṭakas, mṭakso (ṭks IIp) (L.15) att organiseras, att anordnas ܡܝܛܰܟܰܤ، ܡܝܛܰܟܣܐ ܆ ܡܛܰܟܰܤ، ܡܛܰܟܣܐ

mjarab, mjarbo –mjarable, mjarabla
(jrb II) (L.11)

- kazzi mjarballe (L.11.6)

att prova, att försöka

- jag (f.) går och provar den

ܡܔܰܪܰܒ، ܡܔܰܪܒܐ ܇ ܡܔܰܪܰܒܠܶܗ، ܡܔܰܪܰܒܠܰܗ

- ܟܐܰܙܙܝ ܡܔܰܪܒܰܠܠܶܗ

mjawab, mjawbo – mjawable, mjawabla (jwb II)

- nošo lo mjawable acli.

att svara, att samspela

- ingen svarade på mig

ܡܔܰܘܰܒ، ܡܔܰܘܒܐ ܇ ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ، ܡܔܰܘܰܒܠܰܗ

- ܢܳܫܐ ܠܐ ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ ܐܰܥܠܝ

mkamal, mkamlo – mkamele, mkamela (L.3)

- ah hadome baroye w gawoye komkamli ḥḏoḏe (L.7)

att bli klar, att avsluta, att komplettera

- de inre och yttre organen kompletterar varandra

ܡܟܰܡܰܠ، ܡܟܰܡܠܐ ܇ ܡܟܰܡܶܠܶܗ، ܡܟܰܡܶܠܰܗ

- ܐܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ ܒܰܪܳܝܶܐ ܘܓܰܘܳܝܶܐ ܟܳܡܟܰܡܠܝ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

mkase, mkasyo – mkasele, mkasela (ksy II) (L.7) att täcka, att dölja ܡܟܰܣܶܐ، ܡܟܰܣܝܐ ܇ ܡܟܰܣܶܠܶܗ، ܡܟܰܣܶܠܰܗ
mnaqe, mnaqyo –mnaqele, mnaqela (nqy II) (L.6) att välja ܡܢܰܩܶܐ، ܡܢܰܩܝܐ ܇ ܡܢܰܩܶܠܶܗ، ܡܢܰܩܶܠܰܗ

moḥe, mёḥyo – mḥele, mḥela (mḥy I)

- mqatalle w mḥalle lë ḥḏoḏe

att slå

- de bråkade och slog varandra

ܡܳܚܶܐ، ܡܷܚܝܐ ܇ ܡܚܶܠܶܗ، ܡܚܶܠܰܗ

- ܡܩܰܬܰܠܠܶܗ ܘܡܚܰܠܠܶܗ ܠܷܚܕ݂ܶܕ݂ܶܐ

moda (f.), Pl. modat (L.11) mode ܡܳܕܰܐ (ܐܬ݂)، ܡܳܕܰܬ
molaf, mëlfo – molafle, molafla (ylf III,2) (L.3) att lära ut, att undervisa ܡܳܠܰܦ، ܡܷܠܦܐ ܇ ܡܳܠܰܦܠܶܗ، ܡܳܠܰܦܠܰܗ
moro, Pl. more (L.7) herre, ägare ܡܳܪܐ، ܡܳܪܶܐ

moṭe, mёṭyo – maṭi, maṭyo (mṭy I)

- u Abrohёm maṭi lu bayto.

att anlända, att komma fram, att mogna

- Abrohёm kom hem

ܡܳܝܰܕ، ܡܰܝܕܐ ܇ ܡܷܕܠܶܗ، ܡܷܕܠܰܗ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ ܓܷܕ ܡܰܝܕܰܠܠܶܗ (ܦܷܣܛܰܢ)

moyad, maydo – mëdle, mëdla  (myd I) (L.11)

- inaqlayo gëd maydalle (u fësṭan) (L.11.6)

att ta

- dann werde ich (f.) es (das Kleid) nehmen

ܡܳܝܰܕ، ܡܰܝܕܐ ܇ ܡܷܕܠܶܗ، ܡܷܕܠܰܗ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ ܓܷܕ ܡܰܝܕܰܠܠܶܗ
(ܦܷܣܛܰܢ)

mparkar, mparkro – mparkarle, mparkarla (prkr) (G.16)

att parkera ܡܦ݁ܰܪܟܰܪ، ܡܦ݁ܰܪܷܟܪܐ ܇ ܡܦ݁ܰܪܟܰܪܠܶܗ، ܡܦ݁ܰܪܟܰܪܠܰܗ
mqabël (d) (L.15) mot ܡܩܰܒܷܠ (ܕ)
mqafe, mqafyo – mqafele, mqafela (qfy II) (L.6) att hitta, att skaffa ܡܩܰܦܶܐ، ܡܩܰܦܝܐ ܇ ܡܩܰܦܶܠܶܗ، ܡܩܰܦܶܠܰܗ
mqaraw – mqarawle (qrw III) att hålla i gudstjänst, att leda mässa (präst) ܡܩܰܪܰܘ ܇ ܡܩܰܪܰܘܠܶܗ
mqatal, mqatlo – mqatele, mqatela (qtl II) att bråka, att slåss ܡܩܰܬܰܠ، ܡܩܰܬܠܐ ܇ ܡܩܰܬܶܠܶܗ، ܡܩܰܬܶܠܰܗ
msafar, msafro – msafarle, msafarla (sfr II) (G.16) att resa bort ܡܣܰܦܰܪ، ܡܣܰܦܪܐ ܇ ܡܣܰܦܰܪܠܶܗ، ܡܣܰܦܰܪܠܰܗ

msamaḥ, msamḥo – msamaḥle, msamaḥla (smḥ II) (G.13)

- Aḥ ḥawrone msamaḥḥe ḥḏoḏe

att förlåta

- vännerna förlät varandra

ܡܣܰܡܰܚ، ܡܣܰܡܚܐ ܇ ܡܣܰܡܰܚܠܶܗ، ܡܣܰܡܰܚܠܰܗ

- ܐܰܚ ܚܰܘܪܳܢܶܐ ܡܣܰܡܰܚـܚܶܗ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.

mṣawar, mṣawro – mṣawarle, mṣawarla
(ṣwr II)
att fotografera, att teckna ܡܨܰܘܰܪ، ܡܨܰܘܪܐ ܇ ܡܨܰܘܰܪܠܶܗ، ܡܨܰܘܰܪܠܰܗ
mšamas, mšamso – mšamasle, mšamasla (šms II) (L.8) att sola ܡܫܰܡܰܣ، ܡܫܰܡܣܐ ܇ ܡܫܰܡܰܣܠܶܗ، ܡܫܰܡܰܣܠܰܗ
mšare, mšaryo – mšarele, mšarela (šry II) (L.3) att börja, att starta ܡܫܰܪܶܐ، ܡܫܰܪܝܐ ܇ ܡܫܰܪܶܠܶܗ، ܡܫܰܪܶܠܰܗ
mšatsono, f. mšatsoniṯo, Pl. mšatsone (L.15) grundare ܡܫܰܬܣܳܢܐ، ܡܫܰܬܣܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܫܰܬܣܳܢܶܐ

mšayal, mšaylo – mšayele, mšayela (šyl II)

- kibi mšayalno lux mede? (L.3)

att fråga

- kan jag (m.) fråga dig en sak?

ܡܫܰܝܰܠ، ܡܫܰܝܠܐ ܇ ܡܫܰܝܶܠܶܗ، ܡܫܰܝܶܠܰܗ

- ܟܝܒܝ ܡܫܰܝܰܠܢܐ ܠܘܟ݂ ܡܶܕܶܐ؟

mtalfan, mtalfёno – mtalfanle, mtalfanla (tlfn)

- me zabno l zabno komtalfëni lë ḥḏoḏe (L.4)

att ringa

- då och då ringer de varandra

ܡܬܰܠܦܰܢ، ܡܬܰܠܦܷܢܐ ܇ ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ، ܡܬܰܠܦܰܢܠܰܗ

- ܡܶܐ ܙܰܒܢܐ ܠܙܰܒܢܐ ܟܳܡܬܰܠܦܷܢܝ ܠܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

mṭakas, mṭakso –mṭakasle, mṭakasla
(tks II) (L.11)
att organisera, att arrangera ܡܛܰܟܰܣ، ܡܛܰܟܣܐ ܇ ܡܛܰܟܰܣܠܶܗ، ܡܛܰܟܰܣܠܰܗ
muḥo, Pl. muḥe (L.7) hjärna ܡܘܚܐ، ܡܘܚܶܐ

muklo  (Inf. ʾkl I), Pl. muklone (L.7)

- muklo ḥaroyo (L.10)

- muklo rišoyo (L.10)

- muklo šarwoyo (L.10)

mat; maträtt

- efterrätt; dessert

- huvudrätt

- förrätt; aptitretare

ܡܘܟܠܐ، ܡܘܟܠܳܢܶܐ

- ܡܘܟܠܐ ܚܰܪܳܝܐ

- ܡܘܟܠܐ ܪܝܫܳܝܐ

- ܡܘܟܠܐ ܫܰܪܘܳܝܐ

muqro, pl. muqre (L.2) äggula ܡܘܩܪܐ ܆ ܡܘܩܪܶܐ
muroyo, Pl. muroye (L.15) tävling, turnering, match ܡܘܪܳܝܐ، ܡܘܪܳܝܶܐ
muse (f.), pl. musat rakkniv ܡܘܣܶܐ، ܡܘܣܰܬ
muzo, Pl. muze banan ܡܘܙܐ، ܡܘܙܶܐ
mvayaz, mvayzo mvayazle, mvayazla (G.16) att ansöka om visum, att erhålla visum ܡܒ݂ܰܝܰܙ، ܡܒ݂ܰܝܙܐ ܇ ܡܒ݂ܰܝܰܙܠܶܗ، ܡܒ݂ܰܝܰܙܠܰܗ
mxiruṯo, Pl. mxërwoṯe (L.16) (s. ṭlobo) förlovning ܡܟ݂ܝܪܘܬ݂ܐ، ܡܟ݂ܷܪܘܳܬ݂ܶܐ
mžido, f. mžёdto, Pl. mžide (L.14) liggande, utsträckt ܡܙ̰ܝܕܐ، ܡܙ̰ܷܕܬܐ، ܡܙ̰ܝܕܶܐ
na vi är (kopula 1.pl.) ܢܰܐ
nacimo, f. nacëmto, Pl. nacime (L.4; L.10) liten/litet, små/smått ܢܰܥܝܡܐ، ܢܰܥܷܡܬܐ، ܢܰܥܝܡܶܐ

nafšo (s. ruḥo)

- nafše, nafša

- maxlaṣ nafše (L.3.8)

själ; individ

- hans själ; han själv; hennes själ; hon själv

- (att) han klarar sig själv

- (att) han räddar sig själv

ܢܰܦܫܐ

- ܢܰܦܫܶܗ، ܢܰܦܫܰܗ

- ܡܰܟ݂ܠܰܨ ܢܰܦܫܶܗ

naḥšo, Pl. naḥše (L.14) bår ܢܰܚܫܐ
ne de är (kopula 3.pl.) ܢܶܐ
nësyono, Pl. nësyone (L.11) erfarenhet, erfarenheter ܢܷܣܝܳܢܐ، ܢܷܣܝܳܢܶܐ
nḥiro, Pl. nḥire (L.7) näsa, näsor ܢܚܝܪܐ، ܢܚܝܪܶܐ
nisën (L.9) april ܢܝܣܷܢ
nišan, Pl. nišane trolovning, trolovningar ܢܝܫܰܢ، ܢܝܫܰܢܶܐ

nišo, Pl. niše

- nišo rišoyo (L.15)

mål; syfte, syften

- största målet

ܢܝܫܐ، ܢܝܫܶܐ

- ܢܝܫܐ ܪܝܫܳܝܐ

no jag är (kopula 1.sg.) ܢܐ
nofal, nëflo – nafël, nafilo (L.9) att ramla, att falla ܢܳܦܰܠ، ܢܷܦܠܐ ܇ ܢܰܦܷܠ، ܢܰܦܝܠܐ

nofaq, nëfqo – nafëq, nafiqo (nfq I) (L.3)

- bu šuroyo d kul šato konofaq surgoḏo ḥaṯo (L.9)

att gå ut, att komma ut

- i början av varje år kommer det ut en ny kalender

ܢܳܦܰܩ، ܢܷܦܩܐ ܇ ܢܰܦܷܩ، ܢܰܦܝܩܐ

- ܒܘ ܫܘܪܳܝܐ ܕܟܘܠ ܫܰܬܐ ܟܳܢܳܦܰܩ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܚܰܬ݂ܐ

noqaḥ, nëqḥo – nqëḥle, nqëḥla (nqḥ I) (L.7) att lukta ܢܳܩܰܚ، ܢܷܩܚܐ ܇ ܢܩܷܚܠܶܗ، ܢܩܷܚܠܰܗ
noqal, nëqlo – nqile, nqila (nql I) (L.6) att flytta ܢܳܩܰܠ، ܢܷܩܠܐ ܇ ܢܩܝܠܗܶ، ܢܩܝܠܰܗ

noqar, nëqro – naqër, naqiro (nqr I)

- riši konoqar (L.14)

att värka

- mitt huvud värker; jag har huvudvärk

ܢܳܩܰܪ، ܢܷܩܪܐ ܆ ܢܰܩܷܪ، ܢܰܩܝܪܐ

- ܪܝܫܝ ܟܳܢܳܩܰܪ

noqëṣ (L.8) mindre; färre ܢܳܩܷܨ
nošo, Pl. noše (L.7,3) människa, person ܢܳܫܐ، ܢܳܫܶܐ
noṭar, nëṭro – nṭërle, nṭërla (L.7) att vänta, att förvänta sig, att vakta, att försvara ܢܳܛܰܪ، ܢܷܛܪܐ ܇ ܢܛܷܪܠܶܗ، ܢܛܷܪܠܰܗ
noṭar nawfo (L.15) / qalcači, Pl. qalcačiye målvakt ܢܳܛܰܪ ܢܰܘܦܐ، ܩܰܠܥܰܫ̰ܝ، ܩܰܠܥܰܫ̰ܝܝܶܐ

noyaḥ, nayḥo – nayëḥ, nayiḥo (nyḥ I)

- lo nayëḥle (L.14)

att läka, att bli frisk

- han blev inte frisk

ܢܳܝܰܚ، ܢܰܝܚܐ ܆ ܢܰܝܷܚ، ܢܰܝܝܚܐ

- ܠܐ ܢܰܝܷܚܠܶܗ

nqoḥo (Inf. nqḥ I) (L.7) luktsinne; (att) lukta ܢܩܳܚܐ

nqoro (Inf. nqr I) (L.14)

- nqoro di aḏno

- nqoro du caršo

- nqoro du rišo

värk

- öronvärk

- tandvärk

- huvudvärk

ܢܩܳܪܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܝ ܐܰܕ݂ܢܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܘ ܥܰܪܫܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܘ ܪܝܫܐ

ob (L.9) augusti ܐܳܒ
obac, ëbco – abëc, abico (ʾbc I) (L.4) att vilja ܐܳܒܰܥ، ܐܷܒܥܐ ܇ ܐܰܒܷܥ، ܐܰܒܝܥܐ

obe, obo – hule, hula (ʾby/yhb I) (L.6)

- kibux obat lan u ḥšowo? (L.10.4)

- hawli (L.10)

- obe w šoqal cam (L.3)

att ge

- kan du ge oss notan?

- ge mig (imperativ sg.)

- (att) han konverserar med; (att) han socialiserar med; (att) han interagerar med

ܐܳܒܶܗ، ܐܳܒܳܐ ܇ ܗܘܠܶܗ، ܗܘܠܰܗ

- ܟܝܒܘܟ݂ ܐܳܒܰܬ ܠܰܢ ܐܘ ܚܫܳܘܐ؟

- ܗܰܘܠܝ

- ܐܳܒܶܐ ܘܫܳܩܰܠ ܥܰܡ

oḏar (L.9) mars ܐܳܕ݂ܰܪ
oḏac, ëḏco – aḏëc, aḏico  (ʾḏc I) (L.3) att veta, att inse, att känna till, att vara medveten om ܐܳܕ݂ܰܥ، ܐܷܕ݂ܥܐ ܇ ܐܰܕ݂ܷܥ، ܐܰܕ݂ܝܥܐ

omar, ëmmo – mërle, mërla (ʾmr I) (L.4)

- hama mar (L.3)

att säga

ܐܳܡܰܪ، ܐܷܡܡܐ ܇ ܡܷܪܠܶܗ، ܡܷܪܠܰܗ

- ܗܰܡܰܐ ܡܰܪ

ono (L.3) jag ܐܳܢܐ

osyo / taxtor (L.14)

- osyo / taxtor dac carše

- osyo / taxtor dac cayne

- osyo / taxtor di camaliye

- osyo / taxtor di nafšo

- osyo / taxtor dilonoyo

- osyo / taxtor du bayto

- osyo / taxtor du galdo

- osyo / taxtor du lebo

- osyo / taxtor gawoyo

doktor; läkare

- tandläkare

- oftalmolog; ögonläkare

- kirurg

- psykolog

- specialist

- husläkare

- dermatolog; hudläkare

- kardiolog; hjärtläkare

- läkare inom internmedicin

ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܪܫܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܝܢܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܡܰܠܝܝܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܢܰܦܫܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܝܠܳܢܳܝܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܒܰܝܬܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܓܰܠܕܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܘ ܠܶܒܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܓܰܘܳܝܐ

oṯe, ëṯyo – aṯi, aṯyo
(ʾṯy I)

- oṯe + cal
- u gawno zarqo ġalabe koṯe aclax (L.11.6)

att komma, att passa

- (att) den passar

- den blå färgen passar dig mycket väl

ܐܳܬ݂ܶܐ، ܐܷܬ݂ܝܐ ܇ ܐܰܬ݂ܝ، ܐܰܬ݂ܝܐ

- ܐܳܬ݂ܶܐ + ܥܰܠ
- ܐܘ ܓܰܘܢܐ ܙܰܪܩܐ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܟܐܬ݂ܶܐ ܐܰܥܠܰܟ݂
oṯo (f.), Pl. oṯe (L.15) flagga, symbol ܐܳܬ݂ܐ، ܐܳܬ݂ܶܐ

oxal, uxlo – xile, xila (axile, axila) (ʾxl I)

-  mën gëd uxlitu?

- kuxlina

att äta

- vad ska ni äta?

- vi äter

ܐܳܟ݂ܰܠ، ܐܘܟ݂ܠܐ ܇ ܟ݂ܝܠܶܗ، ܟ݂ܝܠܰܗ
(ܐܰܟ݂ܝܠܶܗ، ܐܰܟ݂ܝܠܰܗ)

- ܡܷܢ ܓܷܕ ܐܘܟ݂ܠܝܬܘ؟

- ܟܘܟ݂ܠܝܢܰܐ

panṭron, Pl. panṭronat (L.11) byxa ܦܰ݁ܢܛܪܳܢ، ܦ݁ܰܢܛܪܳܢܰܬ
park parkering ܦ݁ܰܪܟ
përtaqani (L.11) orange ܦܷ݁ܪܬܰܩܰܢܝ
ping-pong / esfir ṭëbliṯo (L.15) bordtennis ܦ݁ܝܢܓܦ݁ܳܢܓ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ
plan, Pl. planat (L.6) plan, planlösning, planering ܦ݁ܠܰܢ، ܦ݁ܠܰܢܰܬ
qaḥwa (f.), Pl. qaḥwat (L.8) kaffe ܩܰܚܘܰܐ (ܐܬ݂)، ܩܰܚܘܰܬ
qaḥwonoyo, f. qaḥwonayto, Pl. qaḥwonoye (L.11) brun/brunt ܩܰܚܘܳܢܳܝܐ، ܩܰܚܘܳܢܰܙܬܐ، ܩܰܚܘܳܢܳܝܶܐ

qamoyo, f. qamayto, Pl. qamoye (L.8)

- bi qamayto

förste/första

- först

ܩܰܡܳܝܐ، ܩܰܡܰܝܬܐ، ܩܰܡܳܝܶܐ

- ܒܝ ܩܰܡܰܝܬܐ
qanser / sarṭono (L.14) cancer ܩܰܢܣܶܪ ܆ ܣܰܪܛܳܢܐ
qanyo, Pl. qanye (L.3) penna ܩܰܢܝܐ، ܩܰܢܝܶܐ
qapṣulo, Pl. qapṣule (L.14) kapsel ܩܰܦ݁ܨܘܠܐ، ܩܰܦ݁ܨܘܠܶܐ
qariwo, f. qaruto, Pl. qariwe nära ܩܰܪܝܘܐ، ܩܰܪܘܬܐ، ܩܰܪܝܘܶܐ
qaṣa (L.10) kassa ܩܰܨܰܐ
qašo, Pl. qaše (L.16) präst ܩܰܫܐ، ܩܰܫܶܐ
qaššo, Pl. qašše (L.4) farfar, morfar ܩܰܫܫܐ، ܩܰܫܫܶܐ
qašto, Pl. qaštoṯe (L.4) farmor, mormor ܩܰܫܬܐ، ܩܰܫܬܳܬ݂ܶܐ
qaṭënto, Pl. qaṭinoṯe (L.8) minut ܩܰܛܷܢܬܐ، ܩܰܛܝܢܳܬ݂ܶܐ
qaṭiro (L.10) yoghurt ܩܰܛܝܪܐ
qaṭmono, f. qaṭmoniṯo, Pl. qaṭmone (L.11) grå/grått ܩܰܛܡܳܢܐ، ܩܰܛܡܳܢܝܬ݂ܐ، ܩܰܛܡܳܢܶܐ
qay? (L.3) varför? ܩܰܝ؟
qayiro, f. qayërto , Pl. qayire (L.10) kall/kallt ܩܰܝـܝܪܐ، ܩܰܝܷܪܬܐ، ܩܰܝـܝܪܶܐ
qayoṣo, f. qayaṣto, Pl. qayoṣe (L.16) frisör, frisörska ܩܰܝܳܨܐ، ܩܰܝܰܨܬܐ، ܩܰܝܳܨܶܐ
qayṭo (L.9) sommar ܩܰܝܛܐ
qdoše (L.11) hängsmycken, kedjor, halsband ܩܕܳܫܶܐ
qḏolo, Pl. qḏole (L.7) hals, nacke ܩܕ݂ܳܠܐ، ܩܕ݂ܳܠܶܐ
qelayto, Pl. qeloyoṯe (L.8,4) rum ܩܶܠܰܝܬܐ، ܩܶܠܰܝܳܬ݂ܶܐ
qëm, vor Suffix qum… här: framför ܩܷܡ - ܩܘܡ
qemësto, Pl. qemësyoṯe (L.11) skjorta ܩܶܡܷܣܬܐ، ܩܶܡܷܣܝܳܬ݂ܶܐ
qëmṯo, Pl. qomoṯe (L.11) kjol ܩܷܡܬ݂ܐ، ܩܳܡܳܬ݂ܶܐ
qëṭro, Pl. qëṭre (L.8) problem ܩܷܛܪܐ، ܩܷܛܪܶܐ
qliḏo, Pl. qliḏe (L.8) nyckel ܩܠܝܕ݂ܐ، ܩܠܝܕ݂ܶܐ

qloco (Inf. qlc I)

- qloco d bësëklet (L.15)

framförande av fordon (köra, cykla, flyga)

- cykling

ܩܠܳܥܐ

- ܩܠܳܥܐ ܕܒܷܣܷܟܠܶܬ

qmoro (Inf. qmr I) (L.15) vinst; att vinna ܩܡܳܪܐ
qodar, qëdro – qadër, qadiro (qdr I) att kunna, att förmå ܩܳܕܰܪ، ܩܘܕܪܐ ܇ ܩܰܕܷܪ، ܩܰܕܝܪܐ

qolaf, qulfo – qlëfle, qlëfla (qlf I)

- qlaf u ḥabušo.

att skala

- skala äpplet

ܩܳܠܰܦ، ܩܘܠܦܐ ܇ ܩܠܷܦܠܶܗ، ܩܠܷܦܠܰܗ

- ܩܠܰܦ ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ.

qore, quryo – qrele, qrela (qry I) (L.8) att läsa, att studera ܩܳܪܶܐ، ܩܘܪܝܐ ܇ ܩܪܶܠܶܗ، ܩܪܶܠܰܗ
qoṭal, quṭlo – qṭile, qṭila (qṭl I) att döda ܩܳܛܰܠ، ܩܘܛܠܐ ܇ ܩܛܝܠܶܗ، ܩܛܝܠܰܗ

qoyam, qaymo – qayëm, qayimo (qym I) (L.7)

- qëm! (L.10)

att vakna, att resa sig

- ställ dig upp! res dig upp!

ܩܳܝܰܡ، ܩܰܝܡܐ ܇ ܩܰܝܷܡ، ܩܰܝـܝܡܐ

- ܩܷܡ

qoyaṯ, qayṯo – qayëṯ, qayiṯo (qyṯ I) (L.7) att slå i, att stöta; att tändas ܩܳܝܰܬ݂، ܩܰܝܬ݂ܐ ܇ ܩܰܝܷܬ݂، ܩܰܝـܝܬ݂ܐ
qraye (f.) (L.15) studier, läsning ܩܪܰܝܶܐ
qrayto läsande, studerande ܩܪܰܝܬܐ
qriṯo, Pl. qëryawoṯe (L.8) by ܩܪܝܬ݂ܐ، ܩܷܪܝܰܘܳܬ݂ܶܐ
qubco, Pl. qubce (L.11) hatt, mössa ܩܘܒܥܐ، ܩܘܒܥܶܐ
rabëc (L.9) vår ܪܰܒܷܥ
rabo, f. rabṯo, Pl. rabe (L.11,4) stor/stort ܪܰܒܐ، ܪܰܒܬ݂ܐ، ܪܰܒܶܐ
rabuṯo (L.6) storlek; äldre ålder ܪܰܒܘܬ݂ܐ
račeta, Pl. račetat (L.14) recept ܪܰܫ̰ܶܬܰܐ، ܪܰܫ̰ܶܬܰܬ
raġlo (f.), Pl. raġloṯe, raġle (L.7) fot ܪܰܓ݂ܠܐ (ܐܬ݂)، ܪܰܓ݂ܠܳܬ݂ܶܐ، ܪܰܓ݂ܠܶܐ
rahṭo ḥiṣo (L.15) löpning ܪܰܗܛܐ ܚܝܨܐ
raḥuqo, f. raḥëqto, Pl. raḥuqe långt bort ܪܰܚܘܩܐ، ܪܰܚܷܩܬܐ، ܪܰܚܘܩܶܐ

rakiwo, f. rakuto, Pl. rakiwe (L.4)

- i skale du nošo mag garme rakuto yo (L.7)

att vara placerad, att vara installerad, att vara etablerad, att bestå av

- människans skelett består av ben

ܪܰܟܝܘܐ، ܪܰܟܘܬܐ، ܪܰܟܝܘܶܐ

- ܐܝ ܣܟܰܠܶܐ ܕܘ ܢܳܫܐ ܡܰܓ ܓܰܪܡܶܐ ܪܰܟܘܬܐ ܝܐ

ramḥël (L.8) i morgon ܪܰܡܚܷܠ
raqmo, Pl. raqme (L.8) nummer, siffra ܪܰܩܡܐ، ܪܰܩܡܶܐ
rastorant, Pl. rastorantat, rastorante (L.4) restaurang ܪܰܣܬܳܪܰܢܬ، ܪܰܣܬܳܪܰܢܬܰܬ، ܪܰܣܬܳܪܰܢܬܶܐ
ramšo (L6) kväll ܪܰܡܫܐ
rezo (f.) (L.10) ris ܪܶܙܐ (ܐܬ݂)

rëcyono, Pl. rëcyone

- u rëcyonaṯṯe (L.6)

åsikt, tanke

- deras åsikt; deras tanke

ܪܷܥܝܳܢܐ، ܪܷܥܝܳܢܶܐ

- ܐܘ ܪܷܥܝܳܢܰܬ݂ܬ݂ܶܗ

rëġšo Pl. rëġše

- rëġše du nošo (L.7)

känsla, sinne

- människans sinnen

ܪܷܓ݂ܫܐ، ܪܷܓ݂ܫܶܐ

- ܪܷܓ݂ܫܶܐ ܕܘ ܢܳܫܐ

rënyo, Pl. rënye (L.8) idé ܪܷܢܝܐ، ܪܷܢܝܶܐ
rfofo, Pl. rfofe (L.8) (s. ṣaniye) sekund ܪܦܳܦܐ، ܪܦܳܦܶܐ

rišo, Pl. riše (L.7)

- riša di šato (L.9)

huvud; början

- nyår; nyårsafton (bokst. början på året)

ܪܝܫܐ، ܪܝܫܶܐ

- ܪܝܫܰܗ ܕܝ ܫܰܬܐ

roḏe, rëḏyo – raḏi, raḏyo (rḏy I) (L.6) att acceptera, att hålla med ܪܳܕ݂ܶܐ، ܪܷܕ݂ܝܐ ܇ ܪܰܕ݂ܝ، ܪܰܕ݂ܝܐ
roḥam, rëḥmo – rḥëmle, rḥëmla (rḥm I) (L.16) att älska, att tycka om ܪܳܚܰܡ، ܪܷܚܡܐ ܆ ܪܚܷܡܠܶܗ، ܪܚܷܡܠܰܗ
rohaṭ, ruhṭo – raheṭ, rahiṭo (rhṭ I) (L.7) att springa, att jogga ܪܳܗܰܛ، ܪܘܗܛܐ ܇ ܪܰܗܷܛ، ܪܰܗܝܛܐ

rokaw, rëkwo – raku, rakiwo (rkw I) (L.7)

-  rokaw + cal

- ma korokaw ṭawwo acli? (L.11.6)

att bestå (av), att installeras, att etableras, att passa, att placeras

- att passa på (någon/ något)

- passar den bra på mig?

ܪܳܟܰܘ، ܪܷܟܘܐ ܇ ܪܰܟܘ، ܪܰܟܝܘܐ

- ܪܳܟܰܘ+  ܥܰܠ

- ܡܰܐ ܟܳܪܳܟܰܘ ܛܰܘܘܐ ܐܰܥܠܝ؟

rošam, rëšmo – ršëmle, ršëmla (ršm I) (L.6) att rita, att måla ܪܳܫܰܡ، ܪܷܫܡܐ ܇ ܪܫܷܡܠܶܗ، ܪܫܷܡܠܰܗ
rowax, rawxo – rawëx, rawixo (rwx I) (L.13) + prep. b: att stiga in i, att stiga ombord på ܪܳܘܰܟ݂، ܪܰܘܟ݂ܐ ܆ ܪܰܘܷܟ݂ ܪܰܘܝܟ݂ܐ
rowe, rawyo – rawi, rawyo (rwy I) (L.13) att bli berusad ܪܳܘܶܐ، ܪܰܘܝܐ ܆ ܪܰܘܝ، ܪܰܘܝܐ
ruco, Pl. ruce (L.8) kvart, fjärdedel ܪܘܥܐ، ܪܘܥܶܐ
rucyo, Pl. rucye (L.10) fåraherde ܪܘܥܝܐ، ܪܘܥܝܶܐ

ruḥo (s. nafšo)

- ruḥa (L.4)

- ruḥe (L.3)

- bëṯër më d qadër maxlaṣ ruḥe bu lišono Holandoyo,… (L.3)

själ, vind

- hon själv

- han själv

- efter att han lyckades klara sig i nederländska språket, ...

ܪܘܚܐ

- ܪܘܚܰܗ

- ܪܘܚܶܗ

- ܒܷܬ݂ܷܪ ܡܷܐ ܕܩܰܕܷܪ ܡܰܟ݂ܠܰܨ ܪܘܚܶܗ ܒܘ ܠܝܫܳܢܐ ܗܳܠܰܢܕܳܝܐ…
rušmoyiṯ (L.16) officiell/officiellt ܪܘܫܡܐܝܬ݂
rwiḥo, f. rwëḥto Pl. rwiḥe (L.12) bred/brett, vidsträckt ܪܘܝـܚܐ، ܪܘܷܚܬܐ، ܪܘܝـܚܶܐ

s… (G.11b),

+ Article: su, si, sa

hos; hos honom, hos henne, hos de/dem

ܣ

ܣ + ܘ، ܝ، ܐܰ

saca (f.), Pl. sacat (L.8) (s. šocṯo) klocka, timme ܣܰܥܰܐ (ܐܬ݂)، ܣܰܥܰܬ
sacro (L.7) hår ܣܰܥܪܐ
salo, Pl. sale (L.11) korg ܣܰܠܐ، ܣܰܠܶܐ

samyo, f. smiṯo, Pl. samye

- me nacmuṯa smiṯo yo.

blind/blint

- hon har varit blind sedan hon var barn

ܣܰܡܝܐ، ܣܡܝܬ݂ܐ، ܣܰܡܝܶܐ

- ܡܶܐ ܢܰܥܡܘܬ݂ܰܗ ܣܡܝܬ݂ܐ ܝܐ

saqo (f.), Pl. saqe (L.7) ben ܣܰܩܐ (ܐܬ݂)، ܣܰܩܶܐ
sarṭono, qanser (L.14) cancer ܣܰܪܛܳܢܐ ܆ ܩܰܢܣܶܪ
saṯwo (L.9) vinter ܣܰܬ݂ܘܐ
sawal (L.12) djur, boskap, husets tamboskap ܣܰܘܰܠ
sefoqo, Pl. sefoqe (L.6) matservis ܣܶܦܳܩܐ، ܣܶܦܳܩܶܐ

semoqo, f. semaqto, Pl. semoqe (L.9,4)

- semoqo kamudo (L.11)

röd/rött

- mörkröd

ܣܶܡܳܩܐ، ܣܶܡܰܩܬܐ، ܣܶܡܳܩܶܐ

- ܣܶܡܳܩܐ ܟܰܡܘܕܐ

sëdro, Pl. sëdre (L.3) klass, årskurs ܣܷܕܪܐ، ܣܷܕܪܶܐ
sësyo, Pl. sësye (L.12) häst ܣܷܣܝܐ، ܣܷܣܝܶܐ
sḥoyo (Inf. sḥy I) (L.8) att duscha, att bada, simning ܣܚܳܝܐ
sid + Pronominalsuffix bredvid, hos, till ܣܝܕ …
siqumo, Pl. siqume (L.3) datum ܣܝܩܘܡܐ، ܣܝܩܘܡܶܐ
skale (f.), skalat (L.7) skelett ܣܟܰܠܶܐ (ܐܬ݂)، ܣܟܰܠܰܬ

sloqo (Inf. slq I)

- sloqo d ṭuro (L.15)

klättring, att gå uppför

- bergsbestigning

ܣܠܳܩܐ

- ܣܠܳܩܐ ܕܛܘܪܐ

sniquṯo, Pl. snëqwoṯe (L.15) behov ܣܢܝܩܘܬ݂ܐ
soḥe, sëḥyo – sḥele, sḥela (sḥy I) (L.8) att simma ܣܳܚܶܐ، ܣܷܚܝܐ ܇ ܣܚܶܠܶܗ، ܣܚܶܠܰܗ
some, sёmyo – sami, samyo (smy I) att bli blind ܣܳܡܶܐ، ܣܡܝܐ ܇ ܣܰܡܝ، ܣܰܡܝܐ
sowac, sawco – sawëc, sawico (swc I) (L.7) att bli mätt ܣܳܘܰܥ، ܣܰܘܥܐ ܇ ܣܰܘܷܥ، ܣܰܘܝܥܐ

soyam, saymo – sëmle, sëmla (sym I) (L.3)

- latli mede lë syomo (L.8)

- sëm! (L.10)

att göra, att utföra

- jag har inget att göra

- gör

ܣܳܝܰܡ، ܣܰܝܡܐ ܇ ܣܷܡܠܶܗ، ܣܷܡܠܰܗ

ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

- ܣܷܡ

spor (L.11, L.15) sport ܣܦܳ݁ܪ
ste (L.4) även, också ܣܬܶܐ
sucrono, Pl. sucrone (L.15) utövande, praktik ܣܘܥܪܳܢܐ، ܣܘܥܪܳܢܶܐ
sukolo, Pl. sukole (L.15) mening, betydelse ܣܘܟܳܠܐ، ܣܘܟܳܠܶܐ
sṭabël, Pl. sṭabile (L.12) stall ܣـܛܰܒܷܠ، ܣـܛܰܒܝܠܶܐ
surgoḏo, Pl. surgoḏe (L.9) kalender ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ، ܣܘܪܓܳܕ݂ܶܐ
swiḥuṯo (L.3) motivation ܣܘܝܚܘܬ݂ܐ

syomo (Inf. sym I)

- latli mede lë syomo (L.8)

att göra, utförande

- jag har inget att göra

ܣܝܳܡܐ

ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

ṣadro, Pl. ṣadrone (L.7) bröst ܨܰܕܪܐ، ܨܰܕܪܳܢܶܐ
ṣafro (L.8) morgon ܨܰܦܪܐ
ṣalon, Pl. ṣalone (L.13) lokal ܨܰܠܳܢ، ܨܰܠܳܢܶܐ
ṣaniye (f.), Pl. ṣaniyat (L.8) sekund ܨܰܢܝـܝܶܐ، ܨܰܢܝـܝܰܬ
ṣawco (f.), Pl. ṣawcoṯe (L.7) finger, tå ܨܰܘܥܐ (ܐܬ݂)، ܨܰܘܥܳܬ݂ܶܐ
ṣbuṯo, Pl. ṣëbwoṯe (L.15) / mäsäle, Pl. mäsälat, mäsayël vilja, syfte, ärende ܨܒܘܬ݂ܐ، ܨܷܒܘܳܬ݂ܶܐ ܆ ܡܱܣܱܠܶܐ، ܡܱܣܱܠܰܬ، ܡܱܣܰܝܷܠ
ṣënca (f.), Pl. ṣëncawat (L.4) yrke ܨܷܢܥܰܐ (ܐܬ݂)، ܨܷܢܥܰܘܰܬ
ṣërto, Pl. ṣërtoṯe (L.9) bild ܨܷܪܬܐ، ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ
ṣlibo, Pl. ṣlibe (L.16) kors ܨܠܝܒܐ، ܨܠܝܒܶܐ
ṣluṯo, Pl. ṣlawoṯe bön ܨܠܘܬ݂ܐ، ܨܠܰܘܳܬ݂ܶܐ
ṣoyam, ṣaymo – ṣayёm, ṣayimo (ṣym I) att fasta ܨܳܝܰܡ، ܨܰܝܡܐ ܇ ܨܰܝܷܡ، ܨܰܝܝܡܐ
šaboko, Pl. šaboke fönster ܫܰܒܳܟܐ، ܫܰܒܳܟܶܐ
šabṯo, Pl. šabe (L.3) vecka ܫܰܒܬ݂ܐ، ܫܰܒܶܐ
šacuṯo, f. šacëṯto, Pl. šacuṯe (L.11) gul/gult ܫܰܥܘܬ݂ܐ، ܫܰܥܷܬ݂ܬܐ، ܫܰܥܘܬ݂ܶܐ
šafiro, f. šafërto, Pl. šafire (L.9,4) vacker/vackert, snygg/snyggt; bra ܫܰܦܝܪܐ، ܫܰܦܷܪܬܐ، ܫܰܦܝܪܶܐ

šarwoyo, f. šarwayto, Pl. šarwoye

- dawro šarwoyo (L.3)

nybörjare

- nybörjarkurs

ܫܰܪܘܳܝܐ، ܫܰܪܘܰܝܬܐ، ܫܰܪܘܳܝܶܐ

- ܕܰܘܪܐ ܫܰܪܘܳܝܐ

šato, Pl. ëšne (L.4)

- ban ëšne (L.4)

år

- under åren, under de år; genom åren, genom de år

ܫܰܬܐ، ܐܷܫܢܶܐ

- ܒܰܢ ܐܷܫܢܶܐ

šawbo (f.) (L.14) förkylning, influensa ܫܰܘܒܐ
šawco, f. šwac (L.9) sju ܫܰܘܥܐ، ܫܘܰܥ
šawṯo, Pl. šawṯoṯe (L.6) kvarter, grannskap ܫܰܘܬ݂ܐ، ܫܰܘܬ݂ܳܬ݂ܶܐ
šayro, Pl. šayre (L.11) armband ܫܰܝܪܐ، ܫܰܝܪܶܐ
šbilo, Pl. šbile (L.3) väg, metod ܫܒܝܠܐ، ܫܒܝܠܶܐ
šëkël, Pl. šëklat (L.3) sätt; sort, typ ܫܷܟܷܠ، ܫܷܟܠܰܬ
šërke, Pl. šërkat (L.6) företag ܫܷܪܟܶܐ، ܫܷܪܟܰܬ
šërub (L.14) flytande (med) ܫܷܪܘܒ
šġimuṯo (L.15) hobby, aktivitet ܫܓ݂ܝܡܘܬ݂ܐ
šlomo (L.3) hej, fred ܫܠܳܡܐ
šmoco (Inf. šmc I) (L.7) hörsel ܫܡܳܥܐ
šocṯo, Pl. šoce (L.8) klocka, timme ܫܳܥܬ݂ܐ، ܫܳܥܶܐ
šofac, šëfco – šafëc, šafico (šfc I) (L.6) att passera ܫܳܦܰܥ، ܫܷܦܥܐ ܇ ܫܰܦܷܥ، ܫܰܦܝܥܐ
šomac, šëmco – šamëc, šamico (šmc I) (L.7) att höra ܫܳܡܰܥ، ܫܷܡܥܐ ܇ ܫܰܡܷܥ، ܫܰܡܝܥܐ

šoqal, šuqlo – šqile, šqila (šql I)

- obe w šoqal cam (L.3)

- obo w šuqlo cam (L.11)

att köpa, att ta

- han interagerar med; han konverserar med

- hon interagerar med; hon konverserar med

ܫܳܩܰܠ، ܫܘܩܠܐ ܇ ܫܩܝܠܶܗ، ܫܩܝܠܰܗ

- ܐܳܒܶܐ ܘܫܳܩܰܠ ܥܰܡ

- ܐܳܒܐ ܘܫܘܩܠܐ ܥܰܡ

šoqo (f.), Pl. šoqe (L.7) ben ܫܳܩܐ (ܐܬ݂)، ܫܳܩܶܐ
šoraḥ, šërḥo – šrëḥle, šrëḥla (šrḥ I) (L.6) att förklara ܫܳܪܰܚ، ܫܷܪܚܐ ܇ ܫܪܷܚܠܶܗ، ܫܪܷܚܠܰܗ
šore, šёryo – šrele, šrela (šry I) att frigöra, att lösa ܫܳܪܶܐ، ܫܷܪܝܐ ܇ ܫܪܶܠܶܗ، ܫܪܶܠܰܗ

šote, šëtyo – štele, štela (šty I) (L.7)

- štayu! (L.12)

att dricka

- drick! (ni)

ܫܳܬܶܗ، ܫܷܬܝܐ ܇ ܫܬܶܠܶܗ، ܫܬܶܠܰܗ

- ܫܬܰܝܘ!

šqolo, Pl. šqole (Inf. šql. I) (L.10) handel, köpande; tagande ܫܩܳܠܐ، ܫܩܳܠܶܐ
šrolo (L.6) sann/sant, riktig/riktigt ܫܪܳܠܐ
štoyo, Pl. štoye (Inf. šty I) (L.7) dryck (även verb: att dricka, drickande) ܫܬܳܝܐ، ܫܬܳܝܶܐ
šubqono! (L.3) ursäkta, förlåt ܫܘܒܩܳܢܐ!

šuġlo, Pl. šuġlone (L.12)

- šuġlone d lawġël

arbete

- hushållsarbeten

ܫܘܓ݂ܠܐ، ܫܘܓ݂ܠܳܢܶܐ

- ܫܘܓ݂ܠܳܢܶܐ ܕܠܰܘܓܷ݂ܠ

šuḥlofo, Pl. šuḥlofe (L.11,4) säsong, årstid, förändring, ändring ܫܘܚܠܳܦܐ، ܫܘܚܠܳܦܶܐ
šuqo (f.), Pl. šuqe (L.3) marknad, centrum, torg, shopping ܫܘܩܐ (ܐܬ݂)، ܫܘܩܶܐ
šuro, Pl. šurone (L.6) vägg ܫܘܪܐ، ܫܘܪܳܢܶܐ
šuroyo (L.9) början ܫܘܪܳܝܐ
šušaye (f.), Pl. šušayat (L.10) flaska ܫܘܫܰܝܶܐ (ܐܬ݂)، ܫܘܫܰܝܰܬ
šušefo (f.), Pl. šušefe (L.7) duk, bandage, förband ܫܘܫܶܦܐ (ܐܬ݂)، ܫܘܫܶܦܶܐ
šwolo, Pl. šwole (L.12) fråga ܫܘܳܠܐ، ܫܘܳܠܶܐ
šyoro (Inf. šyr I) (L.15) skridskoåkning; skidåkning ܫܝܳܪܐ
tacbo (L.15) stress, trötthet, slit ܬܰܥܒܐ

taḥrazto, Pl. taḥrazyoṯe

- taḥrazto ṯabëtto (L.15)

upplägg, program

- ett fast upplägg

ܬܰܚܪܰܙܬܐ، ܬܰܚܪܰܙܝܳܬ݂ܶܐ

- ܬܰܚܪܰܙܬܐ ܬ݂ܰܒܷܬܬܐ

taḥt (G.11b)

- taḥt+Suffix: Sg. taḥti, taḥte, taḥta;
Pl. taḥtayye, taḥtayxu

- laltaḥ (L.7) (< l-l-taḥt)

under

- under mig, under honom, under henne, under de, under er
- nedan, ner

ܬܰܚܬ

- ܬܰܚܬ :ܬܰܚܬܝ، ܬܰܚܬܶܗ، ܬܰܚܬܰܗ܇ ܬܰܚܬܰܝـܝܶܗ، ܬܰܚܬܰܝܟ݂ܘ

- ܠܰܠܬܰܚ

taḥolo (f.), Pl. taḥolone (L.4) morbrors fru ܬܰܚܳܠܐ (ܐܬ݂)، ܬܰܚܳܠܳܢܶܐ
talafon, Pl. talafone, talafonat (L.4) telefon ܬܰܠܰܦܳܢ، ܬܰܠܰܦܳܢܶܐ، ܬܰܠܰܦܳ̇ܢܰܬ
talgo (L.9) snö ܬܰܠܓܐ
tamëz (L.9) juli ܬܰܡܷܙ
tamo (L.8) där ܬܰܡܐ
tarbiṯo (L.3) uppfostran ܬܰܪܒܝܬ݂ܐ
tarco, Pl. tarce (L.6) dörr ܬܰܪܥܐ، ܬܰܪܥܶܐ
tašciṯo, Pl. tašciyoṯe saga, berättelse, historia ܬܰܫܥܝܬ݂ܐ، ܬܰܫܥܝـܝܳܬ݂ܶܐ
tašroro, Pl. tašrore (L.3) rapport, intyg ܬܰܫܪܳܪܐ، ܬܰܫܪܳܪܶܐ
tawdi (L.3) tack ܬܰܘܕܝ
taxt, Pl. taxtat (L.14) säng ܬܰܟ݂ܬ، ܬܰܟ݂ܬܰܬ
taxtor, f. taxtore, Pl. taxtorat, taxtore (L.14), s. osyo doktor, läkare ܬܰܟ݂ܬܳܪ، ܬܰܟ݂ܬܳܪܶܐ، ܬܰܟ݂ܬܳܪܰܬ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪܶܐ
teno, Pl. tene (L.10) fikon ܬܶܢܐ، ܬܶܢܶܐ
tëcmiro (Inf. cmr III) (L.6) byggande, konstruktion ܬܷܥܡܝܪܐ
tëġmo, Pl. tëġme (L.11) sort ܬܷܓ݂ܡܐ، ܬܷܓ݂ܡܶܐ
tërcilo (Inf. rcl III) d gušmo (L.14) skakningar i kroppen (kroppen skakar) ܬܷܪܥܝܠܐ ܕܓܘܫܡܐ
tërhiṭo (Inf. rhṭ III) d sësye (L.15) ridning ܬܷܪܗܝܛܐ ܕܣܷܣܝܶܐ
tërmišo (Inf. rmš III) (L.15) rörelse ܬܷܪܡܝܫܐ
tërto Pl. tawroṯe (L.12) ko ܬܷܪܬܐ، ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ
tëšco, f. čac (L.8) nio ܬܷܫܥܐ، ܫ̰ܰܥ
tešiġo (L.6) disk, tvätt ܬܶܫܝܓ݂ܐ
tëšmëšto, Pl. tešëmšoṯe tjänst, service ܬܷܫܡܷܫܬܐ، ܬܶܫܷܡܫܳܬ݂ܶܐ
tëšrën ḥaroyo (L.9) november ܬܷܫܪܷܢ ܚܰܪܳܝܐ
tëšrën qamoyo (L.9) oktober ܬܷܫܪܷܢ ܩܰܡܳܝܐ
tëšroyoṯe (L.9) höst ܬܷܫܪܳܝܳܬ݂ܶܐ

tleṯi (L.8)

- ḥa w tleṯi (L.9)

- tmone w tleṯi (L.4)

trettio

- trettioett

- trettioåtta

ܬܠܶܬ݂ܝ

- ܚܰܐ ܘܬܠܶܬ݂ܝ

- ܬܡܳܢܶܐ ܘܬܠܶܬ݂ܝ

tloṯo, f. tlëṯ (L.6) tre ܬܠܳܬ݂ܐ، ܬܠܷܬ݂
tmanyo, f. tmone (L.8) åtta ܬܡܰܢܝܐ، ܬܡܳܢܶܐ
tocab, tëcbo – tacëb, tacibo (tcb I) (L.12) att bli trött, att bli utmattad ܬܳܥܰܒ، ܬܷܥܒܐ ܇ ܬܰܥܷܒ، ܬܰܥܝܒܐ
toyam, taymo – tayëm, tayimo (tym I) (L.16) att ta slut ܬܳܝܰܡ، ܬܰܝܡܐ ܆ ܬܰܝܷܡ، ܬܰܝܝܡܐ
tracsar (L.12) tolv ܬܪܰܥܣܰܪ
traktor, Pl. traktore, traktorat (L.12) traktor ܬܪܰܟܬܳܪ، ܬܪܰܟܬܳܪܶܐ، ܬܪܰܟܬܳܪܰܬ

tre, f. tarte (L.4)

- tarte kore (L.7)

- tarte w ḥamši (L.9)

- tre w arbci (L.10)

- tre w falge (L.10)

två

- två gånger

- femtiotvå

- fyrtiotvå

- två och en halv

ܬܪܶܐ، ܬܰܪܬܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܘܚܰܡܫܝ

- ܬܪܶܐ ܘܐܰܪܒܥܝ

- ܬܪܶܐ ܘܦܰܠܓܶܗ

tuwalet, Pl. tuwaletat (L.6) toalett ܬܘܘܰܠܶܬ، ܬܘܘܰܠܶܬܰܬ
ṭafro, Pl. ṭafroṯe (L.7) nagel ܛܰܦܪܐ، ܛܰܦܪܳܬ݂ܶܐ

ṭawwo, f. ṭawto, Pl. ṭawwe (L.3)

- ṭawtër (L.14)

bra

- bättre

ܛܰܘܘܐ، ܛܰܘܬܐ، ܛܰܘܘܶܐ

- ܛܰܘܬܷܪ

ṭcomo (Inf. ṭcm I) smakande; att smaka ܛܥܳܡܐ
ṭcoyo (Inf. ṭcy I) (L.15) glömska ܛܥܳܝܐ

ṭebo, Pl. ṭebe

- latyo ṭebo mafaṣḥono (L.14)

nyhet

- det är inte en glädjande nyhet

ܛܶܒܐ، ܛܶܒܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܛܶܒܐ ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ

ṭëbbax augusti ܛܷܒܒܰܟܼ

ṭëbbe, Pl. ṭëbbat (L.9)

- ṭёbbe / esfir reġlo / futbol (L.15)

boll

- fotboll

ܛܷܒܒܶܐ، ܛܷܒܒܰܬ

- ܛܷܒܒܶܐ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܪܶܓ݂ܠܐ ܆ ܦܘܬܒܳܠ

ṭëbliṯo, Pl. ṭëbloyoṯe (L.3) bord ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ، ܛܷܒܠܳܝܳܬ݂ܶܐ
ṭimo (L.10) pris, kostnad, värde; dyr/dyrt ܛܝܡܐ
ṭlawḥe (L.10) linser, linssoppa ܛܠܰܘܚܶܐ
ṭlobo (Inf. ṭlb I) (L.16) förlovning; att be om någons hand vid giftermål; frieri ܛܠܳܒܐ

ṭoce, ṭucyo – taci, ṭacyo (ṭcy I) (L.4)

- lašan an nacime d lo ṭocën ḥḏoḏe,…(L.4)

- ṭacyono aṭ ṭlawḥe (L.10)

att glömma

- så att barnen inte glömmer varandra

- jag glömde linserna

ܛܳܥܶܐ، ܛܘܥܝܐ ܇ ܛܰܥܝ، ܛܰܥܝܐ

- ܠܰܫܰܢ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܕܠܐ ܛܳܥܷܢ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ،…

- ܛܰܥܝܳܢܐ ܐܰܛ ܛܠܰܘܚܶܐ

ṭocam, ṭëcmo – tcëmle, ṭcëmla (ṭcm I) (L.7) att smaka ܛܳܥܰܡ، ܛܷܥܡܐ ܇ ܛܥܷܡܠܶܗ، ܛܥܷܡܠܰܗ

ṭolab, ṭëlbo – ṭlëble, ṭlëbla (ṭlb I) (L.6)

- ṭolab xaṭër (L.16)

att ansöka, att fråga

- han tar farväl

ܛܳܠܰܒ، ܛܷܠܒܐ ܇ ܛܠܷܒܠܶܗ، ܛܠܷܒܠܰܗ

- ܛܳܠܰܒ ܟ݂ܰܛܷܪ

ṭore, ṭëryo - ṭrele, ṭrela (L.7) att tillåta; att lämna ܛܳܪܶܐ، ܛܷܪܝܐ ܇ ܛܪܶܠܶܗ، ܛܪܶܠܰܗ
ṭoyar, ṭayro – ṭayёr, ṭayiro (ṭyr I) att flyga ܛܳܝܰܪ، ܛܰܝܪܐ ܇ ܛܰܝܷܪ، ܛܰܝܝܪܐ
ṭrowe (< ṭro howe) (L.10) okej, bra, låt så ske ܛܪܳܘܶܐ
ṭukoso, Pl. ṭukose (L.11) ordning, organisation ܛܘܟܳܣܐ، ܛܘܟܳܣܶܐ
ṭuro, Pl. ṭurone berg ܛܘܪܐ، ܛܘܪܳܢܶܐ
ucdo (L.4) nu ܐܘܥܕܐ
viza visum ܒ݂ܝܙܰܐ
w och ܘ
wacdo, Pl. wacde (L.8) åtagande, löfte, förbindelse ܘܰܥܕܐ، ܘܰܥܕܶܐ
wardonoyo, wardonayto, Pl. wardonoye (L.11) rosa ܘܰܪܕܳܢܳܝܐ، ܘܰܪܕܳܢܰܝܬܐ، ܘܰܪܕܳܢܳܝܶܐ
wariḏo, Pl. wariḏe (L.7) ven, blodkärl, ådra, nerv ܘܰܪܝܕ݂ܐ، ܘܰܪܝܕ݂ܶܐ
warqo, Pl. warqe (L.16) papper ܘܰܪܩܐ، ܘܰܪܩܶܐ
waxam (L.10) varor ܘܰܟ݂ܰܡ
wazo (f.), Pl. waze (L.3) gås ܘܰܙܐ (ܐܬ݂)
woliṯo, Pl. wolyoṯe (L.7) uppgift, funktion ܘܳܠܝܬ݂ܐ، ܘܳܠܝܳܬ݂ܶܐ
xabro, Pl. xabre (L.6) ord, meddelande, svar ܟ݂ܰܒܪܐ، ܟ݂ܒܪܶܐ
xalyo, f. xliṯo, Pl. xalye (L.8) fri/fritt, ledig/ledigt, tom/tomt ܟ݂ܰܠܝܐ، ܟ݂ܠܝܬ݂ܐ، ܟ݂ܰܠܝܶܐ

xayifo, f. xayëfto, Pl. xayife (L.6)

- mede xayifo (L.14)

snabb/snabbt, lätt

- något lätt; något mindre allvarligt

ܟ݂ܰܝـܝܦܐ، ܟ݂ܰܝܷܦܬܐ، ܟ݂ܰܝـܝܦܶܐ

- ܡܶܕܶܐ ܟ݂ܰܝـܝܦܐ

xoṯ + Suffix: xoṯi, xoṯe, xoṯa;

Pl. xoṯayye, xoṯayxu

som mig, som honom, som henne

som de/dem, som er

ܟ݂ܳܬ݂ :ܟ݂ܳܬ݂ܝ، ܟ݂ܳܬ݂ܶܗ، ܟܳܬ݂ܰܗ܇

ܟ݂ܳܬ݂ܰܝـܝܶܗ، ܟ݂ܳܬ݂ܰܝܟ݂ܘ

xud (xud+suf.: xoṯ-) som, liksom, såsom ܟ݂ܘܕ

yaquro, f. yaqurto, Pl. yaqure

- latyo mede yaquro (L.14)

allvarlig/allvarligt, tung/tungt

- det är inget allvarligt

ܝܰܩܘܪܐ، ܝܰܩܘܪܬܐ، ܝܰܩܘܪܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܡܶܕܶܐ ܝܰܩܘܪܐ

yarḥo, Pl. yarḥe (L.6) månad ܝܰܪܚܐ، ܝܰܪܚܶܐ
yaroqo, f. yarëqto, Pl. yaroqe (L.11) grön/grönt ܝܰܪܳܩܐ، ܝܰܪܷܩܬܐ، ܝܰܪܳܩܶܐ
yarqe (L.10) grönsaker ܝܰܪܩܶܐ

yawmo, Pl. yawme (L.3)

- u yawmaṯṯe (L.8)

- u yawmayḏan (L.8)

- adyawma (L.8)

- yawmo basimo (L.10)

dag

- deras dag

- vår dag

- idag

- trevlig dag

ܝܰܘܡܐ، ܝܰܘܡܶܐ  

- ܐܘ ܝܰܘܡܰܬ݂ܬܶܗ

- ܐܘ ܝܰܘܡܰܝܕ݂ܰܢ

- ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ

- ܝܰܘܡܐ ܒܰܣܝܡܐ

yawme d arbco (L.9) onsdag ܝܰܘܡܶܗ ܕܐܰܪܒܥܐ
yawme d ḥamšo (L.9) torsdag ܝܰܘܡܶܗ ܕܚܰܡܫܐ
yawme d ḥušabo (L.9) söndag ܝܰܘܡܶܗ ܕܚܘܫܰܒܐ
yawme d šabṯo (L.9) lördag ܝܰܘܡܶܗ ܕܫܰܒܬ݂ܐ
yawme dë cruto (L.9) fredag ܝܰܘܡܶܗ ܕܷܥܪܘܬܐ
yawme dë tloṯo (L.9) tisdag ܝܰܘܡܶܗ ܕܷܬܠܳܬ݂ܐ
yawme dë tre (L.9) måndag ܝܰܘܡܶܗ ܕܷܬܪܶܐ
yawme mbayne (L.11) specifika dagar ܝܰܘܡܶܐ ܡܒܰܝܢܶܐ
yawme šarye (L.11) vardagar ܝܰܘܡܶܐ ܫܰܪܝܶܐ
yo han/hon/den/det är (kop. 3.sg.) ܝܐ
yolaf, yëlfo – yalëf, yalifo (ylf I) (L.3) att lära sig ܝܳܠܰܦ، ܝܷܠܦܐ ܇ ܝܰܠܷܦ، ܝܰܠܝܦܐ
yolufo, f. yolufto, Pl. yolufe (L.3) elev, student ܝܳܠܘܦܐ، ܝܳܠܘܦܬܐ، ܝܳܠܘܦܶܐ
yoraw, yërwo – yaru, yariwo (yrw I) (L.7) att växa ܝܳܪܰܘ، ܝܷܪܘܐ ܇ ܝܰܪܘ، ܝܰܪܝܘܐ

yotaw, yëtwo – yatu, yatiwo (ytw I) (L.5)

- koyëtwi b bayto b Amsterdam (L.6)

att sitta

- de bor i ett hus i Amsterdam

ܝܳܬܰܘ، ܝܷܬܘܐ ܇ ܝܰܬܘ، ܝܰܬܝܘܐ

- ܟܳܝܷܬܘܝ ܒܒܰܝܬܐ ܒܐܰܡܣܬܶܪܕܰܡ

ytowo (Inf. ytw I) (L.12)

- u ytowayḏan (L.12)

 

ܝܬܳܘܐ

- ܐܘ ܝܬܳܘܰܝܕ݂ܰܢ

yudo (L.15) Judo ܝܘܕܐ
yulfono (L.3) lärande ܝܘܠܦܳܢܐ

zabno, Pl. zabne (L.4)

- bu zabnawo (L.4)

- b cayni zabno (L.3)

- me zabno l zabno (L.8)

tid

- under tiden

- samtidigt

- då och då

ܙܰܒܢܐ، ܙܰܒܢܶܐ

- ܒܘ ܙܰܒܢܰܘܐ

- ܒܥܰܝܢܝ ܙܰܒܢܐ

- ܡܶܐ ܙܰܒܢܐ ܠܙܰܒܢܐ

zalaṭa dar rucye (L.10) bondsallad ܙܰܠܰܛܰܐ ܕܰܪ ܪܘܥܝܶܐ
zamoro, f. zamarto, Pl. zamore (L.16) sångare, sångerska ܙܰܡܳܪܐ، ܙܰܡܰܪܬܐ، ܙܰܡܳܪܶܐ
zarocuṯo (L.12) jordbruk ܙܰܪܳܥܘܬ݂ܐ
zarqo (L.11) blå ܙܰܪܩܐ

zawno (s. zabno)

- me zawno (L.11)

tid

- för länge sedan

ܙܰܘܢܐ

- ܡܶܐ ܙܰܘܢܐ

zawono, Pl. zawone (L.11) köpare, kund ܙܰܘܳܢܐ، ܙܰܘܳܢܶܐ
zcuro (m.), zcurto (f.), Pl. zcure (L.7) pojke/flicka; barn ܙܥܘܪܐ، ܙܥܘܪܬܐ، ܙܥܘܪܶܐ
zebono (Inf. zbn II) (L.11) försäljning ܙܶܒܳܢܐ
zëbdo (L.10) smör ܙܷܒܕܐ
zёdqo, Pl. zëdqe (L.16) rättighet ܙܷܕܩܶܐ

zërnaye, Pl. zërnayat

- dahole w zërnaye

zurna

- trumma och zurna

ܙܷܪܢܰܝܶܐ، ܙܷܪܢܰܝܰܬ

- ܕܰܗܳܠܶܐ ܘܙܷܪܢܰܝܶܐ

zlam, Pl. zlamat man ܙܠܰܡ، ܙܠܰܡܰܬ
zmino, Pl. zmine inbjuden, gäst ܙܡܝܢܐ، ܙܡܝܢܶܐ
zminuṯo, Pl. zmënwoṯe (L.12) inbjudning ܙܡܝܢܘܬ݂ܐ، ܙܡܷܢܘܳܬ݂ܶܐ

zobaṭ, zëbṭo – zbëṭle, zbëṭla (zbṭ I)

- ayna mëštacyono kozëbṭat?

att hålla

- vilken spelare håller du på?

ܙܳܒܰܛ، ܙܷܒܛܐ ܇ ܙܒܷܛܠܶܗ، ܙܒܷܛܠܰܗ

- ܐܰܝܢܰܐ ܡܷܫܬܰܥܝܳܢܐ ܟܳܙܷܒܛܰܬ؟

zowan, zawno – zwënle, zwënla (zwn I) (L.8) att köpa ܙܳܘܰܢ، ܙܰܘܢܐ ܇ ܙܘܷܢܠܶܗ، ܙܘܷܢܠܰܗ
zoyar, zayro – zërle, zërla (zyr I) (L.4) att besöka ܙܳܝܰܪ، ܙܰܝܪܐ ܇ ܙܷܪܠܶܗ، ܙܷܪܠܰܗ
zoyudo (L.12) för mycket ܙܳܝܘܕܐ
zwono (Inf. zwn I)
- zwono w zebono (L.11)

köp

- köp och försäljning

ܙܘܳܢܐ

- ܙܘܳܢܐ ܘܙܶܒܳܢܐ
zyara (f.), Pl. zyarat besök ܙܝܰܪܰܐ، ܙܝܰܪܰܬ
žabaše, Pl. žabašat vattenmelon ܙ̰ܱܒܰܫܶܐ، ܙ̰ܱܒܰܫܰܬ
žižo, Pl. žiže igelkott ܙ̰ܝـܙ̰ܐ، ܙ̰ܝـܙ̰ܶܐ