abro, Pl. abne (L.4)

- abne d cammo (L.4)

- abne d ḥolo (L.4)

son

- farbrors söner, kusiner

- morbrors söner, kusiner

ܐܰܒܪܐ، ܐܰܒܢܶܐ

- ܐܰܒܢܶܐ ܕܥܰܡܡܐ

- ܐܰܒܢܶܐ ܕܚܳܠܐ

arbco, f. arbac (L.4)

- arbac w cësri (L.9)

fyra

- tjugofyra

aṯto, Pl. niše

- i aṯtayḏi (L.4)

- i aṯto d aḥuni (L.14)

kvinna, fru

- min fru

- min brors fru

ܐܰܬ݂ܬܐ، ܢܝܫܶܐ

- ܐܝ ܐܰܬ݂ܬܰܝܕ݂ܝ

- ܐܝ ܐܰܬ݂ܬܐ ܕܐܰܚܘܢܝ

aydarbo (L.3)

- aydarbo hatu? (L.3)

- aydarbo wa? (L.10)

hur

- hur mår ni?

- hur var det/hon?

ܐܰܝܕܰܪܒܐ

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܗܰܬܘ؟

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܘܰܐ؟

ayna (L.3)

- ayna mënne? (L.12)

- ayna ne? (L.7)

vilken

- vilken av dem?

- vilka är de?

ܐܰܝܢܰܐ

- ܐܰܝܢܰܐ ܡܷܢܢܶܗ؟

- ܐܰܝܢܰܐ ܢܶܐ؟

b

- b + suf. (G.11b,2): ebe, eba; Pl. appe, apxu

- b ayna…? (L.12)

- b mën (L.10)

- b šayno (L.3); b šayno aṯitu (L.12)

i

- i honom/i den, i henne/i det; i dem, i er

- i vilken…?

- i vad? med vad?

- hej (svar på någons hälsning)

- välkommen; välkomna (pl.)

ܒـ

- ܒ :ܐܶܒܶܗ، ܐܶܒܰܗ܇ ܐܰܦ݁ܦ݁ܶܗ، ܐܰܦ݁ܟ݂ܽܘ

- ܒܐܰܝܢܰܐ…؟

- ܒܡܷܢ؟

- ܒܫܰܝܢܐ، ܒܫܰܝܢܐ ܐܰܬ݂ܝܬܘ

bahro, Pl. bahre

- bahro da tre (L.3)

ljus

- andra ljuset

ܒܰܗܪܐ، ܒܰܗܪܶܐ

- ܒܰܗܪܐ ܕܰܬܪܶܐ

barṯo, Pl. bnoṯe (L.4)

- barṯi (L.11)

dotter, flicka

- min dotter

ܒܰܪܬ݂ܐ، ܒܢܳܬ݂ܶܐ

- ܒܰܪܬ݂ܝ

baṭilo, f. baṭëlto, Pl. baṭile

- baṭile ne (L.8)

trött, ledig

- de är lediga; de är trötta

ܒܰܛܝܠܐ، ܒܰܛܷܠܬܐ، ܒܰܛܝܠܶܐ

- ܒܰܛܝܠܶܐ ܢܶܐ

bayn l … w l … (L.13)

bland, mellan

- i mellan

ܒܰܝܢ  (ܠـ ܘܠـ)

- ܒܰܝܢܳܬ݂

bëṯr (G.11b), bëṯr+ suf.:

- Sg. bëṯri, bëṯre

- Pl. bëṯrayye, bëṯrayxu

bakom

- bakom mig, bakom honom

- bakom dem, bakom er

ܒܷܬ݂ܪ

- ܒܷܬ݂ܪ :ܒܷܬ݂ܪܝ، ܒܷܬ݂ܪܶܗ، ܒܷܬ݂ܪܰܗ܇

- ܒܷܬ݂ܪܰܝܝܶܗ، ܒܷܬ݂ܪܰܝܟ݂ܘ

bosam, bësmo – basëm, basimo (bsm I)

- ayna hërgo kobosam lax? (L.3.5)

att tyckas om, att gillas, att bli god, att bli bekväm

- vilken lektion tycker du om?

ܒܳܣܰܡ، ܒܷܣܡܐ ܇ ܒܰܣܷܡ، ܒܰܣܝܡܐ

- ܐܰܝܢܰܐ ܗܷܪܓܐ ܟܳܒܳܣܰܡ ܠܰܟ݂؟

bolo

- komaḥto bolo cal (L.11)

- kёtle bolo rwiḥo

uppmärksamhet, minne, temperament

- hon lägger märke till, hon är uppmärksam på

- han är tålmodig (har ett gott temperament)

- ܟܳܡܰܚܬܐ ܒܳܠܐ ܥܰܠ

cal (G.11b,1-2)

- cal+Suffix: Sg. acli, acle, acla; Pl. aclayye, aclayxu

på

- på mig, på honom, på henne; på dem, på er

ܥܰܠ

- ܥܰܠ :ܐܰܥܠܝ، ܐܰܥܠܶܗ، ܐܰܥܠܰܗ܇ ܐܰܥܠܰܝـܝܶܗ، ܐܰܥܠܰܝܟ݂ܘ

cam (G.11b,1-2)

- cam+Suffix: Sg. acmi, acme, acma; Pl. acmayye, acmayxu

- cam gab (L.16)

med

- med mig, med honom, med henne; med dem, med er

- bredvid

ܥܰܡ

- ܥܰܡ :ܐܰܥܡܝ، ܐܰܥܡܶܗ، ܐܰܥܡܰܗ܇ ܐܰܥܡܰܝـܝܶܗ، ܐܰܥܡܰܝܟ݂ܘ

- ܥܰܡ ܓܰܒـ

cawodo (m.), Pl. cawode (L.12)

- cawode ne (L.6)

arbetare, anställd
- de är anställda, de arbetar

ܥܰܘܳܕܐ، ܥܰܘܳܕܶܐ

- ܥܰܘܳܕܶܐ ܢܶܐ

cayno (f.), Pl. caynoṯe, cayne (L.7)

- cal cayni! (L.10)

öga, ögon, vattenkälla

- gärna! (bokst. på mitt öga)

ܥܰܝܢܐ (ܐܬ݂)، ܥܰܝܢܳܬ݂ܶܐ، ܥܰܝܢܶܐ

- ܥܰܠ ܥܰܝܢܝ

celoyo, f. celyato, Pl. celoye

- celayto yo (L.6)

hög/högt

- den är hög

ܥܶܠܳܝܐ، ܥܶܠܰܝܬܐ، ܥܶܠܳܝܶܐ

- ܥܶܠܰܝܬܐ ܝܐ

cobar, cëbro – cabër, cabiro (cbr I)

- gëd cëbrina šotina qaḥwa (L.12)

att gå in

- Vi ska gå in och dricka kaffe

ܥܳܒܰܪ، ܥܷܒܪܐ ܇ ܥܰܒܷܪ، ܥܰܒܝܪܐ

- ܓܷܕ ܥܷܒܪܝܢܰܐ ܫܳܬܝܢܰܐ ܩܰܚܘܰܐ

cowad, cawdo – cwëdle, cwëdla (cwd I)

- mën kocawdat? (L.3)

- u babo w i emo di iqarṯo kocawdi (L.4)

att arbeta, att fungera

- Vad arbetar du med?

- pappan och mamman i familjen arbetar

ܥܳܘܰܕ، ܥܰܘܕܐ ܇ ܥܘܷܕܠܶܗ، ܥܘܷܕܠܰܗ

- ܡܷܢ ܟܳܥܰܘܕܰܬ؟

- ܐܘ ܒܰܒܐ ܘܐܝ ܐܶܡܐ ܕܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ ܟܳܥܰܘܕܝ

coyaš, cayšo – cayëš, cayišo (cyš I)

- an abne d ḥoli kocayši bu Swed (L.4)

att leva, att bo

- min morbrors barn (kusiner) bor i Sverige.

ܥܳܝܰܫ، ܥܰܝܫܐ ܇ ܥܰܝܷܫ، ܥܰܝـܝـܫܐ

- ܐܰܢ ܐܰܒܢܶܐ ܕܚܳܠܝ ܟܳܥܰܝܫܝ ܒܘ ܣܘܶܕ

cwodo (Inf. cwd I) (L.3)

- kul ḥa azze lu cwodayḏe (L.3)

arbete, jobb

- var och en gick till sitt arbete

ܥܘܳܕܐ

- ܟܘܠ ܚܰܐ ܐܰܙܙܶܗ ܠܘ ܥܘܳܕܰܝܕ݂ܶܗ

trumma

- trumma och zurna

ܕܰܗܳܠܶܐ

- ܕܰܗܳܠܶܐ ܘܙܷܪܢܰܝܶܐ

dawmo, Pl. dawme

träd

- julgran

ܕܰܘܡܐ، ܕܰܘܡܶܐ

- ܕܰܘܡܐ ܕܘ ܥܶܕ݂ܐ

dlo; (L.7)

- dlo mini, dlo mënxu

utan

- utan mig, utan er

ܕܠܐ

- ܕܠܐ ܡܝܢܝ، ܕܠܐ ܡܷܢܟ݂ܘ

docar, ducro – dacër, daciro (dcr I)

- bak  kmo këbcat ducrina? (L.8)

att komma tillbaka, att återvända

- när vill du att vi går tillbaka?

ܕܳܥܰܪ، ܕܘܥܪܐ ܇ ܕܰܥܷܪ، ܕܰܥܝܪܐ

- ܒܰܟ ܟܡܐ ܟܐܷܒܥܰܬ ܕܘܥܪܝܢܰܐ؟

domax, dëmxo – damëx, damixo (dmx I) (L.7) 

- an nacime kodëmxi (L.8.5)

att sova

- barnen sover

ܕܳܡܰܟ݂، ܕܷܡܟ݂ܐ܇ܕܰܡܷܟ݂، ܕܰܡܝܟ݂ܐ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܟܳܕܷܡܟ݂ܝ

dore, dëryo – drele, drela

- Drele šlomo aclayye. (L.3)

ܕܳܪܶܗ، ܕܷܖܝܐ ܇ ܕܪܶܠܶܗ، ܕܪܶܠܰܗ

- ܕܪܶܠܶܗ ܫܠܳܡܐ ܐܰܥܠܰܝـܝܶܗ.

dukano (f.), Pl. dukane

- dukano daj jule (L.4)

butik, affär

- klädesbutik

ܕܘܟܰܢܐ (ܐܬ݂)، ܕܘܟܰܢܶܐ

- ܕܘܟܰܢܐ ܕܰܔ ܔܘܠܶܐ

durošo, Pl duroše (L.3)

- duroše gušmonoye (L.7)

övning, gympa, träning

- gymnastik, fysisk träning

ܕܘܪܳܫܐ، ܕܘܪܳܫܶܐ

- ܕܘܪܳܫܶܐ ܓܘܫܡܳܢܳܝܶܐ

ëšmo, Pl. ëšmone

- ëšmi (L.3)

namn; lite (endast sg.)

- mitt namn

ܐܷܫܡܐ، ܐܷܫܡܳܢܶܐ

- ܐܷܫܡܝ

ëzze, ëzza – azze, azza
(ʾzy I/ʾzl I) (L.3)

- kiban ḥeloyo ëzzan (L.8)

- kazzi mjarballe (L.11.6)

- kul ḥa azze lu cwodayḏe (L.3)

- qëm, zan! (L.11.6)

att gå

- vi kan gå så tidigt som möjligt

- jag går och provar den

- var och en gick till sitt arbete

- låt oss gå! (imp. 1.pl.)

ܐܷܙܙܶܗ، ܐܷܙܙܰܗ ܇ ܐܰܙܙܶܗ، ܐܰܙܙܰܗ

- ܟܝܒܰܢ ܚܶܠܳܝܐ ܐܷܙܙܰܢ

- ܟܐܰܙܙܝ ܡܔܰܪܒܰܠܠܶܗ

- ܟܘܠ ܚܰܐ ܐܰܙܙܶܗ ܠܘ ܥܘܳܕܰܝܕ݂ܶܗ

- ܩܷܡ، ܙܰܢ

falgo, Pl. falge

- falge d yawmo (L.8)

halv/halvt

- middag; mitt på dagen

ܦܰܠܓܐ، ܦܰܠܓܶܐ

- ܦܰܠܓܶܗ ܕܝܰܘܡܐ

falqo, Pl. falqe (L.4)

- falqe rišoye (L.7)

del, bit

- huvuddelar

ܦܰܠܩܐ، ܦܰܠܩܶܐ

- ܦܰܠܩܶܐ ܪܝܫܳܝܶܐ

fëtqo, Pl. fëtqe (L.15)

- fëtqo/qart di mëštuṯo (L.16)

biljett

- inbjudningskort

ܦܷܬܩܐ، ܦܷܬܩܶܐ

- ܦܷܬܩܐ ܆ ܩܰܪܛ ܕܝ ܡܷܫܬܘܬ݂ܳܐ

foham, fëhmo – fahëm, fahimo

- këbcono fëhmanne inaqla d howina cam ḥḏoḏe (L.3)

att förstå

- jag vill förstå dem när vi är tillsammans

ܦܳܗܰܡ، ܦܷܗܡܐ ܇ ܦܰܗܷܡ، ܦܰܗܝܡܐ

- ܟܐܷܒܥܳܢܐ ܦܷܗܡܰܢܢܶܗ ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕܗܳܘܝܢܰܐ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

foraš, fëršo – frëšle, frëšla (frš I) (L.3)

- kofëršo ste at tëġme daj jule me ḥḏoḏe (L.11)

- bëṯër kofëršalle lag gawne (L.11)

att sortera, att separera, att skilja

- hon separerar också klädsorterna från varandra

- sedan delar hon dem efter färger

ܦܳܪܰܫ، ܦܷܪܫܐ ܇ ܦܪܷܫܠܶܗ، ܦܪܷܫܠܰܗ

- ܟܳܦܷܪܫܐ ܣܬܶܐ ܐܰܬ ܬܷܓ݂ܡܶܐ ܕܰܔ ܔܘܠܶܐ ܡܶܐ ܚܕ݂ܕ݂ܐ

- ܒܷܬ݂ܶܪ ܟܳܦܷܪܫܰܠܠܶܗ ܠܰܓ ܓܰܘܢܶܐ

foyaš, fayšo – fayëš, fayišo (fyš I) (L.12)

- fayëš mede? (L.10)

- fëš bë šlomo (L.3)

att förbli, att stanna

- var det något mer?

- hej då (säger personen som går)

ܦܳܝܰܫ، ܦܰܝܫܐ ܇ ܦܰܝܷܫ، ܦܰܝـܝܫܐ

- ܦܰܝܷܫ ܡܶܕܶܐ؟

- ܦܷܫ ܒܷܫܠܳܡܐ

frišo, f. frëšto, Pl. friše

- woliṯo frëšto (L.7)

särskild/särskilt

- en särskild uppgift

ܦܪܝܫܐ، ܦܪܷܫܬܐ، ܦܪܝܫܶܐ

- ܘܳܠܝܬ݂ܐ ܦܪܷܫܬܐ

fsoso, Pl. fsose

- fsoso lu tëcmiro (L.6)

lov, tillstånd

- bygglov, byggtillstånd

ܦܣܳܣܐ، ܦܣܳܣܶܐ

- ܦܣܳܣܐ ܠܘ ܬܷܥܡܝܪܐ

gab (G.11b)

- gab+Suffix: Sg. gabi, gabe, gaba; Pl. gaban oder gabayna, gabayye, gabayxu

vid, bredvid

- vid mig, vid honom, vid henne;
vid oss, vid dem, vid er

ܓܰܒ

- ܓܰܒ: ܓܰܒܝ، ܓܰܒܶܗ، ܓܰܒܰܗ܇

ܓܰܒܰܢ، ܓܰܒܰܝܢܰܐ، ܓܰܒܰܝܝܶܗ، ܓܰܒܰܝܟ݂ܘ

gabo, Pl. gabe

- u gabano (L.11)

sida, riktning, parti

- den här sidan

ܓܰܒܐ، ܓܰܒܶܐ

- ܐܘ ܓܰܒܰܢܐ

gawo, Pl. gawe (L.7)

- gawa (di dukano) (L.11)

mage, inuti

- inuti (butiken)

ܓܰܘܐ، ܓܰܘܶܐ

- ܓܰܘܰܗ ܕܝ ܕܘܟܰܢܐ

gurno, Pl. gurne

- gurno lu ḥyofo

- gurno lu tešiġo (L.6)

kar, handfat

- badkar

- diskbänk, handfat

ܓܘܪܢܐ، ܓܘܪܢܶܐ

- ܓܘܪܢܐ ܠܘ ܚܝܳܦܐ

- ܓܘܪܢܐ ܠܘ ܬܶܫܝܓ݂ܐ

ġalabe (L.3)

- ġalabe kore (L.3)

många, mycket

- ofta, många gånger

ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

- ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܟܳܪܶܐ

ġer (l.3)

- ġer medone (L.6)

andra, annan/annat

- andra saker

ܓ݂ܶܪ

- ܓ݂ܶܪ ܡܶܕܳܢܶܐ

hadomo, Pl. hadome

- hadome baroye

- hadome du gušmo

- hadome gawoye

- ḥa mah hadomani (L.7)

organ, medlem

- externa/yttre organ

- kroppens organ

- interna/inre organ

- ett av dessa organ

ܗܰܕܳܡܐ، ܗܰܕܳܡܶܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܒܰܪܳܝܶܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܕܘ ܓܘܫܡܐ

- ܗܰܕܳܡܶܐ ܓܰܘܳܝܶܐ

- ܚܰܐ ܡܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ

hano, f. haṯe, Pl. hani (G.5b)

- hani wayne? (L.10)

- hano wa (L.10)

den/det här, de här

- är det dem?

- det var det här; det var allt

ܗܰܢܐ، ܗܰܬ݂ܶܐ، ܗܰܢܝ

- ܗܰܢܝ ܘܰܝܢܶܐ؟

- ܗܰܢܐ ܘܰܐ

harke (L.3)

- harke w tamo (L.6)

här

- här och där; runtomkring

ܗܰܪܟܶܐ

- ܗܰܪܟܶܐ ܘܬܰܡܐ

hiw, hiwo (oby/hwy Ip)  (preterite only, s. mitahwe)

- hiw ele darmone (L.14)

den/det gavs

- han fick mediciner

ܗܝܘ، ܗܝܘܐ

- ܗܝܘ ܐܶܠܶܗ ܕܰܪܡܳܢܶܐ

hiyuṯo (L.4)

- i hiyuṯayḏi (L.3)

identitet, nationalitet

- min identitet

ܗܝـܝܘܬ݂ܐ

- ܐܝ ܗܝـܝܘܬ݂ܰܝܕ݂ܝ

howe, huyo – hawi, hawyo (hwy I)

- ġalabe kore kowe mamlo bayn day yolufe w du malfono (L.3)

- kolozam d howina le ġalabe moro (L.7)

- howe brixo (L.11.6)

- šafiro yo w gëd howe aclax (L.11.6)

- hway moro l ruḥux (L.14)

att bli

- ofta uppstår diskussioner mellan elever och lärare

- vi måste ta hand om den

- grattis

- den är fin och kommer att passa dig.

- ta hand om dig

ܗܳܘܶܐ، ܗܘܝܐ ܇ ܗܰܘܝ، ܗܰܘܝܐ

- ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܘܶܐ ܡܰܡܠܐ ܒܰܝܢ ܕܰܝ ܝܳܠܘܦܶܐ ܘܕܘ ܡܰܠܦܳܢܐ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܕܗܳܘܝܢܰܐ ܠܶܗ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ ܡܳܪܐ

- ܗܳܘܶܐ ܒܪܝܟ݂ܐ

- ܫܰܦܝܪܐ ܝܐ ܘܓܷܕ ܗܳܘܶܐ ܐܰܥܠܰܟ݂

- ܗܘܰܝ ܡܳܪܐ ܠܪܘܚܘܟ݂

howele, howela – hawile, hawila (hwy I,2)

- hawila nësyono ṭawwo bu zwono (Inf. zwn I) w zebono (Inf. zbn II) (L.11)

att ha

- hon har lång erfarenhet av att köpa och sälja

- om ni inte har ytterligare frågor så ska vi gå in

ܗܳܘܶܠܶܗ، ܗܳܘܶܠܰܗ ܇ ܗܰܘܝܠܶܗ، ܗܰܘܝܠܰܗ

- ܗܰܘܝܠܰܗ ܢܷܣܝܳܢܐ ܛܰܘܘܐ ܒܘ ܙܘܳܢܐ ܘܙܶܒܳܢܐ

ḥa, f. ḥḏo (L.7)

- ḥa mënne (L.12)

en, ett

- en av dem

ܚܰܐ، ܚܕ݂ܐ

- ܚܰܐ ܡܷܢܢܶܗ

ḥamšo, f. ḥammëš (L.7)

- hamšacsar (L.3)

fem

- femton

ܚܰܡܫܐ، ܚܰܡܡܷܫ

- ܚܰܡܫܰܥܣܰܪ

ḥaroyo, f. ḥarayto, Pl. ḥaroye (L.6)

- bi ḥarayto (L.6)

- i ḥarayto di šabṯo (L.16)

sist/sista, slutligen

- till slut, slutligen

- veckoslutet, helgen

ܚܰܪܳܝܐ، ܚܰܪܰܝܬܐ، ܚܰܪܳܝܶܐ

- ܒܝ ܚܰܪܰܝܬܐ

- ܚܰܪܰܝܬܐ ܕܝ ܫܰܒܬ݂ܐ

ḥaye (L.4)

- baḥ ḥaye (L.15)

liv (pl.)

- i livet; aldrig i livet

ܚܰܝܶܐ

- ܒܰܚ ܚܰܝܶܐ

ḥaylo, Pl. ḥayle (L.7)

- b ḥaylo (L.15)

kraft, styrka, hälsa

- vid god hälsa

ܚܰܝܠܐ، ܚܰܝܠܶܐ

- ܒܚܰܝܠܐ

ḥḏoḏe

- cam ḥḏoḏe (L.3)

- lë ḥḏoḏe (L.3)

varandra

- tillsammans; med varandra; ihop

- för varandra; ömsesidigt

ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

- ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

- ܠܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

ḥeḏër (L.12)

- ḥeḏër+Suffix: Sg.: ḥeḏore, ḥeḏora; Pl. ḥeḏorayye, ḥeḏorayxu

runt; omkring; ungefär; cirka

- (någon/något): runt honom, runt henne, runt den/det; runt dem, runt er

ܚܶܕ݂ܷܪ

- ܚܶܕ݂ܷܪ :ܚܶܕ݂ܳܪܶܗ، ܚܶܕ݂ܳܪܰܗ܇ ܚܶܕ݂ܳܪܰܝܝܶܗ، ܚܶܕ݂ܳܪܰܝܟ݂ܘ

ḥolaw, ḥëlwo

- ḥlule, ḥlula - bu yawmo tarte kore koḥëlwina at tawroṯe (L.12)

att mjölka

- två gånger om dagen mjölkar vi korna

ܚܳܠܰܘ، ܚܷܠܘܐ ܇ ܚܠܘܠܶܗ، ܚܠܘܠܰܗ

- ܒܘ ܝܰܘܡܐ ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܚܷܠܘܝܢܰܐ ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ

ḥoyar, ḥayro – hërle, hërla (ḥyr I)

- I Saro koḥayro ṭawwo cal u ṭukoso d gawa di dukano (L.11)

- ḥayrina bu gabo ḥreno (L.11.6)

att titta

- Saro ägnar stor uppmärksamhet åt ordningen i butiken

- låt oss titta på den andra sidan

ܚܳܝܰܪ، ܚܰܝܪܐ ܇ ܚܷܪܠܶܗ، ܚܷܪܠܰܗ

- ܐܝ ܣܰܪܐ ܟܳܚܰܝܪܐ ܛܰܘܘܐ ܥܠ ܐܘ ܛܘܟܳܣܐ ܕܓܰܘܰܗ ܕܝ ܕܘܟܰܢܐ

- ܚܰܝܪܝܢܰܐ ܒܘ ܓܰܒܐ ܚܪܶܢܐ

ḥoze, hëzyo – hzele, hzela (ḥzy I)

- harke laltaḥ koḥozitu gušmo dë zcuro (L.7)

- aydarbo ḥzalxu i mazracto? (L.12)

att se

- här nedan ser ni kroppen av ett barn

- vad tyckte ni om gården? (bokst. hur såg ni gården?)

ܚܳܙܶܐ، ܚܷܙܝܐ ܇ ܚܙܶܠܶܗ، ܚܙܶܠܰܗ

- ܗܰܪܟܶܐ ܠܰܠܬܰܚ ܟܳܚܳܙܝܬܘ ܓܘܫܡܐ ܕܷܙܥܘܪܐ

- ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܚܙܰܠܟ݂ܘ ܐܝ ܡܰܙܪܰܥܬܐ

inaqla (L.3)

- inaqlayo (L.11)

när

- då, vid den tidpunkten, i så fall

ܐܝܢܰܩܠܰܐ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ

iqarṯo, Pl. iqroṯe, iqaryoṯe

- i iqarṯaṯe (L.4)

familj

- denna familj

ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ، ܐܝܩܪܳܬ݂ܶܐ، ܐܝܩܰܪܝܳܬ݂ܶܐ

- ܐܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܰܬ݂ܶܐ

itowo (Inf. ytw I) (L.12)

- u itowayḏan (L.12)

boende; sittande

- vårt boende

ܐܝܬܳܘܐ

- ܐܘ ܐܝܬܳܘܰܝܕ݂ܰܢ

jore, jëryo – jari, jaryo (jry I)

att hända

- sker det olyckor till följd av sprängning av fyrverkerierna?

ܔܳܪܶܐ، ܔܷܪܝܐ ܆ ܔܰܪܝ، ܔܰܪܝܐ

julo, Pl. jule (L.4)

- jule taḥtoye (L.11)

kläder

- underkläder

ܔܘܠܐ، ܔܘܠܶܐ

- ܔܘܠܶܐ ܬܰܚܬܳܝܶܐ

kewo, Pl. kewe (L.7)

- kewo du gawo (L.14)

- kewo du ḥaṣo (L.14)

- kewo du lebo (L.14)

sjukdom, smärta, besvär

- magbesvär

- ryggbesvär

- hjärtbesvär

ܟܶܘܐ، ܟܶܘܶܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܓܰܘܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܚܰܨܐ

- ܟܶܘܐ ܕܘ ܠܶܒܐ

këlyono

- layt këlyono (L.13)

problem, besvär, hinder

- det finns inget problem, det är inget besvär

ܟܷܠܝܳܢܐ

- ܠܰܝܬ ܟܷܠܝܳܢܐ

kët+ pret. suf. (G.9b)

- mën woliṯo këtla i skale? (L.7.4)

att ha

- vilken uppgift har skelettet?

- hur många elever har ni i klassen?

ܟܷܬ

- ܡܷܢ ܘܳܠܝܬ݂ܐ ܟܷܬܠܰܗ ܐܝ ܣܟܰܠܶܐ؟

- ܟܡܐ ܝܳܠܘܦܶܐ ܟܷܬܟ݂ܘ ܒܘ ܣܷܕܪܐ؟

kët + Kopula als Suffix (G.9c; G.12a)

- cal d këtyo u lišonayḏi (L.3)

- cal i ṭëbliṯo … këtwa iqarṯo Holandayto (L.12)

att vara; att finnas

- för att det är mitt språk

- vid bordet … fanns en nederländsk familj

ܟܷܬ

- ܥܰܠ ܕܟܷܬܝܐ ܐܘ ܠܝܫܳܢܰܝܕܝ

- ܥܰܠ  ܐܝ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ ... ܟܷܬܘܰܐ ܐܝܩܰܪܬ݂ܐ ܗܳܠܰܢܕܰܝܬܐ

kibe (3.m.Sg.), kiba (3.f.Sg.); Pl. këppe 

- i šato kiba tlëṯmo w ḥamšo w ëšti yawme (L.9)

- kibux obat lan u ḥšowo? (L.10.3)

kan, består av

- året har 365 dagar

- kan du ge oss notan?

ܟܝܒܶܗ، ܟܝܒܰܗ܇ ܟܷܦ݁ܦ݁ܶܗ

- ܐܝ ܫܰܬܐ ܟܝܒܰܗ ܬܠܷܬ݂ܡܐ ܘܚܰܡܫܐ ܘܐܷܫܬܝ ܝܰܘܡܶܐ

- ܟܝܒܘܟ݂ ܐܳܒܰܬ ܠܰܢ ܐܘ ܚܫܳܘܐ؟

kilo, Pl. kilowat

- kilo w falge (L.10)

kilo

- ett och ett halvt kilo

ܟܝܠܐ، ܟܝܠܳܘܰܬ

- ܟܝܠܐ ܘܦܰܠܓܶܗ

konaš, kënšo – knëšle, knëšla

- kokënšina as sṭabile (L.12)

att sopa

- vi sopar stallen

ܟܳܢܰܫ، ܟܷܢܫܐ ܇ ܟܢܷܫܠܶܗ، ܟܢܷܫܠܰܗ

- ܟܳܟܷܢܫܝܢܰܐ ܐܰܣ ܣـܛܰܒܝܠܶܐ

korax, kurxo – karëx, karixo (krx I)

- mawxa ayko d kowën kokurxi cal ḥḏoḏe (L.3)

att leta, att söka, att gå runt

- därför söker de upp varandra, oavsett var de bor

ܟܳܪܰܟ݂، ܟܘܪܟ݂ܐ ܇ ܟܰܪܷܟ݂، ܟܪܷܟ݂ܠܰܗ

- ܡܰܘܟ݂ܰܐ ܐܰܝܟܐ ܕܟܳܘܷܢ ܟܳܟܘܪܟ݂ܝ ܥܰܠ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ ܟܘܪܟ݂ܝܢܰܐ

kore

gånger

- två gånger mjölkar vi korna

ܟܳܪܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ ܟܳܚܷܠܘܝܢܰܐ ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ

koso, Pl. kose (L.8)

- koso d ḥamro (L.10)

glas, kopp

- ett glas vin

ܟܳܣܐ، ܟܳܣܶܐ

- ܟܳܣܐ ܕܚܰܡܪܐ

koyaw, kaywo – kayu, kayiwo (kyw I,1)

- u rišo dlo koyaw, lo kolozam le šušefo (L.7.6)

att värka, att göra ont

- om huvudet inte värker, behöver det inte bandage

ܟܳܝܰܘ، ܟܰܝܘܐ ܇ ܟܰܝܘ، ܟܰܝܝܘܐ

- ܐܘ ܪܝܫܐ ܕܠܐ ܟܳܝܰܘ، ܠܐ ܟܳܠܳܙܰܡܠܶܗ ܫܘܫܶܦܐ

kul (L.4)

- kul mede (L.6)

- kulle (L.10)

varje

- allt; varje sak

- alla

ܟܘܠ

- ܟܘܠ ܡܶܕܶܐ

- ܟܘܠܠܶܗ

l…(G.11b.2)

- l+Suffix: Sg. eli, ele, ela; Pl. alle, alxu

till, för

- för/till mig, för/till honom, för/till henne, för/till den/det; för/till dem, för/till er

ܠ

- ܠ :ܐܶܠܝ، ܐܶܠܶܗ، ܐܶܠܰܗ܇ ܐܰܠܠܶܗ، ܐܰܠܟ݂ܘ

lašan (L.4)

- lašan+Suffix: Sg. lašani, lašane, lašana; Pl. lašanayye, lašanayxu

- lašan d-

- an nacime ste lašan d lo ṭocën ḥḏoḏe komëjġoli cam ḥḏoḏe (L.4)

för, i syfte, så att

- för mig, för honom, för henne, för den/det; för dem, för er

- för att; i syfte att; så att

- även barnen talar med varandra så att de inte glömmer varandra.

ܠܰܫܰܢ

- ܠܰܫܰܢ :ܠܰܫܰܢܝ، ܠܰܫܰܢܶܗ، ܠܰܫܰܢܰܗ܇ ܠܰܫܰܢܰܝܝܶܗ، ܠܰܫܰܢܰܝܟ݂ܘ

- ܠܰܫܰܢ ܕ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܣܬܶܐ ܠܰܫܰܢ ܕܠܐ ܛܳܥܷܢ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ ܟܳܡܷܔܓ݂ܳܠܝ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

lat+ Präteritumsuffix (G.9b.2)

- latli, latte

- latli mede lë syomo (L.8)

- latte makinat modern (L.12)

att inte ha

- jag har inte, de har inte

-  jag har inget att göra

-  de har inte moderna maskiner.

ܠܰܬ

- ܠܰܬܠܝ، ܠܰܬܬܶܐ

- ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

- ܠܰܬܬܶܐ ܡܰܟܝܢܰܬ ܡܳܕܶܪܢ

lat+ mit Kopula als Suffix

-  latne dawore modern (L.12)

- latyo i namrayḏi (L.11.6)

att inte vara

- de är inte moderna bönder.

- det är inte min storlek

ܠܰܬ

- ܠܰܬܢܶܐ ܕܰܘܳܪܶܐ ܡܳܕܶܪܢ

- ܠܰܬܝܐ ܐܝ ܢܰܡܪܰܝܕ݂ܝ

lebo, Pl. lebe

- leba (L.11)

- lebo twiroyo (L.14)

hjärta

- hennes hjärta

- brustet hjärta, ledset

ܠܶܒܐ، ܠܶܒܶܐ

- ܠܶܒܰܗ

- ܠܶܒܐ ܬܘܝܪܳܝܐ

lišono, Pl. lišone (L.4)

- u lišonayḏi

- dawro du lišono (L.3)

språk; tunga

- mitt språk

- språkkurs

ܠܝܫܳܢܐ، ܠܝܫܳܢܶܐ

- ܐܘ ܠܝܫܳܢܱܝܕ݂ܝ

- ܕܰܘܪܐ ܕܘ ܠܝܫܳܢܐ

lo

-  at tawroṯe lo kobën ḥalwo ġalabe (L.12)

- qamayto lo aḏëcce (L.3)

-  hano u fësṭan semoqo šafiro yo!

- lo barṯi (L.11)

nej, inte

- korna ger inte mycket mjölk

- !  

- 

ܠܐ

- ܐܰܬ ܬܰܘܪܳܬ݂ܶܐ ܠܐ ܟܳܒܷܢ ܚܰܠܘܐ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

- ܩܰܡܰܝܬܐ ܠܐ ܐܰܕ݂ܷܥܥܶܗ

- ܗܰܢܐ ܐܘ ܦܷܣܛܰܢ ܣܶܡܳܩܐ ܫܰܦܝܪܐ ܝܐ

- ܠܐ ܒܰܪܬ݂ܝ

loqe, lëqyo – laqi, laqyo (lqy I) (L.12)

- laqën b

- ayko laqën u Aday w u Peter bë ḥḏoḏe? (L.12.3)

att möta, att träffa

- de träffade; de mötte

- var träffade Aday och Peter varandra?

ܠܳܩܶܗ، ܠܷܩܝܐ ܇ ܠܰܩܝ، ܠܰܩܝܐ

- ܠܰܩܷܢ ܒـ

- ܐܰܝܟܐ ܠܰܩܷܢ ܐܘ ܐܰܕܰܝ ܘܐܘ ܦ݁ܶܬܷܪ ܒܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ؟

lozam, lëzmo – lazëm, lazimo (lzm I) 

- hano wa u mede d lozamwa (L.10)

- lo kolozam d cawdi (L.8)
- kolozam mḥaḏrono i ḥšamto (L.8)

att behöva, att vara nödvändig; måste

- det här var det som behövdes

- de behöver inte arbeta

- jag måste förbereda kvällsmåltiden

ܠܳܙܰܡ

- ܗܰܢܳܘܰܐ ܐܘ ܡܶܕܶܐ ܕܠܳܙܰܡܘܰܐ

- ܠܐ ܟܳܠܳܙܰܡ ܕܥܰܘܕܝ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܚܰܕ݂ܪܳܢܐ ܐܝ ܚܫܰܡܬܐ

luḥo (f.), Pl. luḥe (L.3)

- luḥo d ḥeḏoro (L.16)

- luḥo dё zmine  (L.16)

lista, tavla

- lista på förberedelser; att-göra lista

- gästlista

ܠܘܚܐ (ܐܬ݂)، ܠܘܚܶܐ

- ܠܘܚܐ ܕܚܶܕ݂ܳܪܳܐ

- ܠܘܚܐ ܕܷܙܡܝܢܶܐ

m, me (G.11b.1)

- m+article: mu, mi, ma

från, av (preposition)

- från honom, från henne; från den/det; från de/dem

ܡـ، ܡܶܐ

- ܡܘ، ܡܝ، ܡܰـ

maclaf, macalfo – maclafle, maclafla
(clf III)

- komacalfina u sawal (L.12)

att mata, att fodra

- vi fodrar djuren

ܡܰܥܠܰܦ، ܡܰܥܰܠܦܐ ܇ ܡܰܥܠܰܦܠܶܗ، ܡܰܥܠܰܦܠܰܗ

- ܟܳܡܰܥܰܠܦܝܢܰܐ ܐܘ ܣܰܘܰܠ

macmar, macamro – macmarle, macmarla (cmr III)

att bygga

- Saro och Aday har börjat leta efter en tomt att bygga på

ܡܰܥܡܰܪ، ܡܰܥܰܡܪܐ ܇ ܡܰܥܡܰܪܠܶܗ، ܡܰܥܡܰܪܠܰܗ

- ܐܝ ܣܰܪܐ ܘܐܘ ܐܰܕܰܝ ܡܫܰܪܰܠܠܶܗ ܕܟܘܪܟ݂ܝ ܥܰܠ  ܐܰܪܥܐ ܕܡܰܥܰܡܪܝ

mafaṣḥono, f. mafaṣḥoniṯo, Pl. mafaṣḥone

- latyo ṭebo mafaṣḥono (L.14)

glädjande

- det är inte en glädjande nyhet

ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ، ܡܰܦܰܨܚܳܢܝܬ݂ܐ، ܡܰܦܰܨܚܳܢܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܛܶܒܐ ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ

maḥat, maḥto – maḥatle, maḥatla
(ḥyt III < ḥtt III)
- am medone nacime komaḥtalle bas sale (L.11)

att lägga, att placera

- de mindre sakerna lägger hon i korgarna

- hon ser till att färgerna passar ihop

ܡܰܚܰܬ، ܡܰܚܬܐ ܇ ܡܰܚܰܬܠܶܗ، ܡܰܚܰܬܠܰܗ

- ܐܰܡ ܡܶܕܳܢܶܐ ܢܰܥܝܡܶܐ ܟܳܡܰܚܬܰܠܠܶܗ ܒܰܣ ܣܰܠܶܐ

- ܟܳܡܰܚܬܐ ܒܳܠܐ ܥܰܠ  ܐܰܓ
ܓܰܘܢܶܐ ܕܟܐܷܙܙܷܢ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

maḥës, maḥiso –maḥësle, maḥësla (ḥys III > ḥss)

- komaḥësno b ruḥi (L.14)

att vakna, att känna

- jag känner mig

ܡܰܚܷܤ، ܡܰܚܝܣܐ ܆ ܡܰܚܷܣܠܶܗ، ܡܰܚܷܣܠܰܗ

- ܟܳܡܰܚܷܣܢܐ ܒܪܘܚܝ

maḥwe, maḥwo – maḥwele, maḥwela
(ḥwy III) (L.6)

- cal u surgoḏo komaḥwën ay yarḥe (L.9)

- maḥwele u plan alle w šrëḥle u mede dë ršëmle (L.6)

att visa, att se ut, att verka

- i kalendern visas månaderna

- han visade dem planen och förklarade för dem vad han hade ritat

ܡܰܚܘܶܐ، ܡܰܚܘܐ ܇ ܡܰܚܘܶܠܶܗ، ܡܰܚܘܶܠܰܗ

- ܥܰܠ  ܐܘ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܟܳܡܰܚܘܷܢ ܐܰܝ ܝܰܪܚܶܐ 

- ܡܰܚܘܶܠܶܗ ܐܘ ܦ݁ܠܰܢ ܐܰܠܠܶܗ ܘܫܪܷܚܠܶܗ ܐܘ ܡܶܕܶܐ ܕܷܪܫܷܡܠܶܗ

makrax, makarxo – makraxle, makraxla
(krx III)

att flytta runt, att visa runt, att guida

- flytta runt muspekaren på bilderna!

ܡܰܟܪܰܟ݂، ܡܰܟܰܪܟ݂ܐ ܇ ܡܰܟܪܰܟ݂ܠܶܗ، ܡܰܟܪܰܟ݂ܠܰܗ

- ܡܰܟܪܰܟ݂ ܐܘ ܥܶܒܘܓܪܐ ܥܰܠ ܐܰܨ ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ

malëq, maliqo – malëqle, malëqla (lyq III) (L.9)

- … ṣërtoṯe, d komaliqi lu zabno di šato

att passa

- ... bilder som passar årstiderna

ܡܰܠܷܩ، ܡܰܠܝܩܐ ܇ ܡܰܠܷܩܠܶܗ، ܡܰܠܷܩܠܰܗ

- ... ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ ܕܟܳܡܰܠܝܩܝ ܠܘ ܙܰܒܢܐ ܕܝ ܫܰܬܐ

malax, malxo – malaxle, malaxla (hlx III) (L.7) s. mhalax

- lašan i dukano malxo ṭawwo i Saro kocawdo me kule leba

att gå

- för att butiken ska gå bra arbetar Saro hårt (bokst. helhjärtat)

maqraṭ, maqarṭo – maqraṭle, maqraṭla
(qrṭ III) G.14)

- maqraṭṭe marga du ceḏo (L.13)

att äta frukost

- de åt marga till frukost på julen

ܡܰܩܪܰܛ، ܡܰܩܰܪܛܐ ܇ ܡܰܩܪܰܛܠܶܗ، ܡܰܩܪܰܛܠܰܗ

- ܡܰܩܪܰܛܛܶܗ ܡܰܪܓܰܐ ܕܘ ܥܶܕ݂ܐ.

maqṭac, maqaṭco – maqṭacle, maqṭacla
(qṭc III)

- maqṭacce tre bёleṭat

att beställa, att avbryta, att skära, att korsa vägen, att kapa av

- de beställde två biljetter

ܡܰܩܛܰܥ، ܡܰܩܰܛܥܐ ܇ ܡܰܩܛܰܥܠܶܗ، ܡܰܩܛܰܥܠܰܗ

- ܡܰܩܛܰܥܥܶܗ ܬܪܶܐ ܒܷܠܶܛܰܬ

marcal, marclo – marcele, marcela (rcl III)

- gušmi komarcal (L.14)

att skaka

- min kropp skakar

ܡܰܪܥܰܠ، ܡܰܪܥܠܐ ܆ ܡܰܪܥܶܠܶܗ، ܡܰܪܥܶܠܰܗ

- ܓܘܫܡܝ ܟܳܡܰܪܥܰܠ

markaw, markwo – markawle, markawla (rkw III) (L.4)

- markawwe u rëcyonaṯṯe cal… (L.6)

- markawla ruḥa… (L.4)

att placera, att installera, att etablera  

- de har bestämt sig för att …

- hon har bosatt sig …; hon har etablerat sig ...

ܡܰܪܟܰܘ، ܡܰܪܟܘܐ، ܡܰܪܟܰܘܠܶܗ، ܡܰܪܟܰܘܠܰܗ

- ܡܰܪܟܰܘܘܶܗ ܐܘ ܪܷܥܝܳܢܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܥܰܠ…

- ܡܰܪܟܰܘܠܰܗ ܪܘܚܰܗ…

mastar, masatro – mastarle, mastarla (str III)

- Aloho mastar u camaydan.

att skydda, att bevara

- Gud bevare vårt folk

ܡܰܣܬܰܪ، ܡܰܣܰܬܪܐ ܇ ܡܰܣܬܰܪܠܶܗ، ܡܰܣܬܰܪܠܰܗ

- ܐܰܠܳܗܐ ܡܰܣܬܰܪ ܐܘ ܥܰܡܰܝܕ݂ܰܢ.

masu, masiwo – masule, masula (syw III < swy)

- masuwe (3.pl.) (L.3)

att bli gammal, att åldras,

- de har blivit gamla

ܡܰܣܘ، ܡܰܣܝܘܐ ܇ ܡܰܣܘܠܶܗ، ܡܰܣܘܠܰܗ

- ܡܰܣܘܘܶܗ

mašfac, mašafco – mašfacle, mašfacla (šfc III)

- lašan d mašafci u yawmaṯṯe u xalyo basimo…(L.8)

att tillbringa, att spendera, att låta passera, att fördriva

- för att de ska njuta av sin lediga dag …

ܡܰܫܦܰܥ، ܡܰܫܰܦܥܐ ܇ ܡܰܫܦܰܥܠܶܗ، ܡܰܫܦܰܥܠܰܗ

- ܠܰܫܰܢ ܕܡܰܫܰܦܥܝ ܐܘ ܝܰܘܡܰܬ݂ܬ݂ܶܐ ܐܘ ܟ݂ܰܠܝܐ ܒܰܣܝܡܐ…

maṯyo

- u maṯyaṯxu (L.12)

ankomst, besök

- er ankomst; ert besök

ܡܰܬ݂ܝܐ

- ܐܘ ܡܰܬ݂ܝܰܬ݂ܟ݂ܘ

mawḏac, mawḏco – mawḏacle, mawḏacla (ʾḏc III < yḏc) (L.3)

- bu dawrano yalëf aydarbo mawḏac ruḥe (L.3)

att presentera, att redogöra

- i den här kursen lärde han sig att presentera sig

ܡܰܘܕ݂ܰܥ، ܡܰܘܕ݂ܥܐ ܇ ܡܰܘܕ݂ܰܥܠܶܗ، ܡܰܘܕ݂ܰܥܠܰܗ

- ܒܘ ܕܰܘܪܰܢܐ ܝܰܠܶܦ ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܡܰܘܕ݂ܥ ܪܘܚܶܗ

mawlodo, Pl. mawlode (L.9)

- u mawlodayḏax

- u mawlodayḏux

- yawmo d mawlodo

födelse, födsel, födelsedag

- din (f.) födelsedag

- din (m.) födelsedag

- födelsedag

ܡܰܘܠܳܕܐ، ܡܰܘܠܳܕܶܐ

- ܐܘ ܡܰܘܠܳܕܰܝܕ݂ܰܟ݂

- ܐܘ ܡܰܘܠܳܕܰܝܕ݂ܘܟ݂

- ܝܰܘܡܐ ܕܡܰܘܠܳܕܐ

mawqaḏ, mawqḏo – mawqaḏle, mawqaḏla (yqḏ III)

- noše noše komawqḏi ruḥayye (L.13)

att bränna

- vissa personer bränner sig

ܡܰܘܩܰܕ݂، ܡܰܘܩܕ݂ܐ ܆ ܡܰܘܩܰܕ݂ܠܶܗ، ܡܰܘܩܰܕ݂ܠܰܗ

- ܢܳܫܶܐ ܢܳܫܶܐ ܟܳܡܰܘܩܕ݂ܝ ܪܘܚܰܝـܝܶܗ

mbayzar, mbayzro – mbayzarle, mbayzarla (byzr < bzr II) (L.6)

- mbayzarre cam šërkat ġalabe (L.6)

att förhandla

- de förhandlade med många företag

ܡܒܰܝܙܰܪ، ܡܒܰܝܙܪܐ ܇ ܡܒܰܝܙܰܪܠܶܗ، ܡܒܰܝܙܰܪܠܰܗ

- ܡܒܰܝܙܰܪܪܶܗ ܥܰܡ ܫܷܪܟܰܬ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

mcayaḏ, mcayḏo – mcayaḏle, mcayaḏla
(cyḏ II)

- lašan dë mcayḏi ḥḏoḏe (L.13)

att fira, att önska

- så att de önskar varandra en god jul

ܡܥܰܝܰܕ݂، ܡܥܰܝܕ݂ܐ ܇ ܡܥܰܝܰܕ݂ܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܕ݂ܠܰܗ

- ܠܰܫܰܢ ܕܷܡܥܰܝܕ݂ܝ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

mcayan, mcayno – mcayanle, mcayanla
(cyn II)

- u taxtor komcayan u kayiwo (L.14)

att undersöka, att utvärdera; att anställa

- doktorn undersöker patienten (bokst. den sjuke)

ܡܥܰܝܰܢ، ܡܥܰܝܢܐ ܇ ܡܥܰܝܰܢܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܢܠܰܗ

- ܐܘ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܟܳܡܥܰܝܰܢ ܐܘ ܟܰܝـܝܘܐ.

mcayar, mcayro – mcayarle, mcayarla
(cyr II)

- an nacime lo mcayarre mede (L.13).

att planera, att organisera, att ställa in (klockan)

- barnen har inte planerat något; barnen har inget planerat

ܡܥܰܝܰܪ، ܡܥܰܝܪܐ ܇ ܡܥܰܝܰܪܠܶܗ، ܡܥܰܝܰܪܠܰܗ

- ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܠܐ ܡܥܰܝܰܪܪܶܗ ܡܶܕܶܐ

mdabar, mdabro – mdabarle, mdabarla
(dbr II)
- u muḥo komdabar u gušmo kule (L.7)

att ordna, att anordna, att styra

- hjärnan styr hela kroppen

mede, Pl. medone (L.6)

- mede ḥreno (L.8)

något/några

- något annat

ܡܶܕܶܐ، ܡܶܕܳܢܶܐ

- ܡܶܕܶܐ ܚܪܶܢܐ

mëfṣah, mëfṣoḥo – fṣiḥ, fṣiḥo (L.12) (fṣḥ Ip)

- fṣiḥina bi zyaraṯe (L.12)

att glädjas, att ha roligt

- vi hade roligt under detta besök

ܡܷܦܨܰܚ، ܡܷܦܨܳܚܐ ܇ ܦܨܝܚ، ܦܨܝܚܐ

- ܦܨܝـܚـܝܢܰܐ ܒܝ ܙܝܰܪܰܬ݂ܶܐ

mëḥzan, mëḥzono – ḥzin, ḥzino (ḥzn Ip)

att bli ledsen

- bli inte ledsen

ܡܷܚܙܰܢ، ܡܷܚܙܳܢܐ ܆ ܚܙܝܢ، ܚܙܝܢܐ

- ܠܐ ܡܷܚܙܳܢܰܬ

mëḥze, mëḥzoyo – ḥazi, ḥazyo (ḥzy Ip)

- lašan u surgoḏo mëḥze šafiro, komaḥtina ebe ṣërtoṯe (L.9)

att synas, att framstå

- för att kalendern ska se fin ut, lägger vi in bilder

ܡܷܚܙܶܐ، ܡܷܚܙܳܝܐ ܇ ܚܰܙܝ، ܚܰܙܝܐ

- ܠܰܫܰܢ ܐܘ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܡܷܚܙܶܐ ܫܰܦܝܪܐ، ܟܳܡܰܚܬܝܢܰܐ ܐܶܒܶܗ ܨܷܪܬܳܬ݂ܶܐ

mëjġal, mëjġolo – jġil, jġilo / (prét.: mёjġele, mёjġela (jġl Ip) (L.4)

- lo mëjġolat, aš šurone këtte aḏne (L.7.6)

- mëjġalle cam šërkat ġalabe (L.6)

att tala, att prata

- prata inte, väggarna har öron

- de pratade med många företag

ܡܷܔܓ݂ܰܠ، ܡܷܔܓ݂ܳܠܐ ܇ ܔܓ݂ܝܠ، ܔܓ݂ܝܠܐ (ܡܷܔܓ݂ܶܠܶܗ، ܡܷܔܓ݂ܶܠܰܗ)

- ܠܐ ܡܷܔܓ݂ܳܠܰܬ ܐܰܫ ܫܘܪܳܢܶܐ ܟܷܬܬܶܗ ܐܰܕ݂ܢܶܐ.

- ܡܷܔܓ݂ܰܠܠܶܗ ܥܰܡ ܫܷܪܟܰܬ ܓ݂ܰܠܰܒܶܐ

mёkṯaw, mёkṯowo – kṯiw, kṯiwo (kṯw Ip) (L.9)

- ay yawme daḥ ḥušabe, dac ceḏe w dab baṭlone komëkṯowi b gawno semoqo (L.9)

att skrivas, att registreras

- söndagar, högtider och helgdagar skrivs i rött

ܡܷܟܬ݂ܰܘ، ܡܷܟܬ݂ܳܘܐ ܆ ܟܬ݂ܝܘ، ܟܬ݂ܝܘܐ

- ܐܰܝ ܝܘܡܶܐ ܕܰܚ ܚܘܫܰܒܶܐ، ܕܰܥ ܥܶܕ݂ܐ ܘܕܰܒ ܒܰܛܠܳܢܶܐ ܟܳܡܷܟܬ݂ܳܘܝ ܒܓܰܘܢܐ ܣܶܡܳܩܐ

mëmle, mëmloyo – mali, malyo (mly Ip) (L.7)

- malyo i dukano

att fyllas

- affären fylldes

ܡܷܡܠܶܗ، ܡܷܡܠܳܝܐ ܇ ܡܰܠܝ، ܡܰܠܝܐ

- ܡܰܠܝܐ ܐܝ ܕܘܟܰܢܐ

mën (L.3)

- mën ḥreno? (L.10)

vad

- vad mer? något annat?

ܡܷܢ

- ܡܷܢ ܚܪܶܢܐ؟

mfalaġ, mfalġo – mfalaġle, mfalaġla
(flġ II)

att dela, att fördela

- de delade ut julklapparna

ܡܦܰܠܰܓ݂، ܡܦܰܠܓ݂ܐ ܇ ܡܦܰܠܰܓ݂ܠܶܗ، ܡܦܰܠܰܓ݂ܠܰܗ

- ܡܦܰܠܰܓ݂ܓ݂ܶܗ ܐܰܕ ܕܫܢܶܐ

mfarqac, mfarqco – mfarqacle, mfarqacla (frqc)

att smälla

- de smäller sina fyrverkerier

ܡܦܰܪܩܰܥ، ܡܦܰܪܩܥܐ ܆ ܡܦܰܪܩܰܥܠܶܗ، ܡܦܰܪܩܰܥܠܰܗ

- ܟܳܡܦܰܪܩܥܝ ܐܰܦ ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܰܬ݂ܬ݂ܶܗ

mġayar, mġayro – mġa-yarle, mġayarla (ġyr II)

- lo mġayarle u fëkrayḏe.

att förändra

- han förändrade inte sin åsikt

ܡܓ݂ܰܝܰܪ، ܡܓ݂ܰܝܪܐ ܇ ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ، ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܰܗ

- ܠܐ ܡܓ݂ܰܝܰܪܠܶܗ ܐܘ ܦܷܟܪܰܝܕ݂ܶܗ

mḥaḏar, mḥaḏro – mḥaḏarle, mḥaḏarla
(ḥḏr II) (L.3)

- kolozam mḥaḏrono i ḥšamto (L.8)

att förbereda

- jag (f.) måste förbereda kvällsmåltiden

ܡܚܰܕ݂ܰܪ، ܡܚܰܕ݂ܪܐ ܇ ܡܚܰܕ݂ܰܪܠܶܗ، ܡܚܰܕ݂ܰܪܠܰܗ

- ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܚܰܕ݂ܪܳܢܐ ܐܝ ܚܫܰܡܬܐ

mibaṭ, miboṭo – biṭ, biṭo (byṭ Ip)

- b riša d šato komibaṭ foqëcyoṯe (L.13).

att sprängas, att explodera

- på nyårsafton sprängs många fyrverkerier

ܡܝܒܰܛ، ܡܝܒܳܛܐ ܆ ܒܝܛ، ܒܝܛܐ

- ܒܪܝܫܰܗ ܕܫܰܬܐ ܟܳܡܝܒܰܛ ܦܳܩܷܥܝܳܬ݂ܶܐ.

miḏac, miḏoco – iḏic, iḏico (ʾḏc Ip)

- i iqarṯaṯe komiḏoco bu ëšmo d Be Marawge (L.4)

att vara känd/känt, att kännas till, att igenkännas

- denna familj är känd som Be Marawge

ܡܝܕ݂ܰܥ، ܡܝܕ݂ܳܥܐ ܇ ܡܬܰܘܕ݂ܰܥ، ܡܬܰܘܕ݂ܥܐ

- ܐܝ ܐܝܩܰܪܬ݂ܰܬ݂ܶܐ ܟܳܡܝܕ݂ܳܥܐ ܒܘ ܐܷܫܡܐ ܕܒܶܐ ܡܰܪܰܘܓܶܐ

midёq, midoqo – diq, diqo (dyq IP)

- diq u zago du bayto.

att ringas, att knackas, att nuddas

- dörrklockan ringdes

ܡܝܕܷܩ، ܡܝܕܳܩܐ ܇ ܕܝܩ، ܕܝܩܐ

- ܕܝܩ ܐܘ ܙܰܓܐ ܕܘ ܒܰܝܬܐ.

migawlac, migawlco – mgawlac, mgawlco
(gwlc IIp)

att äcklas, att bli äcklig

- jag mår illa (bokst. mitt hjärta äcklas)

ܡܝܓܰܘܠܰܥ، ܡܝܓܰܘܠܥܐ ܆ ܡܓܰܘܠܰܥ، ܡܓܰܘܠܥܐ

- ܠܶܒܝ ܟܳܡܝܓܰܘܠܰܥ

miḥawal, miḥawlo – mḥawal, mḥawlo (ḥwl IIp)

-  u Abrohёm mḥawal lu beṯ krihe (L.14)

att förflyttas

- Abrohёm förflyttades till sjukhuset

ܡܝܚܰܘܰܠ، ܡܝܚܰܘܠܐ ܆ ܡܚܰܘܰܠ، ܡܚܰܘܠܐ

- ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ ܡܚܰܘܰܠ ܠܘ ܒܶܬ݂ ܟܪܝܗܶܐ

mir, f. miro (prét, s. mitawmar) (ʾmr Ip)

- mir ele (L.14)

att sägas

- det sades till honom

ܡܝܪ، ܡܝܪܐ

- ܡܝܪ ܐܶܠܶܗ

miqawam, miqawmo – mqawam, mqawmo (qwm IIp) cal

att överväldigas

- igår blev Abrohёm dålig (bokst. han överväldigades av sjukdom)

ܡܝܩܰܘܰܡ، ܡܝܩܰܘܡܐ ܆ ܡܩܰܘܰܡ، ܡܩܰܘܡܐ ܥܰܠ

- ܐܰܬ݂ܡܷܠ ܡܩܰܘܡܐ ܥܰܠ ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ

mitakaw, mitakiwo – mtakaw, mtakiwo
(kyw IIIp) (L.7)

- ag garme konëṭri ah hadome gawoye (organe) du gušmo dlo mitakiwi inaqla d ḥa qoyaṯ b dukṯo (L.7)

att skadas

- benen skyddar de inre organen i kroppen så att de inte skadas vid en sammanstötning (bokst. när man slår i någonstans)

ܡܝܬܰܟܰܘ، ܡܝܬܰܟܝܘܐ ܇ ܡܬܰܟܰܘ، ܡܬܰܟܝܘܐ

- ܐܰܓ ܓܰܪܡܶܐ ܟܳܢܷܛܪܝ ܐܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ ܓܰܘܳܝܶܐ (ܐܳܪܓܰܢܶܐ) ܕܘ ܓܘܫܡܐ ܕܠܐ ܡܝܬܰܟܝܘܝ ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕܚܰܐ ܩܳܝܰܬ݂ ܒܕܘܟܬ݂ܐ

mitawbal, mitawblo – mtawbal, mtawblo
(ʾbl IIIp)

att lämnas, att tas till, att skjutsas

- han togs till doktorn

ܡܝܬܰܘܒܰܠ، ܡܝܬܰܘܒܠܐ ܆ ܡܬܰܘܒܰܠ، ܡܬܰܘܒܠܐ

- ܡܬܰܘܒܰܠ ܠܘ ܬܰܟ݂ܬܳܪ

mjarab, mjarbo –mjarable, mjarabla
(jrb II) (L.11)

- kazzi mjarballe (L.11.6)

att prova, att försöka

- jag (f.) går och provar den

ܡܔܰܪܰܒ، ܡܔܰܪܒܐ ܇ ܡܔܰܪܰܒܠܶܗ، ܡܔܰܪܰܒܠܰܗ

- ܟܐܰܙܙܝ ܡܔܰܪܒܰܠܠܶܗ

mjawab, mjawbo – mjawable, mjawabla (jwb II)

att svara, att samspela

- ingen svarade på mig

ܡܔܰܘܰܒ، ܡܔܰܘܒܐ ܇ ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ، ܡܔܰܘܰܒܠܰܗ

- ܢܳܫܐ ܠܐ ܡܔܰܘܰܒܠܶܗ ܐܰܥܠܝ

mkamal, mkamlo – mkamele, mkamela (L.3)

- ah hadome baroye w gawoye komkamli ḥḏoḏe (L.7)

att bli klar, att avsluta, att komplettera

- de inre och yttre organen kompletterar varandra

ܡܟܰܡܰܠ، ܡܟܰܡܠܐ ܇ ܡܟܰܡܶܠܶܗ، ܡܟܰܡܶܠܰܗ

- ܐܰܗ ܗܰܕܳܡܶܐ ܒܰܪܳܝܶܐ ܘܓܰܘܳܝܶܐ ܟܳܡܟܰܡܠܝ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

moḥe, mёḥyo – mḥele, mḥela (mḥy I)

- mqatalle w mḥalle lë ḥḏoḏe

att slå

- de bråkade och slog varandra

ܡܳܚܶܐ، ܡܷܚܝܐ ܇ ܡܚܶܠܶܗ، ܡܚܶܠܰܗ

- ܡܩܰܬܰܠܠܶܗ ܘܡܚܰܠܠܶܗ ܠܷܚܕ݂ܶܕ݂ܶܐ

moṭe, mёṭyo – maṭi, maṭyo (mṭy I)

- u Abrohёm maṭi lu bayto.

att anlända, att komma fram, att mogna

- Abrohёm kom hem

ܡܳܝܰܕ، ܡܰܝܕܐ ܇ ܡܷܕܠܶܗ، ܡܷܕܠܰܗ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ ܓܷܕ ܡܰܝܕܰܠܠܶܗ (ܦܷܣܛܰܢ)

moyad, maydo – mëdle, mëdla  (myd I) (L.11)

- inaqlayo gëd maydalle (u fësṭan) (L.11.6)

att ta

- dann werde ich (f.) es (das Kleid) nehmen

ܡܳܝܰܕ، ܡܰܝܕܐ ܇ ܡܷܕܠܶܗ، ܡܷܕܠܰܗ

- ܐܝܢܰܩܠܰܝܐ ܓܷܕ ܡܰܝܕܰܠܠܶܗ
(ܦܷܣܛܰܢ)

mparkar, mparkro – mparkarle, mparkarla (prkr) (G.16)

msamaḥ, msamḥo – msamaḥle, msamaḥla (smḥ II) (G.13)

att förlåta

- vännerna förlät varandra

ܡܣܰܡܰܚ، ܡܣܰܡܚܐ ܇ ܡܣܰܡܰܚܠܶܗ، ܡܣܰܡܰܚܠܰܗ

- ܐܰܚ ܚܰܘܪܳܢܶܐ ܡܣܰܡܰܚـܚܶܗ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.

mšayal, mšaylo – mšayele, mšayela (šyl II)

- kibi mšayalno lux mede? (L.3)

att fråga

- kan jag (m.) fråga dig en sak?

ܡܫܰܝܰܠ، ܡܫܰܝܠܐ ܇ ܡܫܰܝܶܠܶܗ، ܡܫܰܝܶܠܰܗ

- ܟܝܒܝ ܡܫܰܝܰܠܢܐ ܠܘܟ݂ ܡܶܕܶܐ؟

mtalfan, mtalfёno – mtalfanle, mtalfanla (tlfn)

- me zabno l zabno komtalfëni lë ḥḏoḏe (L.4)

att ringa

- då och då ringer de varandra

ܡܬܰܠܦܰܢ، ܡܬܰܠܦܷܢܐ ܇ ܡܬܰܠܦܰܢܠܶܗ، ܡܬܰܠܦܰܢܠܰܗ

- ܡܶܐ ܙܰܒܢܐ ܠܙܰܒܢܐ ܟܳܡܬܰܠܦܷܢܝ ܠܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

muklo  (Inf. ʾkl I), Pl. muklone (L.7)

- muklo ḥaroyo (L.10)

- muklo rišoyo (L.10)

- muklo šarwoyo (L.10)

mat; maträtt

- efterrätt; dessert

- huvudrätt

- förrätt; aptitretare

ܡܘܟܠܐ، ܡܘܟܠܳܢܶܐ

- ܡܘܟܠܐ ܚܰܪܳܝܐ

- ܡܘܟܠܐ ܪܝܫܳܝܐ

- ܡܘܟܠܐ ܫܰܪܘܳܝܐ

nafšo (s. ruḥo)

- nafše, nafša

- maxlaṣ nafše (L.3.8)

själ; individ

- hans själ; han själv; hennes själ; hon själv

- (att) han klarar sig själv

- (att) han räddar sig själv

ܢܰܦܫܐ

- ܢܰܦܫܶܗ، ܢܰܦܫܰܗ

- ܡܰܟ݂ܠܰܨ ܢܰܦܫܶܗ

nišo, Pl. niše

- nišo rišoyo (L.15)

mål; syfte, syften

- största målet

ܢܝܫܐ، ܢܝܫܶܐ

- ܢܝܫܐ ܪܝܫܳܝܐ

nofaq, nëfqo – nafëq, nafiqo (nfq I) (L.3)

- bu šuroyo d kul šato konofaq surgoḏo ḥaṯo (L.9)

att gå ut, att komma ut

- i början av varje år kommer det ut en ny kalender

ܢܳܦܰܩ، ܢܷܦܩܐ ܇ ܢܰܦܷܩ، ܢܰܦܝܩܐ

- ܒܘ ܫܘܪܳܝܐ ܕܟܘܠ ܫܰܬܐ ܟܳܢܳܦܰܩ ܣܘܪܓܳܕ݂ܐ ܚܰܬ݂ܐ

noqar, nëqro – naqër, naqiro (nqr I)

att värka

- mitt huvud värker; jag har huvudvärk

ܢܳܩܰܪ، ܢܷܩܪܐ ܆ ܢܰܩܷܪ، ܢܰܩܝܪܐ

- ܪܝܫܝ ܟܳܢܳܩܰܪ

noyaḥ, nayḥo – nayëḥ, nayiḥo (nyḥ I)

att läka, att bli frisk

- han blev inte frisk

ܢܳܝܰܚ، ܢܰܝܚܐ ܆ ܢܰܝܷܚ، ܢܰܝܝܚܐ

- ܠܐ ܢܰܝܷܚܠܶܗ

nqoro (Inf. nqr I) (L.14)

- nqoro di aḏno

- nqoro du caršo

värk

- öronvärk

- tandvärk

- huvudvärk

ܢܩܳܪܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܝ ܐܰܕ݂ܢܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܘ ܥܰܪܫܐ

- ܢܩܳܪܐ ܕܘ ܪܝܫܐ

obe, obo – hule, hula (ʾby/yhb I) (L.6)

- kibux obat lan u ḥšowo? (L.10.4)

- hawli (L.10)

att ge

- kan du ge oss notan?

- ge mig (imperativ sg.)

- (att) han konverserar med; (att) han socialiserar med; (att) han interagerar med

ܐܳܒܶܗ، ܐܳܒܳܐ ܇ ܗܘܠܶܗ، ܗܘܠܰܗ

- ܟܝܒܘܟ݂ ܐܳܒܰܬ ܠܰܢ ܐܘ ܚܫܳܘܐ؟

- ܗܰܘܠܝ

- ܐܳܒܶܐ ܘܫܳܩܰܠ ܥܰܡ

omar, ëmmo – mërle, mërla (ʾmr I) (L.4)

- hama mar (L.3)

att säga

- 

ܐܳܡܰܪ، ܐܷܡܡܐ ܇ ܡܷܪܠܶܗ، ܡܷܪܠܰܗ

- ܗܰܡܰܐ ܡܰܪ

osyo / taxtor (L.14)

- osyo / taxtor dac carše

- osyo / taxtor dac cayne

- osyo / taxtor di camaliye

- osyo / taxtor di nafšo

- osyo / taxtor dilonoyo

- osyo / taxtor du bayto

- osyo / taxtor du galdo

- osyo / taxtor du lebo

doktor; läkare

- tandläkare

- oftalmolog; ögonläkare

- kirurg

- psykolog

- specialist

- husläkare

- dermatolog; hudläkare

- kardiolog; hjärtläkare

- läkare inom internmedicin

ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܪܫܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܝܢܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܥܰܡܰܠܝܝܶܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܢܰܦܫܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܝܠܳܢܳܝܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܒܰܝܬܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܓܰܠܕܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܕܘ ܠܶܒܐ

- ܐܳܣܝܐ ܆ ܬܰܟ݂ܬܳܪ ܓܰܘܳܝܐ

oṯe, ëṯyo – aṯi, aṯyo
(ʾṯy I)

- oṯe + cal
- u gawno zarqo ġalabe koṯe aclax (L.11.6)

att komma, att passa

- (att) den passar

- den blå färgen passar dig mycket väl

oxal, uxlo – xile, xila (axile, axila) (ʾxl I)

-  mën gëd uxlitu?

- kuxlina

att äta

- vad ska ni äta?

- vi äter

ܐܳܟ݂ܰܠ، ܐܘܟ݂ܠܐ ܇ ܟ݂ܝܠܶܗ، ܟ݂ܝܠܰܗ
(ܐܰܟ݂ܝܠܶܗ، ܐܰܟ݂ܝܠܰܗ)

- ܡܷܢ ܓܷܕ ܐܘܟ݂ܠܝܬܘ؟

- ܟܘܟ݂ܠܝܢܰܐ

qamoyo, f. qamayto, Pl. qamoye (L.8)

förste/första

- först

qloco (Inf. qlc I)

- qloco d bësëklet (L.15)

framförande av fordon (köra, cykla, flyga)

- cykling

ܩܠܳܥܐ

- ܩܠܳܥܐ ܕܒܷܣܷܟܠܶܬ

qolaf, qulfo – qlëfle, qlëfla (qlf I)

att skala

- skala äpplet

ܩܳܠܰܦ، ܩܘܠܦܐ ܇ ܩܠܷܦܠܶܗ، ܩܠܷܦܠܰܗ

- ܩܠܰܦ ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ.

qoyam, qaymo – qayëm, qayimo (qym I) (L.7)

- qëm! (L.10)

att vakna, att resa sig

- ställ dig upp! res dig upp!

ܩܳܝܰܡ، ܩܰܝܡܐ ܇ ܩܰܝܷܡ، ܩܰܝـܝܡܐ

- ܩܷܡ

rakiwo, f. rakuto, Pl. rakiwe (L.4)

att vara placerad, att vara installerad, att vara etablerad, att bestå av

- människans skelett består av ben

ܪܰܟܝܘܐ، ܪܰܟܘܬܐ، ܪܰܟܝܘܶܐ

- ܐܝ ܣܟܰܠܶܐ ܕܘ ܢܳܫܐ ܡܰܓ ܓܰܪܡܶܐ ܪܰܟܘܬܐ ܝܐ

rëcyono, Pl. rëcyone

- u rëcyonaṯṯe (L.6)

åsikt, tanke

- deras åsikt; deras tanke

ܪܷܥܝܳܢܐ، ܪܷܥܝܳܢܶܐ

- ܐܘ ܪܷܥܝܳܢܰܬ݂ܬ݂ܶܗ

rëġšo Pl. rëġše

- rëġše du nošo (L.7)

känsla, sinne

- människans sinnen

ܪܷܓ݂ܫܐ، ܪܷܓ݂ܫܶܐ

- ܪܷܓ݂ܫܶܐ ܕܘ ܢܳܫܐ

rišo, Pl. riše (L.7)

huvud; början

- nyår; nyårsafton (bokst. början på året)

ܪܝܫܐ، ܪܝܫܶܐ

- ܪܝܫܰܗ ܕܝ ܫܰܬܐ

rokaw, rëkwo – raku, rakiwo (rkw I) (L.7)

-  rokaw + cal

att bestå (av), att installeras, att etableras, att passa, att placeras

- att passa på (någon/ något)

- passar den bra på mig?

ܪܳܟܰܘ، ܪܷܟܘܐ ܇ ܪܰܟܘ، ܪܰܟܝܘܐ

- ܪܳܟܰܘ+  ܥܰܠ

- ܡܰܐ ܟܳܪܳܟܰܘ ܛܰܘܘܐ ܐܰܥܠܝ؟

ruḥo (s. nafšo)

- ruḥa (L.4)

- ruḥe (L.3)

- bëṯër më d qadër maxlaṣ ruḥe bu lišono Holandoyo,… (L.3)

själ, vind

- hon själv

- han själv

- efter att han lyckades klara sig i nederländska språket, ...

ܪܘܚܐ

- ܪܘܚܰܗ

- ܪܘܚܶܗ

s… (G.11b),

hos; hos honom, hos henne, hos de/dem

ܣ

ܣ + ܘ، ܝ، ܐܰ

samyo, f. smiṯo, Pl. samye

blind/blint

- hon har varit blind sedan hon var barn

ܣܰܡܝܐ، ܣܡܝܬ݂ܐ، ܣܰܡܝܶܐ

- ܡܶܐ ܢܰܥܡܘܬ݂ܰܗ ܣܡܝܬ݂ܐ ܝܐ

semoqo, f. semaqto, Pl. semoqe (L.9,4)

- semoqo kamudo (L.11)

röd/rött

- mörkröd

ܣܶܡܳܩܐ، ܣܶܡܰܩܬܐ، ܣܶܡܳܩܶܐ

- ܣܶܡܳܩܐ ܟܰܡܘܕܐ

sloqo (Inf. slq I)

klättring, att gå uppför

- bergsbestigning

ܣܠܳܩܐ

- ܣܠܳܩܐ ܕܛܘܪܐ

soyam, saymo – sëmle, sëmla (sym I) (L.3)

- latli mede lë syomo (L.8)

- sëm! (L.10)

att göra, att utföra

- jag har inget att göra

- gör

ܣܳܝܰܡ، ܣܰܝܡܐ ܇ ܣܷܡܠܶܗ، ܣܷܡܠܰܗ

- ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

- ܣܷܡ

syomo (Inf. sym I)

att göra, utförande

- jag har inget att göra

ܣܝܳܡܐ

- ܠܰܬܠܝ ܡܶܕܶܐ ܠܷܣܝܳܡܐ

šarwoyo, f. šarwayto, Pl. šarwoye

- dawro šarwoyo (L.3)

nybörjare

- nybörjarkurs

ܫܰܪܘܳܝܐ، ܫܰܪܘܰܝܬܐ، ܫܰܪܘܳܝܶܐ

- ܕܰܘܪܐ ܫܰܪܘܳܝܐ

šato, Pl. ëšne (L.4)

- ban ëšne (L.4)

år

- under åren, under de år; genom åren, genom de år

ܫܰܬܐ، ܐܷܫܢܶܐ

- ܒܰܢ ܐܷܫܢܶܐ

šoqal, šuqlo – šqile, šqila (šql I)

- obe w šoqal cam (L.3)

att köpa, att ta

- han interagerar med; han konverserar med

- hon interagerar med; hon konverserar med

ܫܳܩܰܠ، ܫܘܩܠܐ ܇ ܫܩܝܠܶܗ، ܫܩܝܠܰܗ

- ܐܳܒܶܐ ܘܫܳܩܰܠ ܥܰܡ

- ܐܳܒܐ ܘܫܘܩܠܐ ܥܰܡ

šote, šëtyo – štele, štela (šty I) (L.7)

att dricka

- drick! (ni)

ܫܳܬܶܗ، ܫܷܬܝܐ ܇ ܫܬܶܠܶܗ، ܫܬܶܠܰܗ

- ܫܬܰܝܘ!

šuġlo, Pl. šuġlone (L.12)

- šuġlone d lawġël

arbete

- hushållsarbeten

ܫܘܓ݂ܠܐ، ܫܘܓ݂ܠܳܢܶܐ

- ܫܘܓ݂ܠܳܢܶܐ ܕܠܰܘܓܷ݂ܠ

taḥrazto, Pl. taḥrazyoṯe

upplägg, program

- ett fast upplägg

ܬܰܚܪܰܙܬܐ، ܬܰܚܪܰܙܝܳܬ݂ܶܐ

- ܬܰܚܪܰܙܬܐ ܬ݂ܰܒܷܬܬܐ

taḥt (G.11b)

- taḥt+Suffix: Sg. taḥti, taḥte, taḥta;
Pl. taḥtayye, taḥtayxu

- laltaḥ (L.7) (< l-l-taḥt)

under

- under mig, under honom, under henne, under de, under er
- nedan, ner

ܬܰܚܬ

- ܬܰܚܬ :ܬܰܚܬܝ، ܬܰܚܬܶܗ، ܬܰܚܬܰܗ܇ ܬܰܚܬܰܝـܝܶܗ، ܬܰܚܬܰܝܟ݂ܘ

- ܠܰܠܬܰܚ

tleṯi (L.8)

- ḥa w tleṯi (L.9)

- tmone w tleṯi (L.4)

trettio

- trettioett

- trettioåtta

ܬܠܶܬ݂ܝ

- ܚܰܐ ܘܬܠܶܬ݂ܝ

- ܬܡܳܢܶܐ ܘܬܠܶܬ݂ܝ

tre, f. tarte (L.4)

- tarte kore (L.7)

- tarte w ḥamši (L.9)

- tre w arbci (L.10)

- tre w falge (L.10)

två

- två gånger

- femtiotvå

- fyrtiotvå

- två och en halv

ܬܪܶܐ، ܬܰܪܬܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܟܳܪܶܐ

- ܬܰܪܬܶܐ ܘܚܰܡܫܝ

- ܬܪܶܐ ܘܐܰܪܒܥܝ

- ܬܪܶܐ ܘܦܰܠܓܶܗ

ṭawwo, f. ṭawto, Pl. ṭawwe (L.3)

- ṭawtër (L.14)

bra

- bättre

ܛܰܘܘܐ، ܛܰܘܬܐ، ܛܰܘܘܶܐ

- ܛܰܘܬܷܪ

ṭebo, Pl. ṭebe

- latyo ṭebo mafaṣḥono (L.14)

nyhet

- det är inte en glädjande nyhet

ܛܶܒܐ، ܛܶܒܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܛܶܒܐ ܡܰܦܰܨܚܳܢܐ

ṭëbbe, Pl. ṭëbbat (L.9)

- ṭёbbe / esfir reġlo / futbol (L.15)

boll

- fotboll

ܛܷܒܒܶܐ، ܛܷܒܒܰܬ

- ܛܷܒܒܶܐ ܆ ܐܶܣܦܝܪ ܪܶܓ݂ܠܐ ܆ ܦܘܬܒܳܠ

ṭoce, ṭucyo – taci, ṭacyo (ṭcy I) (L.4)

- lašan an nacime d lo ṭocën ḥḏoḏe,…(L.4)

att glömma

- så att barnen inte glömmer varandra

- jag glömde linserna

ܛܳܥܶܐ، ܛܘܥܝܐ ܇ ܛܰܥܝ، ܛܰܥܝܐ

- ܠܰܫܰܢ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܕܠܐ ܛܳܥܷܢ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ،…

- ܛܰܥܝܳܢܐ ܐܰܛ ܛܠܰܘܚܶܐ

ṭolab, ṭëlbo – ṭlëble, ṭlëbla (ṭlb I) (L.6)

att ansöka, att fråga

- han tar farväl

ܛܳܠܰܒ، ܛܷܠܒܐ ܇ ܛܠܷܒܠܶܗ، ܛܠܷܒܠܰܗ

- ܛܳܠܰܒ ܟ݂ܰܛܷܪ

xayifo, f. xayëfto, Pl. xayife (L.6)

snabb/snabbt, lätt

- något lätt; något mindre allvarligt

ܟ݂ܰܝـܝܦܐ، ܟ݂ܰܝܷܦܬܐ، ܟ݂ܰܝـܝܦܶܐ

- ܡܶܕܶܐ ܟ݂ܰܝـܝܦܐ

xoṯ + Suffix: xoṯi, xoṯe, xoṯa;

Pl. xoṯayye, xoṯayxu

som mig, som honom, som henne

som de/dem, som er

ܟ݂ܳܬ݂ :ܟ݂ܳܬ݂ܝ، ܟ݂ܳܬ݂ܶܗ، ܟܳܬ݂ܰܗ܇

ܟ݂ܳܬ݂ܰܝـܝܶܗ، ܟ݂ܳܬ݂ܰܝܟ݂ܘ

yaquro, f. yaqurto, Pl. yaqure

- latyo mede yaquro (L.14)

allvarlig/allvarligt, tung/tungt

- det är inget allvarligt

ܝܰܩܘܪܐ، ܝܰܩܘܪܬܐ، ܝܰܩܘܪܶܐ

- ܠܰܬܝܐ ܡܶܕܶܐ ܝܰܩܘܪܐ

yawmo, Pl. yawme (L.3)

- u yawmaṯṯe (L.8)

- u yawmayḏan (L.8)

- adyawma (L.8)

dag

- deras dag

- vår dag

- idag

- trevlig dag

ܝܰܘܡܐ، ܝܰܘܡܶܐ  

- ܐܘ ܝܰܘܡܰܬ݂ܬܶܗ

- ܐܘ ܝܰܘܡܰܝܕ݂ܰܢ

- ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ

- ܝܰܘܡܐ ܒܰܣܝܡܐ

yotaw, yëtwo – yatu, yatiwo (ytw I) (L.5)

att sitta

- de bor i ett hus i Amsterdam

ܝܳܬܰܘ، ܝܷܬܘܐ ܇ ܝܰܬܘ، ܝܰܬܝܘܐ

- ܟܳܝܷܬܘܝ ܒܒܰܝܬܐ ܒܐܰܡܣܬܶܪܕܰܡ

ytowo (Inf. ytw I) (L.12)

- 

ܝܬܳܘܐ

- ܐܘ ܝܬܳܘܰܝܕ݂ܰܢ

zabno, Pl. zabne (L.4)

- bu zabnawo (L.4)

- b cayni zabno (L.3)

- me zabno l zabno (L.8)

tid

- under tiden

- samtidigt

- då och då

ܙܰܒܢܐ، ܙܰܒܢܶܐ

- ܒܘ ܙܰܒܢܰܘܐ

- ܒܥܰܝܢܝ ܙܰܒܢܐ

- ܡܶܐ ܙܰܒܢܐ ܠܙܰܒܢܐ

zawno (s. zabno)

- me zawno (L.11)

tid

- för länge sedan

ܙܰܘܢܐ

- ܡܶܐ ܙܰܘܢܐ

zërnaye, Pl. zërnayat

- dahole w zërnaye

zurna

- trumma och zurna

ܙܷܪܢܰܝܶܐ، ܙܷܪܢܰܝܰܬ

- ܕܰܗܳܠܶܐ ܘܙܷܪܢܰܝܶܐ

zobaṭ, zëbṭo – zbëṭle, zbëṭla (zbṭ I)

att hålla

- vilken spelare håller du på?

ܙܳܒܰܛ، ܙܷܒܛܐ ܇ ܙܒܷܛܠܶܗ، ܙܒܷܛܠܰܗ

- ܐܰܝܢܰܐ ܡܷܫܬܰܥܝܳܢܐ ܟܳܙܷܒܛܰܬ؟

köp

- köp och försäljning

ܙܘܳܢܐ