Die Bearbeitungsansicht erfordert mindestens 450 Pixel Breite. Bitte drehen Sie Ihr Gerät um 90° oder benutzen ein Gerät mit größerem Bildschirm.

Q
Q

qablo ܩܰܒܠܐ (m.), pl. qablowat ܩܰܒܠܳܘܰܬ Kabel tel

qäḥar ܩܱܚܰܪ (m.), pl. qaḥrat ܩܰܚܪܰܬ Wut, Ärger | ono malino qäḥar ܐܳܢܐ ܡܰܠܝܢܐ ܩܱܚܰܪ ich wurde wütend (Q.7,74) mëqḥar

qaḥfogulo ܩܰܚܦܳܓܘܠܐ (m.), pl. qaḥfogule ܩܰܚܦܳܓܘܠܶܐ (L.22) Schildkröte

qaḥwa ܩܰܚܘܰܐ (f.), pl. qaḥwat ܩܰܚܘܰܬ (L.8) Kaffee Café

qaḥwonoyo ܩܰܚܘܳܢܳܝܐ (adj.), f. qaḥwonayto ܩܰܚܘܳܢܰܝܬܐ, pl. qaḥwonoye ܩܰܚܘܳܢܳܝܶܐ (L.11) braun qaḥwa

qalcäči ܩܰܠܥܱܫ̰ܝ, f. qalcäčiye ܩܰܠܥܱܫ̰ܝܝܶܐ, pl. qalcäčiye ܩܰܠܥܱܫ̰ܝܝܶܐ (G.19) Torwart noṭar

qale ܩܰܠܶܐ (f.), pl. qalat ܩܰܠܰܬ (Q.5,47) Streit Auseinandersetzung

qaloco ܩܰܠܳܥܐ, f. qalacto ܩܰܠܰܥܬܐ, pl. qaloce ܩܰܠܳܥܶܐ Fahrer

qaloco du bësëklet (L.24) ܩܰܠܳܥܐ ܕܘ ܒܷܣܷܟܠܶܬ Fahrradfahrer

qaloco di raḏayto ܩܰܠܳܥܐ ܕܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ Autofahrer šufer

Qamëšlo ܩܰܡܷܫܠܐ Qamishli, Stadt in Nordost-Syrien

qamoyo ܩܰܡܳܝܐ, f. qamayto ܩܰܡܰܝܬܐ, pl. qamoye ܩܰܡܳܝܶܐ (L.8) erster, erste

bi qamayto ܒܝ ܩܰܡܰܝܬܐ zuerst, zunächst

qanser ܩܰܢܣܶܪ (L.14) Krebs sarṭono

qanyo ܩܰܢܝܐ, pl. qanye ܩܰܢܝܶܐ (L.3) Stift, Bleistift, Kugelschreiber

qanyono ܩܰܢܝܳܢܐ (m.), pl. qanyone ܩܰܢܝܳܢܶܐ Rind

qapṣulo ܩܰܦ݁ܨܘܠܐ (m.), pl. qapṣule ܩܰܦ݁ܨܘܠܶܐ (L.14) Kapsel

qaraqol ܩܰܪܰܩܳܠ (m.), pl. qaraqolat ܩܰܪܰܩܳܠܰܬ, qaraqole ܩܰܪܰܩܳܠܶܐ (Q.7,92) Gendarmeriestation

qarco ܩܰܪܥܐ (m.), pl. qarce ܩܰܪܥܶܐ Kopf | qarce ܩܰܪܥܶܗ sein Kopf (Q.1,40) Kürbis rišo

qariwo1 ܩܰܪܝܘܐ (adj.), f. qaruto ܩܰܪܘܬܐ, pl. qariwe ܩܰܪܝܘܶܐ (L.17) nah, nahestehend verwandt

qariwo2 ܩܰܪܝܘܐ, f. qarito ܩܰܪܝܬܐ, pl. qariwone ܩܰܪܝܘܳܢܶܐ Taufpate Trauzeuge Patenverwandter

qarno ܩܰܪܢܐ (f.), pl. qarne ܩܰܪܢܶܐ Horn Berggipfel, Gipfel | qarno du ṭuro ܩܰܪܢܐ ܕܘ ܛܘܪܐ Berggipfel (Q.8,52)

qart ܩܰܪܬ (m.), pl. qartat ܩܰܪܬܰܬ Karte

qart di mëštuṯo (L.15) ܩܰܪܬ ܕܝ ܡܷܫܬܘܬ݂ܐ Hochzeitskarte fëtqo

Qartmin ܩܰܪܬܡܝܢ (Q.8,4) Qartmin, Dorf im Turabdin, in der Nähe des Klosters Mor Gabriel

Qartminoyo ܩܰܪܬܡܝܢܳܝܐ, f. Qartminayto ܩܰܪܬܡܝܢܰܝܬܐ, pl. Qartminoye ܩܰܪܬܡܝܢܳܝܶܐ (Q.8,4) aus dem Dorf Qartmin Qartmin

qaṣa ܩܰܨܰܐ (f.), pl. qaṣat ܩܰܨܰܬ (L.10) Kasse Kasten

qaṣobo ܩܰܨܳܒܐ, f. qaṣabto ܩܰܨܰܒܬܐ, pl. qaṣobe ܩܰܨܳܒܶܐ (L.19) Metzger

qašo ܩܰܫܐ, pl. qaše ܩܰܫܶܐ (L.16) Pfarrer, Priester kohno

qaššo ܩܰܫܫܐ (m.), pl. qašše ܩܰܫܫܶܐ (L.4) Großvater, Opa jëddo

qašto ܩܰܫܬܐ (f.), pl. qaštoṯe ܩܰܫܬܳܬ݂ܶܐ Großmutter, Oma | qašti ܩܰܫܬܝ meine Großmutter (L.22)

qaṭco ܩܰܛܥܐ (m.), pl. qaṭce ܩܰܛܥܶܐ (Q.2,27) Herde | u qaṭcayḏan ܐܘ ܩܰܛܥܰܝܕ݂ܰܢ unsere Herde (Q.7,29)

qaṭën ܩܰܛܷܢ (f.), pl. qaṭune ܩܰܛܷܘܢܶܐ Katze

qaṭënto ܩܰܛܷܢܬܐ, pl. qaṭinoṯe ܩܰܛܝܢܳܬ݂ܶܐ, qaṭënyoṯe ܩܰܛܷܢܝܳܬ݂ܶܐ (L.8) Minute daqqa

qaṭiro ܩܰܛܝܪܐ (m.) (L.10) Joghurt

qaṭmo ܩܰܛܡܐ (m.) Asche

qaṭmono ܩܰܛܡܳܢܐ (adj.), f. qaṭmoniṯo ܩܰܛܡܳܢܝܬ݂ܐ, pl. qaṭmone ܩܰܛܡܳܢܶܐ (L.11) grau qaṭmo

qaṭuno ܩܰܛܘܢܐ (m.), pl. qaṭune ܩܰܛܘܢܶܐ Kater (Tier) qaṭën

qawite ܩܰܘܝܬܶܐ (f.) (Q.3,62) Qawite, Turabdiner Süßigkeit aus Traubensirup und sieben gestampften und gerösteten Körnern

qawro ܩܰܘܪܐ (m.), pl. qawre ܩܰܘܪܶܐ (Q.3,120) Grab (pl.) Friedhof

qawyo ܩܰܘܝܐ, f. qwiṯo ܩܘܝܬ݂ܐ, pl. qawye ܩܰܘܝܶܐ stark qowe, maqwe

qay ܩܰܝ (L.3) warum

qayëm ܩܰܝܷܡ (Q.2,39) da, dann qoyam

qayiro ܩܰܝܝܪܐ (adj.), f. qayërto ܩܰܝܷܪܬܐ, pl. qayire ܩܰܝܝܪܶܐ (L.10) kalt kühl

qayoṣo ܩܰܝܳܨܐ, f. qayaṣto ܩܰܝܰܨܬܐ, pl. qayoṣe ܩܰܝܳܨܶܐ (L.16) Friseur ḥaloqo

qayṭo ܩܰܝܛܐ (m.), pl. qayṭe ܩܰܝܛܶܐ (L.9) Sommer

qḏolo ܩܕ݂ܳܠܐ, pl. qḏole ܩܕ݂ܳܠܶܐ (L.7) Hals, Nacken, Rachen | gëd maḥatwayno u tarwoḏo bë qḏole ܓܷܕ ܡܰܚܰܬܘܰܝܢܐ ܐܘ ܬܰܪܘܳܕ݂ܐ ܒܷܩܕ݂ܳܠܶܗ ich hätte ihm den Löffel in den Rachen geschoben (Q.7,81)

maḥat bë qḏole d ܡܰܚܰܬ ܒܷܩܕ݂ܳܠܶܗ ܕ jdn. einer Tat beschuldigen | maḥatle kul mede bë qḏoli ܡܰܚܰܬܠܶܗ ܟܘܠ ܡܶܕܶܐ ܒܷܩܕ݂ܳܠܝ er schob die ganze Schuld auf mich (Q.7,53)

qḏoše ܩܕ݂ܳܫܶܐ (pl.), sg. qḏošo ܩܕ݂ܳܫܐ Kettenanhänger, Anhänger, Ohrring

qelayto ܩܶܠܰܝܬܐ (f.), pl. qeloyoṯe ܩܶܠܳܝܳܬ݂ܶܐ (L.8,4) Zimmer, Raum

qelayto du nṭoro ܩܶܠܰܝܬܐ ܕܘ ܢܛܳܪܐ Wartezimmer mäzäle

qemësto ܩܶܡܷܣܬܐ (f.), pl. qemësyoṯe ܩܶܡܷܣܝܳܬ݂ܶܐ (L.11) Hemd

qerowo ܩܶܪܳܘܐ, pl. qerowe ܩܶܪܳܘܶܐ [Inf. II qrw ܩܪܘ] Messe, Gottesdienst

qerowo alohoyo ܩܶܪܳܘܐ ܐܰܠܳܗܳܝܐ heilige Messe

qëdaḥ ܩܷܕܰܚ, pl. qëdaḥe ܩܷܕܰܚܶܐ (Q.3,61) Tasse, Becher, Glas koso

qëm ܩܷܡ (prep.) vor (örtlich) = qum

qëmṯo ܩܷܡܬ݂ܐ (f.), pl. qomoṯe ܩܳܡܳܬ݂ܶܐ (L.11) Rock

qënṭo ܩܷܢܛܐ (m.), pl. qënṭe ܩܷܢܛܶܐ (L.22) Gefahr

qëṭro ܩܷܛܪܐ, pl. qëṭre ܩܷܛܪܶܐ (L.8) Knoten Problem

qfësto ܩܦܷܣܬܐ (f.), pl. qfisoṯe ܩܦܝܣܳܬ݂ܶܐ Zusammenfassung qfiso, qfisoiṯ

qfiso ܩܦܝܣܐ, f. qfësto ܩܦܷܣܬܐ, pl. qfise ܩܦܝܣܶܐ zusammengefasst, gekürzt qfësto, qfisoiṯ

qfisoiṯ ܩܦܝܣܳܐܝܬ݂ zusammenfassend qfiso, qfësto

qliḏo ܩܠܝܕ݂ܐ (m.), pl. qliḏe ܩܠܝܕ݂ܶܐ (L.8) Schlüssel

qlimo ܩܠܝܡܐ (m.), pl. qlime ܩܠܝܡܶܐ (L.19) Gebiet, Gegend

qloco ܩܠܳܥܐ [Inf. qlc I ܩܠܥ] (L.21) Fahren

qloco d bësëklet (L.15) ܩܠܳܥܐ ܕܒܷܣܷܟܠܶܬ Fahrradfahren, Fahrradrennen qolac

qlubyo ܩܠܘܒܝܐ (m.), pl. qlubye ܩܠܘܒܝܶܐ (L.22) Käfig Zelle

qmoro ܩܡܳܪܐ [Inf. qmr I ܩܡܪ] (L.15) Gewinnen Gewinn

qodar, qudro ܩܳܕܰܖ، ܩܘܕܪܐ - qadër, qadiro ܩܰܕܷܪ، ܩܰܕܝܪܐ [qdr I ܩܕܪ] (L.5) können, imstande sein | lo qadiro d ëzza l tamo ܠܐ ܩܰܕܝܪܐ ܕܐܷܙܙܰܗ ܠܬܰܡܐ sie konnte nicht dorthin gehen (L.20)

qolab, qulbo ܩܳܠܰܒ، ܩܘܠܒܐ - qalëb, qalibo ܩܰܠܷܒ، ܩܰܠܝܒܐ [qlb I ܩܠܒ] sich umdrehen, sich wenden sich ändern (zu) | bay yarḥe du rabëc koqolab l ganṯo d këtyo bzërto b kul šëkël d warde w baybune ܒܰܝ ܝܰܪܚܶܐ ܕܘ ܪܰܒܷܥ ܟܳܩܳܠܰܒ ܠܓܰܢܬ݂ܐ ܕܟܷܬܝܐ ܒܙܷܪܬܐ ܒܟܘܠ ܫܷܟܷܠ ܕܘܰܪܕܶܐ ܘܒܰܝܒܘܢܶܐ im Frühling verändert sich (der Turabdin) zu einem Garten, der mit Blüten und Blumen jeder Art übersät ist (L.19) konvertieren, sich bekehren | qulbiwa mi ṭayuṯo li mšiḥoyuṯo ܩܘܠܒܝܘܰܐ ܡܝ ܛܰܝܘܬ݂ܐ ܠܝ ܡܫܝܚܳܝܘܬ݂ܐ sie bekehrten sich vom Islam zum Christentum (Q.10,80)

qolac, qulco ܩܳܠܰܥ، ܩܘܠܥܐ - qlëcle, qlëcla ܩܠܷܥܠܶܗ، ܩܠܷܥܠܰܗ [qlc I ܩܠܥ] fahren | elo tamo raḏayto latwayle d qolac kul yawmo ܐܶܠܐ ܬܰܡܐ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܠܰܬܘܰܝܠܶܗ ܕܩܳܠܰܥ ܟܘܠ ܝܰܘܡܐ dort hatte er jedoch kein Auto, um täglich damit zu fahren (L.21) führen (Fahrzeuge und Tiere)

qolaf, qulfo ܩܳܠܰܦ، ܩܘܠܦܐ - qlëfle, qlëfla ܩܠܷܦܠܶܗ، ܩܠܷܦܠܰܗ [qlf I ܩܠܦ] schälen | qlaf u ḥabušo ܩܠܰܦ ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ schäle den Apfel!

qolo ܩܳܠܐ (m.), pl. qole ܩܳܠܶܐ (L.23) Stimme | b qolo celoyo ܒܩܳܠܐ ܥܶܠܳܝܐ mit lauter Stimme, laut (Q.2,16) Geräusch kirchliches Lied, Hymne

qonuno ܩܳܢܘܢܐ (m.), pl. qonune ܩܳܢܘܢܶܐ (L.21) Regel, Gesetz | u yulfonayḏi bu beṯṣawbo cal aq qonune ܐܘ ܝܘܠܦܳܢܰܝܕ݂ܝ ܒܘ ܒܶܝܬ݂ܨܰܘܒܐ ܥܰܠ ܐܰܩ ܩܳܢܘܢܶܐ mein Jurastudium an der Universität (Q.10,13)

qoraf, qurfo ܩܳܪܰܦ، ܩܘܪܦܐ - qrëfle, qrëfla ܩܪܷܦܠܶܗ، ܩܪܷܦܠܰܗ [qrf I ܩܪܦ] brechen (tr.) absondern | u ḥamro qorafwa u mede zoyudo larwal ܐܘ ܚܰܡܪܐ ܩܳܪܰܦܘܰܐ ܐܘ ܡܶܕܶܐ ܙܳܝܘܕܐ ܠܰܪܘܰܠ der (werdende) Wein sonderte alles Überflüssige ab (Q.4,35)

qoraw, qurwo ܩܳܪܰܘ، ܩܘܪܘܐ - qaru, qariwo ܩܰܪܘ، ܩܰܪܝܘܐ [qrw I ܩܪܘ] (G.20) sich nähern maqraw, qariwo1

qore, quryo ܩܳܪܶܐ، ܩܘܪܝܐ - qrele, qrela ܩܪܶܠܶܗ، ܩܪܶܠܰܗ [qry I ܩܪܝ] (L.8) lesen | i warqo qëryole ܐܝ ܘܰܪܩܐ ܩܷܪܝܳܠܶܗ er las das Blatt ab (L.17) rufen studieren | an nacime yariwi w qralle b Holanda ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ ܝܰܪܝܘܝ ܘܩܪܰܠܠܶܗ ܒܗܳܠܰܢܕܰܐ die Kinder sind in den Niederlanden aufgewachsen und haben (dort) studiert (L.17)

qoṣad, quṣdo ܩܳܨܰܕ، ܩܘܨܕܐ - qṣëdle, qṣëdla ܩܨܷܕܠܶܗ، ܩܨܷܕܠܰܗ [qṣd I ܩܨܕ] (L.24) beabsichtigen, meinen | mën koquṣdat? ܡܷܢ ܟܳܩܘܨܕܰܬ؟ was meinst du? (L.24)

qotike ܩܳܬܝܟܶܐ (f.), pl. qotikat ܩܳܬܝܟܰܬ (Q.7,18) Dose

qoṭac, quṭco ܩܳܛܰܥ، ܩܘܛܥܐ - qṭëcle, qṭëcla ܩܛܷܥܠܶܗ، ܩܛܷܥܠܰܗ [qṭc I ܩܛܥ] (Q.1,45) schneiden, abschneiden abstellen (Strom, Wasser) | qṭëclux u jayran aclan ܩܛܷܥܠܘܟ݂ ܐܘ ܔܰܝܪܰܐܢ ܐܰܥܠܰܢ du hast uns den Strom abgestellt (Q.3,27) sperren (Weg) überqueren (Fluss, Straße) (Ticket) buchen

qoṭal, quṭlo ܩܳܛܰܠ، ܩܘܛܠܐ - qṭile, qṭila ܩܛܝܠܶܗ، ܩܛܝܠܰܗ [qṭl I ܩܛܠ] töten

qowe, quyo ܩܳܘܶܐ، ܩܘܝܐ - qawi, qawyo ܩܰܘܝ، ܩܰܘܝܐ [qwy I ܩܘܝ] (Q.2,24) stark werden | koquyo i šëmšo ܟܳܩܘܝܐ ܐܝ ܫܷܡܫܐ die Sonne wird stark (Q.2,24); lašan d qowën bi umṯonoyuṯaṯṯe ܠܰܫܰܢ ܕܩܳܘܷܢ ܒܝ ܐܘܡܬ݂ܳܢܳܝܘܬ݂ܰܬ݂ܬ݂ܶܗ damit sie in ihrem Nationalbewusstsein stark werden (Q.9,118) maqwe, qawyo

qoyam, qaymo ܩܳܝܰܡ، ܩܰܝܡܐ - qayëm, qayimo ܩܰܝܷܡ، ܩܰܝܝܡܐ [qym I ܩܝܡ] (L.7) aufstehen, aufwachen, sich aufmachen | qëm! ܩܷܡ stehe auf! (L.10); qayimi ܩܰܝܝܡܝ sie standen auf (L.23); qayimi mi šanṯo ܩܰܝܝܡܝ ܡܝ ܫܰܢܬ݂ܐ sie wachten auf (Q.1,86) entstehen, aufkommen | koqoyam calcole mazicone ܟܳܩܳܝܰܡ ܥܰܠܥܳܠܶܐ ܡܰܙܝܥܳܢܶܐ es kommen furchterregende Stürme auf (L.18) qayëm

qoyaṯ, qayṯo ܩܳܝܰܬ݂، ܩܰܝܬ݂ܐ - qayëṯ, qayiṯo ܩܰܝܷܬ݂، ܩܰܝܝܬ݂ܐ [qyṯ I ܩܝܬ݂] (L.7) stoßen, berühren | inaqla d ḥa qoyaṯ b dukṯo ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܚܰܐ ܕܩܳܝܰܬ݂ ܒܕܘܟܬ݂ܐ wenn man gegen etwas stößt (L.7)

qoyaṯle, qoyaṯla ܩܳܝܰܬ݂ܠܶܗ، ܩܳܝܰܬ݂ܠܰܗ - qayëṯle, qayëṯla ܩܰܝܷܬ݂ܠܶܗ، ܩܰܝܷܬ݂ܠܰܗ [qyṯ I ܩܝܬ݂] (+ L-Suf.) bekommen | qayëṯla dukṯo ܩܰܝܷܬ݂ܠܰܗ ܕܘܟܬ݂ܐ sie erhielt einen Platz; sie wurde angenommen (L.20); gëd qoyaṯṯe mafsonuṯo lë fyošo ܓܷܕ ܩܳܝܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܡܰܦܣܳܢܘܬ݂ܐ ܠܷܦܝܳܫܐ sie werden eine Aufenthaltserlaubnis bekommen (Q.10,54) oṯele

qoyumo ܩܳܝܘܡܐ, f. qoyumto ܩܳܝܘܡܬܐ, pl. qoyume ܩܳܝܘܡܶܐ (G.19) Abgeordneter, Vertreter

qraye ܩܪܰܝܶܐ (f.) (L.15) Lesen, Lesung Studium = qrayto, → qore

qrayto (L.5) Lesen, Lesung Studium = qraye, → qore

qriṯo ܩܪܝܬ݂ܐ (f.), pl. qëryawoṯe ܩܷܪܝܰܘܳܬ݂ܶܐ (L.8) Dorf

qrobo ܩܪܳܒܐ (m.), pl. qrobe ܩܪܳܒܶܐ (Q.10,90) Krieg

qroṭën ܩܪܳܛܷܢ (f.) Frühstück | mḥaḏriwayna i qroṭën cal i ṭëbliṯo ܡܚܰܕ݂ܪܝܘܰܝܢܰܐ ܐܝ ܩܪܳܛܷܢ ܥܰܠ ܐܝ ܛܷܒܠܝܬ݂ܐ wir stellten das Frühstück auf den Tisch (Q.5,14) maqraṭ

qroyo ܩܪܳܝܐ [Inf. qry I ܩܪܝ] (L.24) Lesen Studium Rufen qore

qṭico ܩܛܝܥܐ, f. qṭëcto ܩܛܷܥܬܐ, pl. qṭice ܩܛܝܥܶܐ (L.24) abgeschnitten qoṭac

qṭofo ܩܛܳܦܐ [Inf. qṭf I ܩܛܦ] (Q.3,72) Weinlese, Lese

qṭoro ܩܛܳܪܐ (m.), pl. qṭore ܩܛܳܪܶܐ Zug Gewölbe, Decke tren

qubco ܩܘܒܥܐ (m.), pl. qubce ܩܘܒܥܶܐ (L.11) Mütze, Hut

qubo ܩܘܒܐ, pl. qube ܩܘܒܶܐ, quboṯe ܩܘܒܳܬ݂ܶܐ Dom, Kuppel, Kirchturm | i qubo d Teodora ܐܝ ܩܘܒܐ ܕܬܶܐܳܘܕܳܘܪܰܐ der Dom der Kaiserin Theodora (Q.8,18) = qubṯo

qubṯo ܩܘܒܬ݂ܐ (f.), pl. qube ܩܘܒܶܐ, quboṯe ܩܘܒܳܬ݂ܶܐ (Q.8,37) Kuppel, Kirchturm = qubo

qufo ܩܘܦܐ (m.), pl. qufe ܩܘܦܶܐ (L.22) Affe

qum ܩܘܡ vor (örtlich)

qum (+ Suf.) ܩܘܡ | qumi ܩܘܡܝ vor mir; qumax ܩܘܡܰܟ vor dir (f.); quma ܩܘܡܰܗ vor ihr = qëm

qumṯo ܩܘܡܬ݂ܐ (f.), pl. qumoṯe ܩܘܡܳܬ݂ܶܐ Statur | qumṯux kiba xud čike ܩܘܡܬ݂ܘܟ݂ ܟܝܒܰܗ ܟ݂ܘܕ ܫ̰ܝܟܶܐ deine Statur ist winzig (Q.7,61)

quro ܩܘܪܐ (L.20) Kälte | quro yo ܩܘܪܐ ܝܐ es ist kalt (Q.3,40)

Qusnoyo ܩܘܣܢܳܝܐ, f. Qusnayto ܩܘܣܢܰܝܬܐ, pl. Qusnoye ܩܘܣܢܳܝܶܐ (Q.8,42) aus dem Dorf Bequsyone Bequsyone

quṣur ܩܘܨܘܪ (m.), pl. quṣurat ܩܘܨܘܪܰܬ Fehler, Mangel | u ḥa d howewa quṣur mede ebe ܐܘ ܚܰܐ ܕܗܳܘܶܘܰܐ ܩܘܨܘܪ ܡܶܕܶܐ ܐܶܒܶܗ wer einen (gesundheitlichen) Mangel hatte (Q.6,33) Schuld

qwiro ܩܘܝܪܐ, f. qwërto ܩܘܷܪܬܐ, pl. qwire ܩܘܝܪܶܐ beerdigt, begraben verflucht (ironisch) | taclo, qwiro ܬܰܥܠܐ، ܩܘܝܪܐ Fuchs, du verfluchter Bengel (Q.1,25)