Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 15

a) Verbböjningen i passivum stam II

1. Presens böjningen

Basformen för presens passivum stam II följer mönstret mizaban- ܡܝܙܰܒܰܢـ före konsonant-initial böjningssuffix och mizabn- ܡܝܙܰܒܢـ före vokal-initialt böjningssuffix. Detta skiljer sig från basformen för presens basformen av den aktiva stam II endast genom stavelseprefixet mi- ܡܝـ. Böjningen av mizaban ܡܺܝܙܰܒܰܢ „att vara såld“ i presens används nedan som exempel:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

mizaban

ܡܺܝܙܰܒܰܢ

mizabni

ܡܺܝܙܰܒܢܝ

3. Person (f.)

mizabno

ܡܺܝܙܰܒܢܐ

2. Person

mizabnat

ܡܺܝܙܰܒܢܰܬ

mizabnitu

ܡܺܝܙܰܒܢܝܬܘ

1. Person (m.)

mizabanno

ܡܺܝܙܰܒܰܢܢܳܐ

mizabnina

ܡܺܝܙܰܒܢܝܢܰܐ

1. Person (f.)

mizabnono

ܡܺܝܙܰܒܢܳܢܳܐ

Exempel meningar på passivum stam II i presens och futurum:

U gëšmo komifalaġ l arbco falqe rišoye.

Kroppen delas upp i fyra huvudsakliga delar.

ܐܘ ܓܘܫܡܐ ܟܳܡܝܦܰܠܰܓ݂ ܠܐܰܪܒܥܐ ܦܰܠܩܶܐ ܪܝܫܳܝܶܐ.

Bëṯër csar daqqat komikamal u zabno.

Efter tio minuter är tiden slut.

ܒܷܬ݂ܷܪ ܥܣܰܪ ܕܰܩܩܰܬ ܟܳܡܝܕܟܰܡܰܠ ܐܘ ܙܰܒܢܐ.

Komizabni ab bote harke b ṭimo.

Husen säljs här med höga priser.

ܟܳܡܝܙܰܒܢܝ ܐܰܒ ܒܳܬܶܐ ܗܰܪܟܶܐ ܒܛܝܡܐ.

Bënyono ḥaṯo d cito komiqadaš.

En ny kyrkobyggnad (håller på och) invigas.

ܒܷܢܝܳܢܐ ܚܰܬ݂ܐ ܕܥܝܬܐ ܟܳܡܝܩܰܕܰܫ.

Gёd miḥalqina mu Swed.

Vi kommer att slängas ut ur Sverige.

ܓܷܕ ܡܝܚܰܠܩܝܢܰܐ ܡܘ ܣܘܶܕ.

2. Preteritum böjningen

Basformen för preteritum i passivum stam II uttalas som mzaban- ܡܙܰܒܰܢـ före konsonant-initial böjningssuffix, och mzabn- ܡܙܰܒܢـ för vokal-initial böjningssuffix. Böjningen av mzaban- ܡܙܰܒܰܢـ „att vara såld“ i preteritum används nedan som exempel:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

mzaban

ܡܙܰܒܰܢ

mzabni

ܡܙܰܒܢܝ

3. Person (f.)

mzabno

ܡܙܰܒܢܐ

2. Person

mzabnat

ܡܙܰܒܢܰܬ

mzabnitu

ܡܙܰܒܢܝܬܘ

1. Person (m.)

mzabanno

ܡܙܰܒܰܢܢܐ

mzabnina

ܡܙܰܒܢܝܢܰܐ

1. Person (f.)

mzabnono

ܡܙܰܒܢܳܢܳܐ

Exempel meningar på preteritum i passivum stam II:

U Abrohëm mcayan w bëṯër mḥawal lab beṯ krihe.

Abrohёm var undersökt och sedan remitterad till sjukhuset.

ܐܘ ܐܰܒܪܳܗܷܡ ܡܥܰܝܰܢ ܘܒܷܬ݂ܷܪ ܡܚܰܘܰܠ ܠܰܒ ܒܶܬ݂ ܟܪܝܗܶܐ.

Kulxu mzabnitu.

Ni alla är sålda.

ܟܘܠܟ݂ܘ ܡܙܰܒܢܝܬܘ.

Mḥalqono mu disko.

Jag (f.) utslängdes från discot.

ܡܚܰܠܩܳܢܐ ܡܘ ܕܝܤܟܐ.

 

b) Verbböjningen i passivum stam III

Det passiva verbet i stam tre kännetecknas genom infixet -t- ـܬـ Som i fallet med passiva verb i stam II, bildas även dessa verb med hjälp av ett stavelseprefix som uttalas som mita- ܡܝܬܰـ i presens och mta- ܡܬܰـ i preteritum: exempel: ltm ܠܬܡ IIIp mitaltam – mtaltam ܡܝܬܰܠܬܰܡ - ܡܬܰܠܬܰܡ „att vara samlad“; dcr ܕܥܪ IIIp mitadcar – mtadcar ܡܝܬܰܕܥܰܪ – ܡܬܰܕܥܰܪ „att hämta tillbaka, att skicka tillbaka“; cmr ܥܡܪ IIIp mitacmar – mtacmar ܡܝܬܰܥܡܰܪ - ܡܬܰܥܡܰܪ „att vara byggd“; fhm ܦܗܡ IIIp mitafham - mtafham ܡܝܬܰܦܗܰܡ - ܡܬܰܦܗܰܡ „att vara tydliggjord, att vara förstådd“.          

1. Presens böjningen

Såsom i de andra stammarna, har basformen för presens två former. Med konsonant-initial böjningssuffix är basformen mitaltam- ܡܝܬܰܠܬܰܡـ, och med vokal-initial böjningssuffix, är det mitaltm- ܡܝܬܰܠܬܡـ.

Nedan illustreras presens böjningen av exemplet ltm ܠܬܡ IIIp mitaltam ܡܺܝܬܰܠܬܰܡ „att vara samlad“:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

mitaltam

ܡܺܝܬܰܠܬܰܡ

mitaltmi

ܡܺܝܬܰܠܬܡܺܝ

3. Person (f.)

mitaltmo

ܡܺܝܬܰܠܬܡܳܐ

2. Person

mitaltmat

ܡܺܝܬܰܠܬܡܰܬ

mitaltmitu

ܡܺܝܬܰܠܬܡܝܬܘ

1. Person (m.)

mitaltamno

ܡܺܝܬܰܠܬܰܡܢܳܐ

mitaltmina

ܡܺܝܬܰܠܬܡܝܢܰܐ

1. Person (f.)

mitaltmono

ܡܺܝܬܰܠܬܡܳܢܳܐ

Not:

  • Före vokal-initial böjningssuffixet (3.f.sg., 2.sg., 1.f.sg., 1./2./3. pl.)  kan konsonantanhopningen i slutet på basformen -ltm- ـܠܬܡـ splittras för att forma -latm- ـܠܰܬܡـ eller alternativt -lёtm- ـܠܷܬܡـ.

Exempel meningar på passiva verb stam III i presens:

Ak kṯowe kolozam mitasalmi lu mёlfono.

Böckerna måste lämnas till läraren.

ܐܰܟ ܟܬ݂ܳܘܶܐ ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܝܬܰܣܰܠܡܝ ܠܘ ܡܷܠܦܳܢܐ.

U bayto gёd mitacmar xayifo inaqla d howe šaġole.

Huset kommer att byggas snabbt när det finns hantverkare.

ܐܘ ܒܰܝܬܐ ܓܷܕ ܡܝܬܰܥܡܰܪ ܟ݂ܰܝܝܦܐ ܐܝܢܰܩܠܰܐ ܕܗܳܘܶܐ ܫܰܓ݂ܳܠܶܐ.

Az zuze lo komitaltmi mi šuqo.

Pengarna samlas (plockas) inte från gatan.

ܐܰܙ ܙܘܙܶܐ ܠܐ ܟܳܡܝܬܰܠܬܡܝ ܡܝ ܫܘܩܐ.

 2. Preteritum böjningen

I preteritum finns basformen mtaltam- ܡܬܰܠܬܰܡـ och mtaltm- ܡܬܰܠܬܡـ:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

mtaltam

ܡܬܰܠܬܰܡ

mtaltmi

ܡܬܰܠܬܡܺܝ

3. Person (f.)

mtaltmo

ܡܬܰܠܬܡܳܐ

2. Person

mtaltmat

ܡܬܰܠܬܡܰܬ݁

mtaltmitu

ܡܬܰܠܬܡܺܝܬ݁ܽܘ

1. Person (m.)

mtaltamno

ܡܬܰܠܬܰܡܢܳܐ

mtaltmina

ܡܬܰܠܬܡܺܝܢܰܐ

1. Person (f.)

mtaltmono

ܡܬܰܠܬܡܳܢܳܐ

Not:

  • Samma regel gäller här: före vokal-initial böjningssuffix (3.f.sg., 2.sg., 1.f.sg., 1./2./3. pl.), kan konsonantanhopningen i slutet på basformen -ltm- ـܠܬܡـ splittras för att forma -latm- ـܠܰܬܡـ eller alternativt -lёtm- ـܠܷܬܡـ.

Exempel meningar på passiva verb stam III i preteritum:

Ar raḏoyoṯe gniwe mtasalmi lam more.  

De stulna bilarna återlämnades till sina ägare.

ܐܰܪ ܪܰܕ݂ܳܝܳܬ݂ܶܐ ܓܢܝܘܶܐ ܡܬܰܣܰܠܡܝ ܠܰܡ ܡܳܪܶܐ.

An esore d bayn an aṯrawoṯayḏan mtaqaṭci.

Relationerna mellan våra länder har klippts av. 

ܐܢ ܐܶܣܳܪܶܐ ܕܒܰܝܢ ܐܰܢ ܐܬ݂ܪܰܘܳܬ݂ܰܝܕ݂ܰܢ ܡܬܰܩܰܛܥܝ.

Qay mtasṭar hul ucdo cal u camlo bišo?

Varför undanhölls den onda gärningen fram till nu?

ܩܰܝ ܡܬܰܣܛܰܪ ܗܘܠ ܐܘܥܕܐ ܥܰܠ  ܐܘ ܥܰܡܠܐ ܒܝܫܐ؟

Lo mtawlfitu mede doronoyo cal u kёnšo.

Ni har inte undervisats något modernt om samhället.

ܠܐ ܡܬܰܘܠܦܝܬܘ ܡܶܕܶܐ ܕܳܪܳܢܳܝܐ ܥܰܠ ܐܘ ܟܷܢܫܐ.

 

c) Infinitivet

1. Infinitivformen

Regelbundna former av infinitivet uttalas var för sig i enlighet med sin motsvarande stam enligt följande:

1) Stem I

grošo (grš I)

att dra, rycka

ܓܪܳܫܐ (ܓܪܫ)

syomo (sym I)

att göra

ܣܝܳܡܐ (ܣܝܡ)

bxoyo (bxy I)

att gråta

ܒܟ݂ܳܝܐ (ܒܟ݂ܝ)

lqoyo (lqy I)

att träffas, möta

ܠܩܳܝܐ (ܠܩܝ)

zwono (zwn I < zbn)

att köpa

ܙܘܳܢܐ (ܙܘܢ < ܙܒܢ)

 

Flera infinitiver i stam I bildas oregelbundet. De vanligast förekommande är:

mazlo (ʾzy I< ʾzl)

att gå iväg

ܡܰܙܠܐ (ܐܙܝ > ܐܙܠ I)

mamro  (ʾmr I)

att säga

ܡܰܡܪܐ (ܐܡܪ I)

mahwo (ʾby I)

att ge

ܡܰܗܘܐ (ܐܒܝ I)

maṯyo (ʾṯy I)

att komma

ܡܰܬ݂ܝܐ (ܐܬ݂ܝ I)

maḏco (ʾḏc I< yḏc)

att veta

ܡܰܕ݂ܥܐ (ܐܕ݂ܥ < ܝܕ݂ܥ I)

 

Undantag:

muklo (ʾkl I)

att äta

ܡܘܟܠܐ (ܐܟܠ)

 2) Stam II

cedolo (cdl II)

att göra rätt

ܥܶܕܳܠܐ (ܥܕܠ II)

qetolo (qtl II)

att bråka, slåss

ܩܶܬܳܠܐ (ܩܬܠ II)

jerobo (jrb II)

att testa, prova

ܔܶܪܳܒܐ (ܔܪܒ II)

zebono (zbn II)

att sälja

ܙܶܒܳܢܐ (ܙܒܢ II)

šedoro (šdr II)

att skicka iväg

ܫܶܕܳܪܐ (ܫܕܪ II)

3) Stam III

tёrmišo (rmš III)

att röra, flytta

ܬܷܪܡܝܫܐ (ܪܡܫ III)

tёrhiṭo (rhṭ III)

att köra, köra fort

ܬܷܪܗܝܛܐ (ܪܗܛ III)

tёltimo (ltm III)

att samla

ܬܷܠܬܝܡܐ (ܠܬܡ III)

tёqriyo (qry III)

att undervisa, lära ut

ܬܷܩܪܝܝܐ (ܩܪܝ III)

tёrkiwo (rkw III)

att installera, montera

ܬܷܪܟܝܘܐ (ܪܟܘ III)

Mindre avvikelse i former med svaga konsonanter i första respektive andra radikalen: 

telifo (ylf III)

att undervisa, lära ut

ܬܶܠܝܦܐ (ܝܠܦ III)

tekiwo (kyw III)

att orsaka smärta, göra illa  

ܬܶܟܝܘܐ (ܟܝܘ III)

 2. Användning av infinitiv

Infinitivet i surayt används nästan helt som ett substantiv (nomen). I den här lektionen dyker följande former upp:

ṭcoyo (ṭcy I) daġ ġame

glömmandet av bekymren

ܛܥܳܝܐ (ܛܥܝ I) ܕܰܓ݂ ܓ݂ܰܡܶܐ

tërhiṭo (rhṭ III) d sësye

hästkapplöpning

ܬܷܪܗܝܛܐ (ܪܗܛ III) ܕܣܷܣܝܶܐ

tërmišo (rmš III) du gušmo

kroppsrörelse, motion

ܬܷܪܡܝܫܐ (ܪܡܫ III) ܕܘ ܓܘܫܡܐ

u qmoro (qmr I) du muroyo

vinnandet av spelet, matchen

ܐܘ ܩܡܳܪܐ (ܩܡܪ I) ܕܘ ܡܘܪܳܝܐ

šyoro (šyr I)

halkandet, sladdningen

ܫܝܳܪܐ (ܫܝܪ I)

sloqo (slq I) d ṭuro

bergsklättrandet

ܣܠܳܩܐ (ܣܠܩ I) ܕܛܘܪܐ

qloco (qlc I) d bësëklet

cyklandet  

ܩܠܳܥܐ (ܩܠܥ I) ܕܒܷܣܷܟܠܶܬ

ḥyoṣo (ḥyṣ I) d gušmo

kondition, form

ܚܝܳܨܐ (ܚܝܨ I) ܕܓܘܫܡܐ