Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

 Grammatik 14

Das Verbalsystem II

a) Verbböjningen i stam III

1. Presens böjningen.

Som i andra verbstammar, grundformen för presens har två former i stam III: maltam-  ܡܰܠܬܰܡ  konsonant-initial böjningssuffix och maltm- ܡܰܠܬܡ före vokal-initial böjningssuffix:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

maltam

ܡܰܠܬܰܡ

maltmi

ܡܰܠܬܡܺܝ

3. Person (f.)

maltmo

ܡܰܠܬܡܳܐ

2. Person

maltmat

ܡܰܠܬܡܰܬ

maltmitu

ܡܰܠܬܡܺܝܬܘ

1. Person (m.)

maltamno

ܡܰܠܬܰܡܢܳܐ

maltmina

ܡܰܠܬܡܺܝܢܰܐ

1. Person (f.)

maltmono

ܡܰܠܬܡܳܢܳܐ

Not:

När basformen föregår vokal-initial suffix, maltm- ܡܰܠܬܡـ , konsonantanhopningen -ltm- ـܠܰܬܡـ är delad med hjälp av hjälpvokalen, /a/ eller /ё/ till -latm- ـܠܰܬܡـ respektive -lёtm- ـܠܷܬܡـ: komadamxi an nacime ܟܳܡܰܕܰܡܟ݂ܝ ܐܰܢ ܢܰܥܝܡܶܐ „de lägger barnen att sova“, gёd macёzmina am morayḏan  ܓܷܕ ܡܰܥܷܙܡܝܢܰܐ ܐܰܡ ܡܳܪܰܝܕ݂ܰܢ „vi ska invitera våra släktingar“.

Exempel meningar på presens och futurum i stam III:

Bëṯër gëd madcarno xabro aclux.

Sedan ska jag ge dig ett svar.

ܒܷܬ݂ܷܪ ܓܶܕ ܡܰܕܥܰܪܢܐ ܟ݂ܰܒܪܐ ܐܰܥܠܘܟ݂.

I barṯayḏax komafaṣḥolan baq qolayḏa d ceḏo zcuro.

Din (f.) dotter gläder oss med sina julsånger.

ܐܝ ܒܰܪܬ݂ܰܝܕ݂ܰܟ݂ ܟܳܡܰܦܰܨܚܳܠܰܢ ܒܰܩ ܩܳܠܰܝܕ݂ܰܗ ܕܥܶܕ݂ܐ ܙܥܘܪܐ.

Aydarbo komašafcitu u lalyo?

Hur spenderar ni natten?

ܐܰܝܕܰܪܒܐ ܟܳܡܰܫܰܦܥܝܬܘ ܐܘ ܠܰܠܝܐ؟

2) Preteritum böjningen

Såsom i stam II har preteritum i stam III också endast en basform, maltam- ܡܰܠܬܰܡـ, och formen stämmer överens med presens. Det finns ingen skillnad mellan transitiva och intransitiva verb. Med böjningssuffix på exemplet maltam ܡܰܠܬܰܡ har preteritum följande former:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

maltamle

ܡܰܠܬܰܡܠܶܗ

maltamme

ܡܰܠܬܰܡܡܶܗ

3. Person (f.)

maltamla

ܡܰܠܬܰܡܠܰܗ

2. Person (m.)

maltamlux

ܡܰܠܬܰܡܠܘܟܼ

maltamxu

ܡܰܠܬܰܡܟ݂ܘ

2. Person (f.)

maltamlax

ܡܰܠܬܰܡܠܰܟܼ

1. Person

maltamli

ܡܰܠܬܰܡܠܝ

maltamlan

ܡܰܠܬܰܡܠܰܢ

Exempel meningar på preteritum i stam III:

Mawḏacce ruḥayye bë ḥḏoḏe.

De presenterade sig för varandra.

ܡܰܘܕ݂ܰܥܥܶܗ ܪܘܚܰܝܝܶܗ ܒܷܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.

Hёnne macmaḏḏe i barṯaṯṯe bi cito.

De döpte sin dotter i kyrkan.

ܗܷܢܢܶܐ ܡܰܥܡܰܕ݂ܕ݂ܶܗ ܐܝ ܒܰܪܬ݂ܰܬ݂ܬ݂ܶܗ ܒܝ ܥܝܬܐ.

Markawwe i dawmo du ceḏo.

De satt upp julgranen.

ܡܰܪܟܰܘܘܶܗ ܐܝ ܕܰܘܡܐ ܕܘ ܥܶܕ݂ܐ.

 

b) De passiva verbstammarna och det passiva verbet

1. Vid sidan av de aktiva verbstammarna finns det även tre passiva verbstammar i surayt. Eftersom varje passiv verbstam motsvarar en aktiv verbstam, betecknas de med Ip, IIp, och IIIp. De här stammarna kan tolkas som en fortsättning av t-stammarna i gammal arameiska, nämligen Eṯpʿel ܐܶܬ݂ܦܥܶܠ (= Ip), Eṯpaʿʿal ܐܶܬ݂ܦ݁ܰܥܰܠ (=IIp) och Ettafʿal ܐܶܬ݁ܬ݁ܰܦ݂ܥܰܠ (IIIp).

Principen för böjningen av de passiva verbstammarna motsvarar den för de aktiva verbstammarna. De passiva stammarna har sin egen böjningsbas. Vid verbböjning tar de passiva verben samma suffix serier som presens i både presens och preteritum (se G.7a). I det avseendet liknar de intransitiva verb.

Följande tabell presenterar en översikt över presens och preteritum grundformer i de passiva verbstammarna i jämförelse med de aktiva formerna:

  Presens basform Preteritum basform  
I goraš-, gurš-/gёrš- grёš- att dra, rycka
ܓܳܪܰܫـ , ܓܘܪܫـ/ܓܷܪܫـ ܓܪܷܫـ
Ip mёgraš-, mёgroš- grёš-, griš- att vara dragen, ryckt
ܡܷܓܪܰܫـ , ܡܷܓܪܳܫـ ܓܪܷܫـ , ܓܪܝܫـ
II mzaban-, mzabn- mzaban- att sälja
ܡܙܰܒܰܢـ , ܡܙܰܒܢـ ܡܙܰܒܰܢـ
IIp mizaban-, mizabn- mzaban-, mzabn- att vara såld
ܡܝܙܰܒܰܢـ, ܡܝܙܰܒܢـ ܡܙܰܒܰܢـ, ܡܙܰܒܢـ
III macmar-, macmr- macmar- att bygga
ܡܰܥܡܰܪـ, ܡܰܥܡܪـ ܡܰܥܡܰܪـ
IIIp mitacmar-, mitacmr- mtacmar-, mtacmr- att vara byggd
ܡܝܬܰܥܡܰܪـ, ܡܝܬܰܥܡܪـ ܡܬܰܥܡܰܪـ, ܡܬܰܥܡܪـ

Den första formen föregår konsonant-initial böjningssuffix, och den andra föregår vokal-initial böjningssuffix. Om basformen i IIIp (och även i III) föregår en vokal-initial suffix, kan det ha en fri variant med en klyvning i konsonantanhopningen, presens: mitacamr- ܡܝܬܰܥܰܡܪـ och preteritum mtacamr- ܡܬܰܥܰܡܪـ.

2. För varje aktivt verb, kan ett passivt verb bildas. Det aktiva verbet uttrycker en aktiv handling, t ex. u zlam koqolaf u ḥabušo ܐܘ ܙܠܰܐܡ ܟܳܩܳܠܰܦ ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ „mannen skalar äpplet“. Det passiva verbet beskriver handlingen från en annan synvinkel. Det faktiska subjektet (här: u zlam ܐܘ ܙܠܰܐܡ „mannen“) är inte uttryckt i passivum. Det är ersatt med ett nytt subjekt (u ḥabušo ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ „äpplet“). På så sätt uttrycks att äpplet har blivit skalat. Vem det är som skalade äpplet spelar ingen roll. Vid behov kan detta uttryckas med hjälp av mu ṭaraf d- ܡܘ ܛܰܪܰܦ ܕ „genom, av“ eller kortformen me- ܡܶܐ „genom, av“: u ḥabušo komёqlaf mu ṭaraf du zlam ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ ܟܳܡܷܩܠܰܦ ܡܘ ܛܰܪܰܦ ܕܘ ܙܠܰܐܡ eller u ḥabušo komёqlaf mu zlam ܐܘ ܚܰܒܘܫܐ ܟܳܡܷܩܠܰܦ ܡܘ ܙܠܰܐܡ „äpplet är skalat genom mannen“.

3. Flera intransitiva och reflexiva verb bildas på samma sätt som det passiva verbet. Högfrekventa verb som mёjġal – jġil ܡܷܔܓ݂ܰܠ - ܔܓ݂ܝܠ „att tala, prata“, mibaṭ - biṭ ܡܝܒܰܛ - ܒܝܛ „att explodera“, mёfṣaḥ - fṣiḥ ܡܷܦܨܰܚ - ܦܨܝܚ „att vara glad“, mёfraš – friš ܡܷܦܪܰܫ - ܦܪܝܫ „att separera, skiljas“ hör också till denna kategori.

 

c) Verbböjningen i passivum stam I

1. Presens böjningen

De regelbundna verben i passivum stam I böjs i presens i enlighet med exemplet mёfham – fhim ܡܷܦܗܰܡ - ܦܗܝܡ (fhm ܦܗܡ Ip) „att vara förstådd“ som följer:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

mëfham

ܡܷܦܗܰܡ

mëfhomi

ܡܷܦܗܳܡܺܝ

3. Person (f.)

mëfhomo

ܡܷܦܗܳܡܳܐ

2. Person

mëfhomat

ܡܷܦܗܳܡܰܬ

mëfhomitu

ܡܷܦܗܳܡܺܝܬܘ

1. Person (m.)

mëfhamno

ܡܷܦܗܰܡܢܳܐ

mëfhomina

ܡܷܦܗܳܡܺܝܢܰܐ

1. Person (f.)

mëfhomono

ܡܷܦܗܳܡܳܢܳܐ

 

Exempel meningar på passivum stam I i presens:

Gёd mёzwono i raḏaytayḏux adyawma.

Idag ska din (m.) bil vara såld.

ܓܷܕ ܡܷܙܘܳܢܐ ܐܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܰܝܕ݂ܘܟ݂ ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ.

Lo komёfhomitu.

Ni är inte förstådda.

ܠܐ ܟܳܡܷܦܗܳܡܝܬܘ.

Komëqroyo i egarṯo w komëzmori aq qole.

Brevet är läsbart och sångerna är sjungna.

ܟܳܡܷܩܪܳܝܐ ܐܝ ܐܶܓܰܪܬ݂ܐ ܘܟܳܡܷܙܡܳܪܝ ܐܰܩ ܩܳܠܶܐ.


Intransitiva verb:

Kibi mёjġolono acme? Kan jag (f.) tala med honom? ܟܝܒܝ ܡܷܔܓ݂ܳܠܳܢܐ ܐܰܥܡܶܗ؟
Lo mёḥzonat! Var inte ledsen! ܠܐ ܡܷܚܙܳܢܰܬ!
Kolozam mёṯnoḥat bu bayto. Du måste vila hemma. ܟܳܠܳܙܰܡ ܡܷܬ݂ܢܳܚܰܬ ܒܘ ܒܰܝܬܐ.

2. Preteritum böjningen

Basformen for preteritum i stam I passivum verb är identisk med den för den aktiva i stam I verb. De passiva verben i preteritum tar faktiskt samma böjningssuffix som de i presens. Här följer paradigmet för exemplet fhim ܦܗܝܡ „att vara förstådd“:

 

Singular

Plural

3. Person (m.)

fhim

ܦܗܝܡ

fhimi

ܦܗܝܡܝ

3. Person (f.)

fhimo

ܦܗܝܡܐ

2. Person

fhimat

ܦܗܝܡܰܬ

fhimitu

ܦܗܝܡܝܬܘ

1. Person (m.)

fhëmno

ܦܗܷܡܢܐ

fhimina

ܦܗܝܡܝܢܰܐ

1. Person (f.)

fhimono

ܦܗܝܡܳܢܐ

Not:

Vokalen /i/ i 3. person m.sg. (fhim ܦܗܝܡ , griš ܓܪܝܫ , jġil ܔܓ݂ܝܠ etc.) är, i motsats till regeln för slutna stavelser, alltid lång.

Exempel meningar på passivum stam I i preteritum:

Mir ele, mёṯnaḥ!

Han var tillsagd, vila!

ܡܝܪ ܐܶܠܶܗ، ܡܷܬ݂ܢܰܚ!

Hiya nafilo w twiro druca.

Hon föll ner och hennes arm bröts.

ܗܝܝܰܐ ܢܰܦܝܠܐ ܘܬܘܝܪܐ ܕܪܘܥܰܗ.

Aṯmёl hiw u darmono.

Igår gavs medicinen.

ܐܰܬ݂ܡܷܠ ܗܝܘ ܐܘ ܕܰܪܡܳܢܐ.

Tamo zbiṭina w law qadirina ducrina lu bayto.

Där var vi fångna och kunde inte återvända hem.

ܬܰܡܐ ܙܒܝܛܝܢܰܐ ܘܠܰܘ ܩܰܕܝܪܝܢܰܐ ܕܘܥܪܝܢܰܐ ܠܘ ܒܰܝܬܐ.

Sxiri aš šaboke.

Fönstren stängdes.

ܣܟ݂ܝܪܝ ܐܰܫ ܫܰܒܳܟܶܐ.

Ftiḥ u tarco.

Dörren öppnades.

ܦܬܝܚ ܐܘ ܬܰܪܥܐ.