Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 18

a) Verb med första rotkonsonanten svag

1. Verb med /ʾ/ (Olaf ܐ) som första rotkonsonant

Olaf ܐ som första rotkonsonant behålls i syrisk skrift i samband med verbmodifikatorn k- ܟـ (G17.a) och efter negationspartikeln lo (G16.b) respektive l- (G22.e), såsom i exemplet:  lišono Almanoyo lëḏciwa ܠܝܫܳܢܐ ܐܰܠܡܰܢܳܝܐ ܠܷܐܕ݂ܥܝܘܰܐ ”de kunde inte (behärskade inte) det tyska språket”.

ʾbc ܐܒܥ I (< bʿy ܒܥܝ): obac – abёc ܐܳܒܰܥ – ܐܰܒܷܥ „att vilja“

  Presens Präteritum
Sg. 3. m. obac ܐܳܒܰܥ abёc ܐܰܒܷܥ
3. f. ёbco ܐܷܒܥܐ abico ܐܰܒܝܥܐ
2. m. ёbcat ܐܷܒܥܰܬ abicat ܐܰܒܝܥܰܬ
2. f. ёbcat ܐܷܒܥܰܬ abicat ܐܰܒܝܥܰܬ
1. m. obacno ܐܳܒܰܥܢܐ abёcno ܐܰܒܷܥܢܐ
1. f. ёbcono ܐܷܒܥܳܢܐ abicono ܐܰܒܝܥܳܢܐ
Pl. 3. ёbci ܐܷܒܥܝ abici ܐܰܒܝܥܝ
2. ёbcitu ܐܷܒܥܝܬܘ abicitu ܐܰܒܝܥܝܬܘ
1. ёbcina ܐܷܒܥܝܢܰܐ abicina ܐܰܒܝܥܝܢܰܐ

 ʾḏc ܐܕ݂ܥ (< ydʿ ܝܕܥ) I: oḏac – aḏёc ܐܳܕ݂ܰܥ – ܐܰܕ݂ܷܥ „att veta“

  Presens Präteritum
Sg. 3. m. oḏac ܐܳܕ݂ܰܥ aḏёc ܐܰܕ݂ܷܥ
3. f. ёḏco ܐܷܕ݂ܥܐ aḏico ܐܰܕ݂ܝܥܐ
2. m. ёḏcat ܐܷܕ݂ܥܰܬ aḏicat ܐܰܕ݂ܝܥܰܬ
2. f. ёḏcat ܐܷܕ݂ܥܰܬ aḏicat ܐܰܕ݂ܝܥܰܬ
1. m. oḏacno ܐܳܕ݂ܰܥܢܐ aḏёcno ܐܰܕ݂ܷܥܢܐ
1. f. ёḏcono ܐܷܕ݂ܥܳܢܐ aḏicono ܐܰܕ݂ܝܥܳܢܐ
Pl. 3. ёḏci ܐܷܕ݂ܥܝ aḏici ܐܰܕ݂ܝܥܝ
2. ёḏcitu ܐܷܕ݂ܥܝܬܘ aḏicitu ܐܰܕ݂ܝܥܝܬܘ
1. ёḏcina ܐܷܕ݂ܥܝܢܰܐ aḏicina ܐܰܕ݂ܝܥܝܢܰܐ

Det initiala glottala stoppet /ʾ/ (Olaf ܐ) realiseras i följande stam II verb: 

                       ʾmr ܐܡܪ II: mʾamar - mʾamarle ܡܐܰܡܰܪ – ܡܐܰܡܰܪܠܶܗ „att befalla“,

                       ʾṯr ܐܬ݂ܪ II: mʾaṯar - mʾaṯarle ܡܐܰܬ݂ܰܪ – ܡܐܰܬ݂ܰܪܠܶܗ „att påverka“.

I den latinska skrift som utvecklats för surayt, skrivs inte det glottala stoppet ut. Formerna skrivs därför som mamar – mamarle och maṯar – maṯarle. För verb med svag första rotkonsonant i stam III, se avsnitt 4.

2. Verb med /y/ ܝ som första rotkonsonant

Intransitiva verb i denna kategori böjs regelbundet i stam I (jfr. G8.a): ylf ܝܠܦ I: yolaf – yalёf ܝܳܠܰܦ – ܝܰܠܷܦ „att lära (sig)“.

Detsamma gäller för transitiva verb i presens. I preteritum har dessa ett initialt i-, vilket med syrisk skrift skrivs ut med ܐܝ:

ynq ܝܢܩ I: yonaqinёqle ܝܳܢܰܩ – ܐܝܢܷܩܠܶܗ „att suga (dia) mjölk“

  Presens Präteritum
Sg. 3. m. yonaq ܝܳܢܰܩ inëqle ܐܝܢܷܩܠܶܗ
3. f. yënqo ܝܷܢܩܐ inëqla ܐܝܢܷܩܠܰܗ
2. m. yënqat ܝܷܢܩܰܬ inëqlux ܐܝܢܷܩܠܘܟ݂
2. f. yënqat ܝܷܢܩܰܬ inëqlax ܐܝܢܷܩܠܰܟ݂
1. m. yonaqno ܝܳܢܰܩܢܐ inëqli ܐܝܢܷܩܠܝ
1. f. yënqono ܝܷܢܩܳܢܐ inëqli ܐܝܢܷܩܠܝ
Pl. 3. yënqi ܝܷܢܩܝ inëqqe ܐܝܢܷܩܩܶܗ
2. yënqitu ܝܷܢܩܝܬܘ inëqxu ܐܝܢܷܩܟ݂ܘ
1. yënqina ܝܷܢܩܝܢܰܐ inëqlan ܐܝܢܷܩܠܰܢ

Verbet ”att ärva” böjs på samma sätt, yoraṯ –  irëṯle ܝܳܪܰܬ݂ – ܐܝܪܷܬ݂ܠܶܗ. I stam II böjs alla verb som har /y/ ܝ som första rotkonsonant regelbundet:

                       yqr ܝܩܪ II: myaqarmyaqarle ܡܝܰܩܰܪ – ܡܝܰܩܰܪܠܶܗ „att ära, respektera“

För stam III, se avsnitt 4.

3. Verb med /w/ܘ som första rotkonsonant

Verb med /w/ܘ som första rotkonsonant förekommer inte i stam I. I stam II har de regelbunden verbböjning:

                       wṣf ܘܨܦ II: mwaṣaf - mwaṣafle ܡܘܰܨܰܦ – ܡܘܰܨܰܦܠܶܗ „att lovorda/berömma; att beskriva“

                       wbx ܘܒܟ݂ II: mwabax – mwabaxle ܡܘܰܒܰܟ݂ – ܡܘܰܒܰܟ݂ܠܶܗ „att varna, förvarna, att skälla ut“

För stam III, se avsnitt 4.

4. Verb med första rotkonsonanten svag i stam III, samt i stam IIIp

I dessa stammar behandlas alla verb med första rotkonsonanten svag på samma sätt; där den svaga rotkonsonanten uppträder som /w/ ܘ i samtliga fall:

                       ʾkl ܐܟܠ III: mawkalmawkele ܡܰܘܟܰܠ – ܡܰܘܟܶܠܶܗ „att föda, försörja“

                        IIIp: mitawkalmtawkal ܡܝܬܰܘܟܰܠ – ܡܬܰܘܟܰܠ „att utfodras, matas“

                        ylf ܝܠܦ III: mawlafmawlafle ܡܰܘܠܰܦ – ܡܰܘܠܰܦܠܶܗ „att undervisa“

                        IIIp: mitawlafmtawlaf ܡܝܬܰܘܠܰܦ – ܡܬܰܘܠܰܦ „att bli undervisad“

                        ʾḏc ܐܕ݂ܥ III: mawḏac - mawḏacle ܡܰܘܕ݂ܰܥ – ܡܰܘܕ݂ܰܥܠܶܗ „att informera“

                        IIIp: mitawḏac - mtawḏac ܡܝܬܰܘܕ݂ܰܥ – ܡܬܰܘܕ݂ܰܥ „att göras känt“

Verbet nfq ܢܦܩ I: nofaq – nafёq ܢܳܦܰܩ – ܢܰܦܷܩ ”gå ut” böjs oregelbundet i stam III och stam IIIp.  Den första rotkonsonanten, d.v.s. /n/ ܢـ faller bort och verbet böjs som ett verb med första rotkonsonanten svag:

                        nfq ܢܦܩ III: mawfaqmawfaqle ܡܰܘܦܰܩ – ܡܰܘܦܰܩܠܶܗ „ta ut, köra bort“

                        (i stället för manfaq – manfaqle ܡܰܢܦܰܩ – ܡܰܢܦܰܩܠܶܗ)

                        IIIp: mitawfaq – mtawfaq ܡܝܬܰܘܦܰܩ – ܡܬܰܘܦܰܩ „att tas ut, köras bort“

                        (i stället för mitanfaq – mtanfaq ܡܝܬܰܢܦܰܩ – ܡܬܰܢܦܰܩ)

Diftongen /aw/ ܰܘ  i stam III är fakultativ eller valbar, och kan förkortas till /o/ som variation. Båda formerna finns alltså parallellt, jämför: mokal ܡܳܟܰܠ (i stället för mawkal ܡܰܘܟܰܠ), molaf ܡܳܠܰܦ (i stället för mawlaf ܡܰܘܠܰܦ), moḏac ܡܳܕ݂ܰܥ (i stället för mawḏac ܡܰܘܕ݂ܰܥ).

 

b) Tids- och rumsadverb

1. Tidsadverb

Följande tidsadverb hör till de allra vanligaste:

ucdo nu ܐܘܥܕܐ
meqëm innan, före ܡܶܩܷܡ
bëṯër efter ܒܷܬ݂ܷܪ
aṯmël igår ܐܰܬ݂ܡܷܠ
ramḥël i morgon ܪܰܡܚܷܠ
ëšqaḏ förra året ܐܷܫܩܰܕ݂
heš mer, fortfarande ܗܶܫ
ḥeloyo tidigt på morgonen ܚܶܠܳܝܐ

Vissa adjektiv kan även användas adverbiellt, såsom:

xayifo snabbt, tidigt ܟ݂ܰܝـܝܦܐ
mwaxro sen, sent ܡܘܰܟ݂ܪܐ

Det betonade prefixet ad- ܐܰܕ... kan läggas till några tidsadverb och uttrycker då tid i förhållande till nuet i det språkliga uttrycket:

adyawma idag ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ
adṣafro i morse ܐܰܕܨܰܦܪܐ
adfalge d yawmo mitt på dagen idag ܐܰܕܦܰܠܓܶܗ ܕܝܰܘܡܐ
adcaṣriye ikväll ܐܰܕܥܰܨܪܝـܝܶܐ
adlalyo inatt ܐܰܕܠܰܠܝܐ
adšato i år ܐܰܕܫܰܬܐ

ZTill dessa tidsaverb hör också annaqla ܐܰܢܢܰܩܠܰܐ ”nu, just nu”, där /d/ assimileras och blir /n/.

Följande tids- och frekvensadverb har pluraländelsen -awoṯe:

ṣafrawoṯe om morgnarna ܨܰܦܪܰܘܳܬ݂ܶܐ
caṣriyawoṯe om kvällarna ܥܰܨܪܝـܝܰܘܳܬ݂ܶܐ
lalyawoṯe om nätterna ܠܰܠܝܰܘܳܬ݂ܶܐ
naqlawoṯe ibland ܢܰܩܠܰܘܳܬ݂ܶܐ

2. Rumsadverb

Rumsadverben har ingen särskild markör. De vanligaste följer nedan:

harke här ܗܰܪܟܶܐ
tamo där ܬܰܡܐ
laltaḥ under ܠܰܠܬܰܚ
lalcal över ܠܰܠܥܰܠ
lugab vid sidan (om) ܠܘܓܰܒ
lawġël inuti, inne ܠܰܘܓ݂ܷܠ
larwal utanpå, ute ܠܰܪܘܰܠ

3. Ytterligare adverb

Förutom de tids- och rumsadverbial som presenterats ovan, finns det andra adverb, till exempel sättsadverb, orsaksadverb och gradadverb:

šafiro vacker, fin ܫܰܦܝܪܐ
ṭawwo bra ܛܰܘܘܐ
hawxa ܗܰܘܟ݂ܰܐ
mawxa därför ܡܰܘܟ݂ܰܐ
gušt fast, fastän ܓܘܫܬ
disa igen ܕܝܣܰܐ
naqla ḥreto igen, en gång till ܢܰܩܠܰܐ ܚܪܶܬܐ
bëlḥuḏe endast, allena ܒܷܠܚܘܕ݂ܶܗ
cam ḥḏoḏe tillsammans ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ

4. Exempel på användning av adverb

Kobac fayšat adlalyo harke d ḥozina ramḥël mën kiban saymina lux. (L.14) Du måste stanna här inatt, så att vi kan se vad vi kan göra  för dig i morgon. ܟܳܐܒܰܥ ܦܰܝܫܰܬ ܐܰܕܠܰܠܝܐ ܗܰܪܟܶܐ ܕܚܳܙܝܢܐ ܪܰܡܚܷܠ ܡܷܢ ܟܝܒܰܢ ܣܰܝܡܝܢܰܐ ܠܘܟ݂.
Aṯmël mtawbal naqla ḥreto lu taxtor. (L.14) Igår togs han till doktorn ytterligare en gång. ܐܰܬ݂ܡܷܠ ܡܬܰܘܒܰܠ ܢܰܩܠܰܐ ܚܪܶܬܐ ܠܘ ܬܰܟ݂ܬܳܪ.
Kiban ḥeloyo ëzzan. (L.8) Vi kan åka tidigt. ܟܝܒܰܢ ܚܶܠܳܝܐ ܐܷܙܙܰܢ.
Mën kosaymitu harke? (L. 3) Vad gör ni här? ܡܷܢ ܟܳܣܰܝܡܝܬܘ ܗܰܪܟܶܐ؟
Harke laltaḥ koḥozitu gušmo dë zcuro (L.7) Här nere ser ni ett barns kropp. ܗܰܪܟܶܐ ܠܰܠܬܰܚ ܟܳܚܳܙܝܬܘ ܓܘܫܡܐ ܕܷܙܥܘܪܐ.

 

c) Obestämdhet

Bestämd artikel introducerades redan i G3.a. Ett substantiv utan bestämd artikel är obestämt, till exempel kṯowo ܟܬ݂ܳܘܐ ”en bok”, jämför u kṯowo ܐܘ ܟܬ݂ܳܘܐ ”boken”. I singularis kan obestämdhet markeras ytterligare med hjälp av tillägget ḥa ܚܰܐ (m.), respektive ḥḏo ܚܕ݂ܐ (f.).

u kṯowo boken ܐܘ ܟܬ݂ܳܘܐ
kṯowo ~ ḥa kṯowo en bok ܚܰܐ ܟܬ݂ܳܘܐ ~ ܟܬ݂ܳܘܐ
i raḏayto bilen ܐܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ
raḏayto ~ ḥḏo raḏayto en bil ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ~ ܚܕ݂ܐ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ
ab bote husen ܐܰܒ ܒܳܬܶܐ
bote hus (pl.) ܒܳܬܶܐ

Några exempel:

Këtle yolufe Holandoye Han har holländska elever ܟܷܬܠܶܗ ܝܳܠܘܦܶܐ ܗܳܠܰܢܕܳܝܶܐ
Aš šurone këtte aḏne Väggarna har öron ܐܰܫ ܫܘܪܳܢܶܐ ܟܷܬܬܶܗ ܐܰܕ݂ܢܶܐ
Bu banyo kit duš Det finns en dusch i badrummet ܒܘ ܒܰܐܢܝܐ ܟܝܬ ܕܘܫ