Redigeringsskärmen kräver minst 450 pixlar av horisontellt utrymme. Vänligen rotera enheten eller använd en större skärm.

Grammatik 13

Verbet

Verbsystemet i surayt består av tre aktiva och tre passiva verbstammar som markeras i efterföljande lektioner som I, II, III, samt Ip, IIp, och IIIp. De aktiva verbstammarna i surayt är en fortsättning på de gamla arameiska stammarna Pʿal ܦ݁ܥܰܠ (= I), Paʿʿel ܦܰ݁ܥܶܠ (= II) och Afʿel ܐܰܦܥܶܠ (= III). De passiva verbstammarna skall tas upp i grammatikdelen till lektion 14.

 

a) De aktiva verbstammarna

Verb som har introducerats fram till nu i grammatiken hör till verbstam I, som även kallas “grundstam”. Basformen i stam I utgörs av tre-konsonantiskt regelbundna verb och deras motsvarande vokaler. Dessa tre konsonanter utgör verbroten och uppbär rotens grundbetydelse, vilket kan illustreras i exemplet dmx ܕܡܟ݂ „att sova“ och grš ܓܪܫ „att dra, rycka“:

dmx ܕܡܟ݂ „att sova“:

domax – damёx ܕܳܡܰܟ݂ – ܕܰܡܷܟ݂ „att sova“; damixo ܕܰܡܝܟ݂ܐ, f. damёxto ܕܰܡܷܟ݂ܬܐ, pl. damixe ܕܰܡܝܟ݂ܶܐ „sover“; dmoxo ܕܡܳܟ݂ܐ „sömn“; madmaxmadmaxle ܡܰܕܡܰܟ݂ - ܡܰܕܡܰܟ݂ܠܶܗ „att lägga någon, få någon att sova“. 

grš ܓܪܫ „att dra, rycka“:

goraš – grёšle ܓܳܪܰܫ - ܓܪܷܫܠܶܗ „att dra, rycka“; garošo ܓܰܪܳܫܐ, f. garašto ܓܰܪܰܫܬܐ, pl. garoše ܓܰܪܳܫܶܐ „dragande, ryckande (akt. part.)“; grošo ܓܪܳܫܐ „dragning, ryckning (inf.)“ magrašmagrašle ܡܰܓܪܰܫ - ܡܰܓܪܰܫܠܶܗ „att få någon att dra något, ryckas, sträckas“; mёgrёš - griš ܡܷܓܪܰܫ - ܓܪܝܫ „dragas, ryckas“.   

Principen för verbböjningen är densamma för alla tre verbstammar. Endast grundformen för presens och preteritum skiljer sig. Regelbundna verb i stam II har ett m-prefix före första rotkonsonanten, t ex. mḥalaq - mḥalaqle ܡܚܰܠܰܩ - ܡܚܰܠܰܩܠܶܗ „att kasta, slänga“, mcayar - mcayarle ܡܥܰܝܰܪ - ܡܥܰܝܰܪܠܶܗ „att ställa in (tid), att justera“ mfalaġ – mfalaġle ܡܦܰܠܰܓ݂ - ܡܦܰܠܰܓ݂ܠܶܗ „att dela, distribuera“ och således skiljer sig på ett tydligt sätt från stam I, som inte har något m-prefix.

Verb i stam III har en stavelse prefix ma-. På så sätt kan stam III enkelt skiljas från stam I och II, t ex.:

      markaw - markawle ܡܰܪܟܰܘ - ܡܰܪܟܰܘܠܶܗ „att ordna, montera, installera (intr.)“,

      maqraṭ - maqraṭle ܡܰܩܪܰܛ - ܡܰܩܪܰܛܠܶܗ „att äta frukost“,

      maltam – maltamle ܡܰܠܬܰܡ - ܡܰܠܬܰܡܠܶܗ „att samla“,

      maqlab – maqlable ܡܰܩܠܰܒ - ܡܰܩܠܰܒܠܶܗ „att vända upp och ner, rotera, vända (tr.)“.

Följande tabell visar en sammanfattning av alla former av presens och preteritums grundform i alla tre aktiva verbstammar: 

  Presens Preteritum  
I goraš-, gurš- grёš- att dra
  ܓܳܪܰܫـ، ܓܘܪܫـ ܓܪܷܫـ
  domax-, dёmx- damёx-, damix- att sova
  ܕܳܡܰܟ݂ـ، ܕܷܡܟ݂ـ ܕܰܡܷܟ݂ـ، ܕܰܡܝܟ݂ـ

Not: som det nämndes tidigare i G.7a, verb i kategorin “intransitiva verb”, såsom domax – damёx „att sova“ böjs i preteritum med hjälp av presens böjningssuffix.

II mḥalaq- , mḥalq- mḥalaq- att kasta bort
   ܡܚܰܠܰܩـ , ܡܚܰܠܩـ ܡܚܰܠܰܩـ
  msamaḥ- , msamḥ- msamaḥ- att förlåta
  ܡܣܰܡܰܚـ , ܡܣܰܡܚـ ܡܣܰܡܰܚـ
III madmax- , madamx- madmax- att lägga någon, få någon att sova
  ܡܰܕܡܰܟ݂ـ , ܡܰܕܰܡܟ݂ـ ܡܰܕܡܰܟ݂ـ
  maltam- , malatm- maltam- att samla
   ܡܰܠܬܰܡـ , ܡܰܠܰܬܡـ ܡܰܠܬܰܡـ

Endast några få rötter förekommer i alla tre verbstammar, och som kan ha olika betydelser för varje verbstam, t ex.: ḥlq ܚܠܩ I: ḥolaq - ḥlёqle ܚܳܠܰܩ - ܚܠܷܩܠܶܗ „att raka sig, klippa håret“; ḥlq ܚܠܩ II: mḥalaq - mḥalaqle ܡܚܰܠܰܩ - ܡܚܰܠܰܩܠܶܗ „att slänga, att kasta bort“; ḥlq ܚܠܩ III: maḥlaq - maḥlaqle ܡܰܚܠܰܩ - ܡܰܚܠܰܩܠܶܗ „att låta raka sig, att låta klippa håret“. Vanligtvis brukar stam I bära grundbetydelsen av verbet. Stam II betecknar en sorts intensifiering. I själva verket, majoriteten av lånord bildas i enlighet med stam II, även när grundbetydelsen manifesteras som ett verb. I det avseendet kan ett verb i stam II uppbära samma betydelse som grundbetydelsen. Betydelsen av stam III är enklare att bestämma därför att nästan alla verb kan inkluderas i kategorin kausativa verb. Dessa verb antyder betydelsen “att låt något bli gjort, orsaka någon att göra något”.

Några exempel att illustrera:

1) grš ܓܪܫ I goraš – grёšle ܓܳܪܰܫ - ܓܪܷܫܠܶܗ „att dra, rycka“
  III magraš – magrašle ܡܰܓܪܰܫ - ܡܰܓܪܰܫܠܶܗ „att låta dra, rycka“
2) dcr ܕܥܪ I docar – dacёr ܕܳܥܰܪ - ܕܰܥܷܪ „att återvända, vända“
  III madcar – madcarle ܡܰܕܥܰܪ – ܡܰܕܥܰܪܠܶܗ „att få någon el. något att återvända; att lämna någon el. något tillbaka“

Många verb förekommer i stam II och stam III i samma betydelse:

3) kml ܟܡܠ I komal – kamёl ܟܳܡܰܠ - ܟܰܡܷܠ „att avsluta, göra klart“
  II mkamal – mkamele ܡܟܰܡܰܠ - ܡܟܰܡܶܠܶܗ „att avsluta, göra klart“
  III makmal – makmele ܡܰܟܡܰܠ - ܡܰܟܡܶܠܶܗ „att avsluta, göra klart“
4) bšl ܒܫܠ I bošal – bašёl ܒܳܫܰܠ - ܒܰܫܷܠ „att vara kokad, att mogna“
  II mbašal – mbašele ܡܒܰܫܰܠ - ܡܒܰܫܶܠܶܗ „att laga mat (tr.)“
  III mabšal – mabšele ܡܰܒܫܰܠ - ܡܰܒܫܶܠܶܗ „att laga mat (tr.)“

I stam III finns det även verb som faktiskt inte är en direkt kausativ motsvarighet av stam I, som i fallet qrܩܪܛ I qoraṭ - qrәṭle ܩܳܪܰܛ - ܩܪܷܛܠܶܗ „att knapra“ men qr ܩܪܛ III maqraṭ - maqraṭle ܡܰܩܪܰܛ - ܡܰܩܪܰܛܠܶܗ „att äta frukost“.

 

b) Verbböjningen i stam II

1) Presens böjningen

Stam II har presens basformen mḥalaq- ܡܚܰܠܰܩـ eller även mḥalq- ܡܚܰܠܩـ, på vilken återstående presens böjningssuffix (se G.7a) hänger, för att bilda grundformen för presens. mḥalaq- ܡܚܰܠܰܩـ är basformen för konsonant-initial böjningssuffix, och mḥalq- ܡܚܰܠܩـ är basformen för vokal-initial böjningssuffix:   

  Singular Plural
3. Person (m.) mḥalaq ܡܚܰܠܰܩ mḥalqi ܡܚܰܠܩܺܝ
3. Person (f.) mḥalqo ܡܚܰܠܩܳܐ
2. Person mḥalqat ܡܚܰܠܩܰܬ mḥalqitu ܡܚܰܠܩܺܝܬܘ
1. Person (m.) mḥalaqno ܡܚܰܠܰܩܢܳܐ mḥalqina ܡܚܰܠܩܺܝܢܰܐ
1. Person (f.) mḥalqono ܡܚܰܠܩܳܢܳܐ

Not:

Som redan diskuterats i G.7a, presens markören koܟܳـ används för att indikera presens i dessa former, och futurum markören gёd ܓܷܕ är prefixet för att indikera futurm.

Exempel meningar för presens i stam II:

Aydarbo komcayḏitu riša d šato b Holanda? Hur firar ni nyår i Nederländerna? ܐܰܝܕܰܪܒܳܐ ܟܳܡܥܰܝܕܺܝܬܘ ܪܺܝܫܰܗ ܕܫܰܬܳܐ ܒܗܳܠܰܢܕܰܐ؟
Aydarbo komḥaḏritu ruḥayxu? Hur förbereder ni er? ܐܰܝܕܰܪܒܳܐ ܟܳܡܚܰܕ݂ܪܺܝܬܘ ܪܽܘܚܰܝܟ݂ܽܘ؟
Hawxa komcalqo kul mede b dukṯe. På det viset hänger hon varje sak på sin plats. ܗܰܘܟ݂ܰܐ ܟܳܡܥܰܠܩܐ ܟܘܠ ܡܶܕܶܐ ܒܕܘܟܬ݂ܶܗ.

Exempel meningar för futurum i stam II: 

Tamo gёd mšamsina. Vi ska sola där. ܬܰܡܐ ܓܷܕ ܡܫܰܡܣܝܢܰܐ.
Adyawma gёd mjarab i raḏayto ḥaṯto. Han ska provköra den nya bilen idag. ܐܰܕܝܰܘܡܰܐ ܓܷܕ ܡܔܰܪܰܒ ܐܝ ܪܰܕ݂ܰܝܬܐ ܚܰܬ݂ܬܐ.
Gёd mbadli aj julaṯṯe. De ska byta sina kläder. ܓܷܕ ܡܒܰܕܠܝ ܐܰܔ ܔܘܠܰܬ݂ܬ݂ܶܗ.

 

2) Preteritum böjningen

Preteritum har grunden mḥalaq ܡܚܰܠܰܩ i stam II, precis som i presens. Böjningssuffixen för preteritum, så kallade, L-suffixen, läggs till detta. Således, paradigmet för preteritum i stam II följer exemplet mḥalaq- ܡܚܰܠܰܩـ

  Singular Plural
3. Person (m.) mḥalaqle ܡܚܰܠܰܩܠܶܗ mḥalaqqe ܡܚܰܠܰܩܩܶܗ
3. Person (f.) mḥalaqla ܡܚܰܠܰܩܠܰܗ
2. Person (m.) mḥalaqlux ܡܚܰܠܰܩܠܘܟܼ mḥalaqxu ܡܚܰܠܰܩܟ݂ܘ
2. Person (f.) mḥalaqlax ܡܚܰܠܰܩܠܰܟܼ
1. Person mḥalaqli ܡܚܰܠܰܩܠܝ mḥalaqlan ܡܚܰܠܰܩܠܰܢ

Not:

I kontrast till stam I, finns det i stam II ingen skillnad mellan transitiva och intransitiva verb.

Exempel meningar för preteritum i stam II:

Mšaralle bu muklo w bu štoyo. De började äta och dricka. ܡܫܰܪܰܠܠܶܗ ܒܽܘ ܡܘܟܠܐ ܘ ܒܘ ܫܬܳܝܐ.
Mcayaḏḏe riša d šato cam ḥḏoḏe. De firade nyår tillsammans. ܡܥܰܝܰܕ݂ܕ݂ܶܗ ܪܺܝܫܰܗ ܕܫܰܬ݁ܳܐ ܥܰܡ ܚܕ݂ܳܕ݂ܶܐ.
Elo šërke lu tëcmiro xayifo lo mqafalle. De hittade emellertid inte en byggfirma så snabbt. ܐܶܠܐ ܫܷܪܟܶܐ ܠܘ ܬܷܥܡܝܪܐ ܟ݂ܰܝـܝܦܐ ܠܐ ܡܩܰܦܰܠܠܶܗ.